Spanienvecka

Under den senaste veckan har vi haft Spanienvecka på skolan.

Vi startade med att dela in eleverna i två grupper där de fick ta del av lite grundkunskaper om Spanien, allt från landets och Teneriffas historia till landets geografi. De äldre eleverna fick föreläsningen på spanska av vår spansklärare Yaiza och de yngre eleverna på svenska av Anna-Karin.

Eleverna fick också välja inriktning på veckans innehåll och det bildades till slut fyra olika områden utifrån elevernas intressen: mat, konst och slöjd, idrott och drama.

Vi åkte också på en härlig skolresa till Teneriffas huvudstad Santa Cruz och den charmiga byn Candelaria.

Mat

I gruppen matlagning har vi gjort många olika moment – vi började vi med att lära oss hur man gör det spanska bakverket churros, och avsmakade det sen med egengjord chokladsås.

Vi lärde oss vad olika maträtter heter på spanska, och prövade våra kunskaper i en Kahoot. Våra kunskaper tog vi med oss på vår utflykt dagen efter som gjordes till en bondgård, Caldera del Rey. På gården gick vi en vandring ibland fälten där det växte bananer, mango, vindruvor, aubergine mm. Vi hälsade även på hos grisar, kossor, höns och hästar. Vi avslutade vår promenad i gårdens ekologiska shop där vi handlade de frukter. Av de frukter vi valt gjorde vi smoothie i gårdens lilla utekök, väldigt smaskigt! Senare samma eftermiddag var det sen dags att förbereda fredagsfika för skolan, i form av Tarta de abuela (farmors tårta).
Mysigt att få göra sin egen smoothie på färska och närproducerade frukter.

Churros doppade i chokladsås är en klar favorit!
Vi har även besökt fiskmarknaden i hamnen och köpt alldeles färsk fisk (Dorada, Muräna och Bicuda), och lärt hur man rensar, filear och tillagar den. En grupp gjorde ett vegetariskt alternativ. Till detta kokade vi Papas arrugadas och serverade en grönsallad till. Som avslutning bjöd vi hela skolan på en mexikansk efterrätt, Arroz con leche.
Bläckfisk fanns på vår fiskmarknad nere i hamnen.

Dorada heter den här fisken.
Att filéa fisken var lite klurigt, men vi lyckades bra!
Bicudan var riktigt smaskig!
Här ser ni ett gäng mästerkockar!

Konst och slöjd

På konst och slöjd har eleverna arbetat med lite olika saker så som exempelvis måla kaktusar på vulkanstenar, bygga en bänk som dekorerats med det legendariska drakblodsträdet, spanska flaggor, kompisarmband med Teneriffa eller spanskt mönster, brev och servettställ i Teneriffaformation mm.

Idrott

Vi inledde Spanienveckan i idrottsgruppen med att prova på en modifierad form av vattenpolo – vi använde oss av havet, och förändrade reglerna så att de passade barn och ungdomar. Roligt, tufft och lite kallt, tyckte eleverna. Därefter fick vi upp värmen genom att leka Catch the flag.
Vi lärde oss om olika traditionella kanariska sporter, som t ex Lucha canaria (kanarisk brottning), Juego del Palo (käppfäktning), och Salto del Pastor (Herdens hopp), och om olika mer eller mindre kända spanska idrotter och idrottsutövare. Sedan var det dags att lära oss mer om bakgrunden till fotboll – hur började det, var, vilka regler gällde då (visste ni t ex att passningsspel till en början var förbjudet inom fotboll?), hur många utövar fotboll regelbundet, m.m. Som avslutning på dag 1 gick vi tillbaka till stranden för att göra olika bollövningar, och avslutade med strandfotboll.
Dag 2 var det dags att prova på en annan sport som är väldigt populär både i Spanien och i stora delar av resten av världen, nämligen Padel. Det blev en svettig men rolig stund i gassande sol och många matcher.
Efter lunch fortsatte vi dagen med vår egen variant av Mästarnas mästare, då eleverna fick pröva sina färdigheter i att bland annat kasta macka, stapla stentorn, balansera på en sten så länge som möjligt.
Som avslutning fick vi sen möjlighet att kasta oss i böljan den blå, både för att bada och för att snorkla.
En minst sagt härlig avslutning på två innehållsrika och varierade idrottsdagar.

Drama

I drama gruppen fick vi lära oss om Teneriffas ursprungsbefolkning guancherna och deras liv och leverne. Efter det fick vi ta del av två myter om guancherna: Legenden om Gara och Jonay och Legenden om drakblodsträdet.

Vi spelade sedan in en film om Legenden om Gara och Jonay. Förutom att dramatisera, så filmade, redigerade och skapades musik av eleverna. Resultatet ser ni här:

Visst har vi fantastiska skådespelartalanger på skolan?

Skolresa till Santa Cruz och Candelaria

För att fördjupa oss ytterligare kring Spanien och främst Teneriffa så åkte vi till Santa Cruz och Museo de la Naturaleza y el Hombre. Här fick vi ta del av allt ifrån hur Teneriffa bildades genom vulkanisk aktivitet, vidare till hur de första växterna började etablera sig på ön till och hur sedan djur och människor bosatte sig på ön. Vi fick lära oss om vanligt förekommande växter och djur på ön samt ta del av den spännande guanchutställningen.

På museet fanns många interaktiva skärmar som visade spännande fenomen. Här beskrivs vulkanism som givetvis är en viktig del av Teneriffa då Teide är Spaniens högsta berg och den tredje största vulkanen i världen med sina 3718 meter.
På Teneriffa finns ett spännande växt och djurliv.

Den mest spännande och läskiga delen på museet måste väl vara mumiedelen.
Guancherna mumifierade sina döda, vilket är ett arv från berberna som de härstammar från. Berberna levde i norra Afrika och vem känner inte till hur man gjorde i Egypten med de som dött?

Yaiza guidade oss runt på spanska och Antoni tolkade till svenska på ett fantastiskt sätt. Tusen tack Antoni, du kommer att bli en fantastisk lärare i framtiden.

Tusen tack alla fantastiska elever på skolan för fantastiska dagar med er!

Inte nog med att vi haft det roligt och mysigt, så har vi också lärt oss oerhört mycket. Här nedan kan ni läsa hur vi kopplat det till skollag och läroplan.

I skollagen läser vi:

Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen.

Från läroplanen läser vi:

SO

I årskurs 1-3

  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Geografi

I årskurs 4-6

  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Historia

I årskurs 4-6

  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Idrott

Idrott och hälsa

I årskurs 1–3

Rörelse

  • Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
  • Enkla lekar och danser och deras regler.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
  • Lekar och rörelser i vatten.
Frilutftsliv och utevistelse
  • Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
  • Allemansrättens grunder.
  • Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
 

I årskurs 4–6

Rörelse

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Hälsa och livsstil

  • Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.

Friluftsliv och utevistelse

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
  • Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.

Mat

Hem- och konsumentkunskap

I årskurs 1–6

Mat, måltider och hälsa

  • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
  • Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
  • Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
  • Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.
  • Måltidens betydelse för gemenskap.

Miljö och livsstil

  • Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

Drama

Svenska

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

I årskurs 1-3

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

I årskurs 4-6

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Bild

Förmågor

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

I årskurs 4-6

  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

Musik

Förmågor:

  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer

I årskurs 4-6

  • Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar.
  • Digitala verktyg för ljud-och musikskapande.

Konst och slöjd

Bild

I årskurs 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

I årskurs 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Slöjd

  • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
  • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
  • Hur symboler och färger används inom barn-och ungdomskulturer och vad de signalerar.
  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

 

 

Är vi lika uppfinningsrika som Da Vinci tro?

Det tredje uppdraget var att vi skulle skapa en ny slags maskin.

I texten står det något om block och talja… Hmmm… vad kan det vara tror. Det är ju tur att vi har Mattias som kunde demonstrera det för oss alla. Titta på filmen, så kanske även du lär dig något nytt.

Uppdraget specificerades enligt punkterna nedan och eleverna fick välja vad just de ville göra.

I filmen får ni se några av elevernas kluriga lösningar. Det gäller att pröva och ompröva för att lyckas med uppdraget. Sällan har man skådat sådan kreativitet och uppfinningsrikedom och tålamod!

I läroplanen i Teknik kan vi läsa:

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll i Teknik åk 1-6:

  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

 

 

 

Vad ska hända med Stella?

I Glädjen har vi, efter vandringen i Leonardo da Vincis anda, tagit reda på mer om växter, djur och natur. Vi har funderat  tillsammans på vad växter egentligen behöver för att leva, lärt oss om en växts olika delar, dess livscykel, pollinering och fotosyntesen. Vi fick också fundera på kluriga frågor som ”Finns det tjejväxter och killväxter?”,  ”Andas växter?” , och ”Vad behöver en växt för att leva?”

Eleverna fick måla och sedan muntligt beskriva för en kompis hur fotosyntesen går till, och alla fick sedan agera de olika delarna i en liten spontanteater om växters liv. 

Hypoteser om vad vi tror ska hända

Vi förklarar med egna ord för varandra hur fotosyntesen fungerar

 

Dramatisering av hur fotosyntesen går till

Vi har också planterat en växt i en vattendunk. Eller rättare sagt denna fröken har planterat, vattnat, och sedan satt på korken – och jag kommer aldrig öppna den igen! Barnen fick titta på växten och många tyckte att jag var väldigt elak som gjorde så, växten kommer ju att dö! Eller..? Barnen skrev hypoteser om vad de tror ska hända för växten, och vi kommer att följa utvecklingen och beskriva det i våra loggböcker. Redan vecka 2 av experimentet hade dock de flesta ändrat uppfattning – växten kommer nog att överleva ändå! Vid en närmare titt såg vi nämligen att det bildats små små vattendroppar på insidan av vattendunken. Vad var det som hänt egentligen? Vi såg också att växten redan vuxit litegrann! Efter klassrumsdiskussioner om vad som faktiskt händer i vattendunken, skrev eleverna ner varför och hur de nu tror att utvecklingen kommer att bli. Vi pratade om växthus, ekosystem, och tittade tillbaka på våra bilder om fotosyntes.

För att fortsätta lära oss om växter och natur, och varför naturen är så viktig för oss, lärde vi oss också mer om näringskedjor. Nya ord som producent, konsument, toppkonsument och nedbrytare kom upp, och eleverna drog slutsatsen att ”det går ju runt! Där också, precis som i vattendunken!”

Självklart ska växten ha ett namn, tyckte eleverna. Så efter lottning kan vi nu stolt presentera namnet för er: växten Stella! (med det egentliga namnet Strelitzia). ”Tänk vad mycket Stella får lära sig, hen hör ju allt som vi pratar om!” sa någon elev så klokt.

Ur det centrala innehållet för NO 1-3:

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur det centrala innehållet för Biologi 4-6: 

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Vi gnuggar våra geniknölar

Då var det andra uppdraget avklarat! Vi lyckades med Da Vinci brödernas uppdrag att vi skulle måla som Leonardo Da Vinci. Lådan öppnade sig igen och nya uppdrag trillade fram.

Hmmm… vad kan detta betyda tro? Det är nog bäst att vi ber Mattias berätta hur det var när Leonardo levde igen.

 

 

Bifogat med uppdraget fanns det några förtydliganden, men oj oj oj… hur skulle vi kunna lösa detta tror. Nu gäller det att gnugga vår geniknölar och samarbeta väl för att lyckas.

Kan ni lösa denna kod? Jag undrar allt vem fursten är och vad det hemliga meddelandet leder till.

Vad tror du?

 

 

En bild säger mer än tusen ord…

Ja, så löd det andra uppdraget som vi skulle lösa.

Vi klurade så i grupperna vad det kunde betyda. Komponera, tolka, skapa…

Eleverna i Vänskapen har gjort sina egna Mona Lisa tolkningar och ritat av sin kompis i Mona Lisa stil.

I Nyfikenheten och Glädjen blev eleverna så intresserade av skölden som Leonardo hade gjort som barn, så de bestämde sig för att skapa olika sköldar som de komponerade genom att sätta ihop olika djurs kroppsdelar och skapade på så sätt ett fabeldjur. Eleverna i Nyfikenheten har också skrivit beskrivningar av sina sköldar där de preciserat vilka djur de valt och varför samt beskrivit djurens egenskaper.

Eleverna i Lyckan hade många frågor och funderingar kring målningen ”Nattvarden” och ville titta närmare på den.

Eleverna fick ta del av  påskberättelsen för att lära sig om historien bakom målningen. Under högläsningen så målade eleverna bilder som dök upp i huvudet.

Sedan tittade vi närmare på målningen ”Nattvarden” och försökte klura ut vem som var vem i målningen och försökte tolka deras uttryck. När vi samtalat tillsammans kring målningen så gav vi oss ut på okända vatten med att för första gången skriva vår egen bildanalys. Det var svårt men också spännande då konsten gav så mycket mer när man tittade närmare på den och vi lärde oss att tolka bilden.

Efter vi var klara med vår egen bildanalys gav vi oss ut på en liten promenad utmed strandpromenaden och tittade på en sandskulptur av ”Nattvarden”. Det var väldigt intressant då vi insåg att sandskulptören hade gjort en egen tolkning av verket.

Många intressanta och spontana diskussioner skedde mellan eleverna och jag tror att de förbipasserande lyssnade både imponerat och nyfiket på elevernas utomordentliga resonemangsförmåga.

Efter att vi tittat på sandskulpturen gick vi tillbaka till klassrummet för att gestalta målningen. Det var ju riktigt passande att vi faktiskt är 13 elever i Lyckan, precis som antalet personer på målningen med Jesus och hans lärljungar.

Givetvis var vi tvungna att busa till det lite och gjorde vår egna busiga version av ”Nattvarden”.

Nu blev det ju ett helt annat budskap 😉

Från läroplanen kan vi läsa:

Förmågor bild

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
  • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll bild

Åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

 

 

 

Lekplatsen

Vänskapen har under några arbetspass jobbat med samarbete, kreativitet och teknik.
Utifrån ett uppdrag från Framtidsfrön har klassen i två grupper hjälpt lekplatsföretaget Kompan att komma nya ideer till nya lekplatser.
Båda grupperna fick utmaningen att göra om lekplatsen utanför vår skola. Den ena gruppen skulle göra en lekplats som befrämjade ”Hälsa”.  Den andra gruppen skulle komma på hur lekplatsen skulle användas för ”Inlärning”. Två av företagets befintliga ledord.
Grupperna fick först reka på plats, ta mått och fundera vad de skulle vilja se där istället. Sedan fortsatte arbetet med att välja ut de bästa idéerna och fundera hur dessa skulle placeras på den yta som fanns till förfogande. När alla var överens kom uppgiften att bygga en modell som visar på hur de tänkt.
Slutligen gällde det att filma en presentation av sin lekplats och här kom det väl till pass att vi jobbat en hel del med presentationsteknik! Nu ska vi skicka filmerna till Kompan och vänta på feedback!

Leonardo Da Vinci som konstnär

Då var det dags för att se om vi klarat det första uppdraget att liksom Leonardo Da Vinci måla av växter i naturen.

Vad skönt att vi faktiskt klarade uppdraget och att inte lådan smällde för att vi misslyckats.

I lådan låg två brev.

Ett brev med bara ettor och nollor! Vad kan det betyda tro? Eleverna i Nyfikenheten insåg snabbt att varje rad med ettor och nollor motsvarade en bokstav som vi kunde finna i ASCII-tabellen, eller sk maskinkod. Kan du lösa koden?

Denna gång var uppdraget i flera delar. ”Komponera, tolka och skapa” och efter ha sett på dramatiseringen hade vi lärt oss lite mer om konstnären Leonardo Da Vinci och började då också förstå mer av vårt uppdrag.

Eleverna i Lyckan funderade vidare kring vad vi visste, men nya frågor uppstod också. Eleverna i Lyckan blev riktigt intresserade av målningen ”Nattvarden” och vi bestämde oss för att lära oss mer om målningen och varför Leonard målade den.

De  yngre eleverna blev väldigt nyfikna på hans sköld som han hade målat och inspirerades av den.

Vem vet vart detta arbete bär vidare? Vi låter elevernas nyfikenhet och inspiration leda oss vidare i arbetet.

 

En vandring i Leonardo Da Vincis fotspår

Om ni har läst det förra blogginlägget så vet ni att vi fick ett uppdrag. Vi skulle liksom Leonardo undersöka naturen genom att:

”Visa noggrant att ni har öga, hand och sinne

att likt Leonardo intressera sig för var pinne!”

Vi tolkade detta som att vi liksom Leonardo måla av växter i naturen.

När Leonardo var barn tog hans farbror Francesco med honom ut i naturen för att undersöka den och lära sig mer om de växter som kom i hans väg, han studerade växterna närmare och målade av dem.

Vi kände att vi behövde ta hjälp av en egen ”farbror Francesco”, så då fick vi kontakt med Lena och Martin som arrangerar vandringar här på Teneriffa. Läs mer och boka era egna vandringar på deras facebooksida. Till vår glädje visade det sig att Lena och Martin har fantastiska kunskaper om Teneriffas natur och historia, så i fredags gav vi oss av på en vandring i närheten av Arona by.

Vi fick lära oss om Fikonkaktusen som är inplanterad från Mexico. Fikonkaktusen har ätliga frukter, men på kaktusarna lever också Cochinillöss.

Lössen skördas och används till färgning av både textil och smink. Innan de syntetiska färgmedlen fanns, så var Cochinillössen en stor exportprodukt för Teneriffaborna.

Här ser ni på Martins hand hur vacker färg man kan få fram av lössen.

Lena och Martin visade oss också Taggopuntian, som även den har ätbara frukter.

På frukten sitter små vassa taggar (gloshider), dem vill man inte få varken i fingrarna eller i munnen! För att öppna frukten, så tar man en av de stora vassa taggarna och skär en skåra runt frukten för att sedan klämma ut fruktköttet.

Det var supergott, men lite kladdigt 😉

Vandringen gick vidare i det spännande landskapet, förbi gamla hus som var bebodda på 50-talet.

Där visade oss Lena hur man gjorde taktegel med lera genom att forma tegelpannorna mot låret.

Den gamla bakugnen står fortfarande kvar. Den använde man bland annat till att torka fikon.

Mitt på gården fanns den gamla tröskcirkeln kvar. När man hade skördat sitt vete eller korn breddes den ut i tröskcirkeln. Man spände en tröskbräda efter en kamel eller en åsna som körde runt i tröskcirkeln. På tröskbrädan satte man ofta ett barn för att få lite tyngd på. Efter kornen hade skiljts från axen, så separerades agnarna från kornen genom att använda uppåtvindarna. Titta på filmen nedan för att se hur det kan ha sett ut.

Här ser ni ännu en vanlig växt som tål det torra och varma klimatet, Skafttaklöken.

Magarzan är en av de endemiska arter som finns på Teneriffa.

Lavendeln växer fritt och doftar lika gott som vi är vana vid.

Här har Lena brutit av en gren av Kanarietöreln och visar på den vita växtsaften som tränger fram. Den här växten är giftig och lite frätande, så den har använts inom naturmedicinen för att ta bort vårtor.

Bakom gruppen ser ni Agaveblommorna sticka upp. När blomman går i blom, så har växten funnits här i en människas livstid, alltså någonstans mellan 50 – 100 år. Efter blomningen dör växten. Intressant att veta är att man kan göra rep av fibrerna i blomstängeln. För våra vuxna läsare kan det kanske också vara intressant att växten används i tequilaframställning.

Vandringen tog oss ner i Baranco del Rey och sedan upp på Roque del Conde där vi slog läger och tog vår matsäck.

Det var en fantastisk utsikt som ni ser, 770 m.ö.h!

När vi hade ätit klart var det dags för oss att utföra vårt uppdrag och måla av de växter vi såg.

Martin och Lena berättade gärna vad växterna hette som vi målat av.

De äldre eleverna fortsatte sedan vidare till den gömda dalen där ytterligare hus och grottor låg gömda.

Det var faktiskt inte så länge sedan man bodde i grottor här på ön. Svalt på sommaren och varmt på vintern.

Tusen tack Lena och Martin för en fantastiskt spännande och lärorik vandring. Vi kan verkligen rekommendera er alla att ta kontakt med Lena och Martin och följa med på några av deras vandringar. Så lärorikt och spännande!

Förutom att vi har haft en fantastisk dag, så kan vi koppla ihop denna dag samt för och efterarbete i skolan med läroplanen Lgr 11.

Förmågor

Biologi åk 1-9

  • genomföra systematiska undersökningar i biologi

Geografi åk 1-9

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen

Historia åk 1-9

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap

Centralt innehåll

Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

Idrott åk 1-3

  • Lekar och rörelse i natur-och utemiljö.

NO åk 1-3

  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

SO åk 1-3

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Slöjd åk 3-6

  • Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

Bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Idrott åk 4-6

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.

Biologi åk 4-6

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den ickelevande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Geografi åk 4-6

  • Fältstudier för att undersöka natur-och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

 

 

 

 

 

Leonardo Da Vincis gåta

Eleverna har i flera veckor frågat efter vad det ska bli för tema på skolan den här terminen. Det är så märkligt, på den här skolan vi vet ju aldrig vad som kommer hända. Helt plötsligt står vi med uppdrag från någon som vi måste lösa, då släpper vi allt vi planerat och fokuserar på just de uppdrag vi har fått.

Inte visste vi att ett besök på en antikvitetsaffär skulle bli det som gjorde att vi fick nya uppdrag att lösa.

Lottis hade varit och handlat en fantastisk lite koffert som hon tycket skulle passa utmärkt hemma hos henne. När hon började undersöka den närmare fick hon se att tyget på insidan av kofferten var lite löst och på insidan hittade hon några gulnade brev.

På brevet stod det:

Saluto ai curiosi,

Vi, DaVinci bröderna, har nu snart gett upp hoppet om mänskligheten. Nutidsmänniskan bara tänker på sig själv, bryr sig inte om miljön eller konsten. Man har tappat både nyfikenheten för omvärlden och varandra. Annat var det förr! Leonardo Da Vinci är vårt ideal!

Vi har ni gett världen ett test. 7 olika kistor som denna har placerats ut runtom i världen. Och den som är nyfiken nog att hitta detta meddelande får uppdraget att visa att ni minsann är värdiga att föra mänskligheten vidare!

4 uppdrag väntar, bara ett godkänt genomförande ger er nästa nästa uppdrag samt en ledtråd som behövs ifall ni ska klara er hela vägen till mål. Vad målet består av, är ännu fördolt…

Vågar ni anta utmaningen?

Visa noggrant att ni har öga, hand och sinne

att likt Leonardo intressera sig för var pinne!

Da Vinci Bröderna

Lottis kände inte riktigt att hon varken kunde eller vågade ta sig an denna utmaningen själv. Hon visste inte heller så mycket om Leonardo Da Vinci, så hon var tvungen att be om hjälp.

Så i fredags på morgonsamlingen, så hade hon med sig lådan och visade den. Hon undrade om barnen hade lust att hjälpa henne med det spännande uppdraget.

De ville givetvis alla barnen på skolan!

Men var det någon som visste något om Leonardo Da Vinci?

Titta på filmen så får du se vad som hände.

När vi väl förstått vad uppdraget handlade om gick vi till våra klassrum för att fundera vidare på vad vi visste om Leonardo Da Vinci och den tidsepok han levde på.

Efter den spännande morgonsamlingen fortsatte vi i Glädjen att prata om Leonardo da Vinci i klassrummet. Vi gjorde en gemensam tankekarta, och delade sen upp detta i vad vi redan vet, och vad vi vill ta reda på. Det visade sig att eleverna redan kunde en hel del om da Vinci, och ville lära sig mer om många saker – t ex ”Hade Leonardo da Vinci familj?” ”Hur mycket är Mona Lisa värd?” Vem var Mona Lisa, var det Leonardos kompis?”
Efter det fortsatte vi med att undersöka symmetri i naturen genom att, i sann da Vinci-anda, noggrant studera hibiskusblad för att närmare undersöka hur de såg ut, och sedan göra symmetriska bilder.
Även i de andra klasserna rådde det febril aktivitet. Eleverna visade på stora kunskaper om genit Leonardo Da Vinci.
Nu planerar vi på att ge oss ut på exkursion för att utföra vårt uppdrag. Så spännande!

Nytt år, nya vänner och nya upplevelser!

Nu är äntligen en ny termin igång och en hel del nya elever har börjat på skolan, det innebär att många nya vänskapsband ska knytas. Det är givetvis lite pirrigt att flytta till ett nytt land, en ny skola och den stora frågan är ju det där med kompisar. Kommer jag att få några nya kompisar?

För oss på skolan är det av yttersta vikt att eleverna snabbt känner sig hemmastadda och hittar kompisar. Vi arbetar kontinuerligt under läsåret med relationsskapande och trygghet    bland annat genom våra morgonsamlingar där vi träffas hela skolan. Nu vid terminsstart arbetar vi extra mycket då vi har många nya elever som ska bli en del av vår ”Svenska skolan – familj”.

Under vår andra skoldag så gick alla skolbarn från förskoleklass upp till åk 9 ner till vår härliga strand som bara ligger två minuter från skolan.

Eleverna blev indelade i grupper där de blandades nya som gamla och yngre med äldre.

I lekfulla tävlingar sattes samarbetsförmågan på prov direkt.

Fånga rektorn

Uppgiften var att fånga rektor Tommy med ett lasso gjort av hopprep och rockring. Eller, ja kanske inte Tommy själv men en vattenflaska med en bild av Tommy.

Myntet

Med en start med irländsk julafton, där tre varv skulle springas runt en käpp, för att sedan springa fram till en behållare fylld med vatten där ett glas var placerad i mitten. Hur många mynt lyckades laget pricka i glaset?

Kortleken

Eleverna skulle dra kort från kortleken och utföra så många uppdrag som möjligt under så kort tid som möjligt.

Skottkärran

Hur många varv hinner vi köra skottkärra innan tiden tar slut?

Bottle flip

Är det någon som har missat den populära leken bottle flip? Det handlar i alla fall om att kasta runt en flaska och få den att ställa sig på botten. Lättare sagt än gjort. Hur många lyckade flippar lyckas laget med innan tiden tagit slut?

Bokstavsleken

Bokstäver var gömda under konor. I full fart skulle barnen springa och hämta bokstäver och bilda så många ord som möjligt.

Pricka burkar

Barnen skulle ta sig igenom en hinderbana med en ärtpåse på huvudet för att sedan kasta ikull så många burkar de kunde med hjälp av ärtpåsen.

Tack alla elever för en härligt lekfull dag med stor kämpariver, fantastisk samarbetsförmåga och många goa skratt!

Det bästa av allt var ändå alla händer som flög upp i luften när vi frågade hur många som hade fått en ny kompis under dagen.

Det är en sann lycka att få arbeta med er alla fantastiskt goa barn!