Ready for take off!

I fredags så hämtade vi ut våra pass och så blev det äntligen dags för oss att bege oss till den öde ön för att bygga upp det perfekta samhället.

Idag efter lunchrasten så var det dags att flyga iväg! Lite pirr i magarna har det varit hos våra resenärer. Hur ska jag klara mig utan mamma och pappa tro? Men samhällsbyggarna är modiga och vågade ändå ge sig iväg på det spännande uppdraget!

Först så gick vi till incheckningen där vi fick våra boardinpass.
Den här trevliga flygvärdinnan tog emot oss i flygplanet och visade oss till vår platser.

Flygvärdinnorna och en av kaptenerna var redo att ta emot oss på planet.

Resenärerna var spända och förväntansfulla inför flygresan.
Innan vi kunde lyfta, så var det givetvis dags för en säkerhetsgenomgång.
Ready for take off!
På flygplanet serverades fika, riktigt smaskigt!
Efter några timmars resa kom vi äntligen fram till den öde ön.
Personalen tackar för en lyckad flygning och önskar nu alla samhällsbyggarna lycka till med sitt spännande uppdrag.

Hur ser det perfekta samhället ut?

Idag hade vi samling på skolgården, nästan hela skolan. Alla från förskolan till åk 6 var samlade för att lära känna varandra ännu lite bättre. När vi sitter där så ser vi någon komma spankulerandes in på skolgården, precis som om han letade efter något.

Han presenterade sig som FN:s generalsekreterare António Guterres. Han var mycket bekymrad över alla stridigheter och all oro som finns i världen och han behövde vår hjälp för att bygga upp det perfekta samhället! Han berättade att hans företrädare Ban Ki-Moon hade tydligen varit på skolan för 4 år sedan och försökt med samma projekt. Till en början var det lyckat, men samhället förföll efter ett kort tag tyvärr.

António frågade oss om vi var intresserade av att hjälpa honom att bygga upp det perfekta samhället. Och det ville vi förstås! Han berättade att vi var tvungna att skapa oss hemliga identiteter så att inga onda krafter skulle kunna förstöra vårt uppdrag. Efter att vi skapat oss de hemliga identiteterna så skulle vi få ge oss iväg till en öde ö för att kunna bygga upp det perfekta samhället.

När vi kom till klassrummet, så frågade eleverna: Vad var det som hände egentligen?

Vi var då tvungna att diskutera och fundera över några olika frågor…

Så här tänkte eleverna i Glädjen.

Intressanta tankar som kommer redas ut under resans gång.

Några frågor tar vi med oss som vi kan fundera vidare kring.

Vi diskuterade också vilka egenskaper som kunde vara viktiga att ha när vi skapade egna identiteter. Vem skulle man vilja vara om man fick välja precis vem som helst?

Vi stötte på nya och kluriga ord och några andra klurigheter när vi fyllde in våra personbeskrivningar.

Vad är exempelvis: nationalitet, födelseort och kön? Hur skriver man personnummer och hur kan man veta vilket år man är född om man vill att ens karaktär ska vara 63 år? Vart skulle man vilja vara född och vad finns det för städer i det landet? Redan nu har vi utvecklat vårt ordförråd, räknat på tidsskillnader och utvecklat våra geografiska kunskaper. Man kan ju undra vart det här äventyret kommer att ta vårt lärande?!

 

En av de hemliga identiteterna! Schhh….
Vi vill vara tvillingar!
Jag vill komma från Australien… Jag undrar vad det finns för städer där?
När är jag född om jag är 63 år? Hur tar jag reda på det? Snälla fröken, jag behöver lite hjälp!

Så fort vi har fått våra pass, så ska vi flyga till vår öde ö. Några av barnen är lite bekymrade över hur de ska klara sig utan sina föräldrar… Eller kan de kanske få ta med sig mamma och pappa tro?

Som ni säkert förstår så är det här starten på vårt nya Storyline tema Samhällsbyggarna. Följ oss här på bloggen och se vad som händer.

Visst är det här ett roligt arbetssätt och se så mycket vi lär oss och hur vi kopplar detta till läroplanen.

Lgr 11, kursplanemål

Bild åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Samhällskunskap

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

 

Centralt innehåll SO

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Svenska åk 1-3

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

  • Handstil och att skriva på dator.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Centralt innehåll

  • de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Svenska åk 4-6

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll

  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

 

Deal or no deal?

Efter en fantastiskt solig och varm sommar i Sverige, så är det äntligen dags för skolstart här på Teneriffa där sommaren kommer att fortsätta på länge, länge…

I torsdags möttes vi alla, både elever och lärare, alla med lite pirr i magen och tankar kring hur det kommer att bli att bo, jobba och gå på skolan här på Teneriffa. Många av eleverna på skolan har gått här förut och många är nya.

Tryggheten och trivseln är mycket viktig för oss på Svenska skolan, så därför börjar vi arbeta intensivt med att lära känna varandra både inom klasserna, men också mellan klasserna och på hela skolan.

Efter en morgonsamling i vanlig ordning, så samlades eleverna i klasserna för att lära känna klasskompisarna och fröken. Efter lunch så samlades hela skolan med elever från åk 1-9 igen.

Här på skolan så får vi ofta besök av olika märkliga figurer, så även denna dag.

Med kassaskåpet under armen och en portfölj full med pengar spatserade bankmannen Joakim von Ädelstjärna in på skolgården.

En av eleverna på skolan lyckades få tag på en sedel som stack ut ur portföljen. Joakim, var rätt snäll och sa till oss att om vi lyckades med uppdraget så kunde vi dubblera pengarna, annars så fick vi inga pengar.

Om vi lyckades hoppa 8 hopprepshopp, så skulle vi dubblera våra 20€. Deal or no deal? Deal sa, vi såklart!

Tyvärr, så lyckades vi inte, så vi blev av med pengarna. Men bankmannen sa att vi kunde få fler chanser att samla ihop pengar. Om vi lyckades samla ihop tillräckligt med pengar så skulle vi få koden till kassaskåpet. Där i fanns tydligen något riktigt bra!

Om vi lyckas samla tillräckligt mycket pengar så kan vi få köpa korten med siffror på vilket leder oss till koden till kassaskåpet. Det är klart att vi var sugna på att ta oss an den utmaningen.

Vi delade in oss i lag, där vi blandade elever från alla klasser, från de yngsta i klass Nyfikenheten till de äldsta i klass Kärleken.

Här har vi ett riktigt taggat lag!
Grupperna fick gå runt på flera olika stationer där olika uppdrag utfördes och pengar satsades som kunde fördubblas.
Förflytta laget utan att nudda marken. Lyckades vi förflytta laget över skolgården på mindre än 3 minuter, så klarade vi uppdraget.
Bilda ord
Att kommunicera utan ord. Charader är ju alltid kul!
Här skulle vi lyckas med att få bollen i bollrännan att transporteras fem varv på två minuter.
Här ska vi sänka ner rockringen utan att tappa den och genom att alla skall hålla i rockringen.
Här ska vi vända på lakanet utan att nudda gräset. Det är mysigt att kramas!
1, 2, 3 byt! Kan vi byta grepp på sopkvastarna utan att de ramlar omkull.

Under första dagen så lyckades lagen samla ihop mycket pengar, men räcker det för att komma åt koden tro?

På fredagen så började vi åter i våra klasser, för att efter rasten gå ner till stranden för att fortsätta med vårt uppdrag för att lyckas komma åt koden till kassaskåpet.

Samling på stranden i vår ”gympasal”.
Nu är det dags att använda våra pengar för att få kodkorten.

Sedan skulle korten placeras ut på rätt plats genom att man kunde para ihop olika frågor med rätt svar på korten.

Tyvärr så saknades några kort som vi inte kunnat köpa för att vi inte hade tillräckligt mycket pengar.

Hur ska vi göra nu då?

Tydligen var det så att det fanns nya chanser att få kodkort. Vi skulle söka på havets botten, högt uppe i skyn eller i sanden bland ormarna.

Oj, oj, oj! Hur ska vi lyckas nå korten?
Vilken tur att vi kan hjälpas åt!

En supersimmare som lyckats få ett kort från havets botten.
Hur ska man hitta korten med ögonbindel på? Jo, med hjälp av sina kompisar!
Fler och fler kort hamnar på rätt plats och tillslut lyckas vi få koden till kassaskåpet!
I kassaskåpet låg en karta…
… och skatten var isglass. Det läskade gott i värmen!

Tusen tack underbara elever för en magiskt härlig skolstart. Det ska bli så roligt att få arbeta med er i år!

Spanienvecka

Under den senaste veckan har vi haft Spanienvecka på skolan.

Vi startade med att dela in eleverna i två grupper där de fick ta del av lite grundkunskaper om Spanien, allt från landets och Teneriffas historia till landets geografi. De äldre eleverna fick föreläsningen på spanska av vår spansklärare Yaiza och de yngre eleverna på svenska av Anna-Karin.

Eleverna fick också välja inriktning på veckans innehåll och det bildades till slut fyra olika områden utifrån elevernas intressen: mat, konst och slöjd, idrott och drama.

Vi åkte också på en härlig skolresa till Teneriffas huvudstad Santa Cruz och den charmiga byn Candelaria.

Mat

I gruppen matlagning har vi gjort många olika moment – vi började vi med att lära oss hur man gör det spanska bakverket churros, och avsmakade det sen med egengjord chokladsås.

Vi lärde oss vad olika maträtter heter på spanska, och prövade våra kunskaper i en Kahoot. Våra kunskaper tog vi med oss på vår utflykt dagen efter som gjordes till en bondgård, Caldera del Rey. På gården gick vi en vandring ibland fälten där det växte bananer, mango, vindruvor, aubergine mm. Vi hälsade även på hos grisar, kossor, höns och hästar. Vi avslutade vår promenad i gårdens ekologiska shop där vi handlade de frukter. Av de frukter vi valt gjorde vi smoothie i gårdens lilla utekök, väldigt smaskigt! Senare samma eftermiddag var det sen dags att förbereda fredagsfika för skolan, i form av Tarta de abuela (farmors tårta).
Mysigt att få göra sin egen smoothie på färska och närproducerade frukter.

Churros doppade i chokladsås är en klar favorit!
Vi har även besökt fiskmarknaden i hamnen och köpt alldeles färsk fisk (Dorada, Muräna och Bicuda), och lärt hur man rensar, filear och tillagar den. En grupp gjorde ett vegetariskt alternativ. Till detta kokade vi Papas arrugadas och serverade en grönsallad till. Som avslutning bjöd vi hela skolan på en mexikansk efterrätt, Arroz con leche.
Bläckfisk fanns på vår fiskmarknad nere i hamnen.

Dorada heter den här fisken.
Att filéa fisken var lite klurigt, men vi lyckades bra!
Bicudan var riktigt smaskig!
Här ser ni ett gäng mästerkockar!

Konst och slöjd

På konst och slöjd har eleverna arbetat med lite olika saker så som exempelvis måla kaktusar på vulkanstenar, bygga en bänk som dekorerats med det legendariska drakblodsträdet, spanska flaggor, kompisarmband med Teneriffa eller spanskt mönster, brev och servettställ i Teneriffaformation mm.

Idrott

Vi inledde Spanienveckan i idrottsgruppen med att prova på en modifierad form av vattenpolo – vi använde oss av havet, och förändrade reglerna så att de passade barn och ungdomar. Roligt, tufft och lite kallt, tyckte eleverna. Därefter fick vi upp värmen genom att leka Catch the flag.
Vi lärde oss om olika traditionella kanariska sporter, som t ex Lucha canaria (kanarisk brottning), Juego del Palo (käppfäktning), och Salto del Pastor (Herdens hopp), och om olika mer eller mindre kända spanska idrotter och idrottsutövare. Sedan var det dags att lära oss mer om bakgrunden till fotboll – hur började det, var, vilka regler gällde då (visste ni t ex att passningsspel till en början var förbjudet inom fotboll?), hur många utövar fotboll regelbundet, m.m. Som avslutning på dag 1 gick vi tillbaka till stranden för att göra olika bollövningar, och avslutade med strandfotboll.
Dag 2 var det dags att prova på en annan sport som är väldigt populär både i Spanien och i stora delar av resten av världen, nämligen Padel. Det blev en svettig men rolig stund i gassande sol och många matcher.
Efter lunch fortsatte vi dagen med vår egen variant av Mästarnas mästare, då eleverna fick pröva sina färdigheter i att bland annat kasta macka, stapla stentorn, balansera på en sten så länge som möjligt.
Som avslutning fick vi sen möjlighet att kasta oss i böljan den blå, både för att bada och för att snorkla.
En minst sagt härlig avslutning på två innehållsrika och varierade idrottsdagar.

Drama

I drama gruppen fick vi lära oss om Teneriffas ursprungsbefolkning guancherna och deras liv och leverne. Efter det fick vi ta del av två myter om guancherna: Legenden om Gara och Jonay och Legenden om drakblodsträdet.

Vi spelade sedan in en film om Legenden om Gara och Jonay. Förutom att dramatisera, så filmade, redigerade och skapades musik av eleverna. Resultatet ser ni här:

Visst har vi fantastiska skådespelartalanger på skolan?

Skolresa till Santa Cruz och Candelaria

För att fördjupa oss ytterligare kring Spanien och främst Teneriffa så åkte vi till Santa Cruz och Museo de la Naturaleza y el Hombre. Här fick vi ta del av allt ifrån hur Teneriffa bildades genom vulkanisk aktivitet, vidare till hur de första växterna började etablera sig på ön till och hur sedan djur och människor bosatte sig på ön. Vi fick lära oss om vanligt förekommande växter och djur på ön samt ta del av den spännande guanchutställningen.

På museet fanns många interaktiva skärmar som visade spännande fenomen. Här beskrivs vulkanism som givetvis är en viktig del av Teneriffa då Teide är Spaniens högsta berg och den tredje största vulkanen i världen med sina 3718 meter.
På Teneriffa finns ett spännande växt och djurliv.

Den mest spännande och läskiga delen på museet måste väl vara mumiedelen.
Guancherna mumifierade sina döda, vilket är ett arv från berberna som de härstammar från. Berberna levde i norra Afrika och vem känner inte till hur man gjorde i Egypten med de som dött?

Yaiza guidade oss runt på spanska och Antoni tolkade till svenska på ett fantastiskt sätt. Tusen tack Antoni, du kommer att bli en fantastisk lärare i framtiden.

Tusen tack alla fantastiska elever på skolan för fantastiska dagar med er!

Inte nog med att vi haft det roligt och mysigt, så har vi också lärt oss oerhört mycket. Här nedan kan ni läsa hur vi kopplat det till skollag och läroplan.

I skollagen läser vi:

Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen.

Från läroplanen läser vi:

SO

I årskurs 1-3

  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Geografi

I årskurs 4-6

  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Historia

I årskurs 4-6

  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Idrott

Idrott och hälsa

I årskurs 1–3

Rörelse

  • Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
  • Enkla lekar och danser och deras regler.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
  • Lekar och rörelser i vatten.
Frilutftsliv och utevistelse
  • Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
  • Allemansrättens grunder.
  • Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
 

I årskurs 4–6

Rörelse

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Hälsa och livsstil

  • Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.

Friluftsliv och utevistelse

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
  • Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.

Mat

Hem- och konsumentkunskap

I årskurs 1–6

Mat, måltider och hälsa

  • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
  • Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
  • Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
  • Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.
  • Måltidens betydelse för gemenskap.

Miljö och livsstil

  • Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

Drama

Svenska

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

I årskurs 1-3

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

I årskurs 4-6

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Bild

Förmågor

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

I årskurs 4-6

  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

Musik

Förmågor:

  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer

I årskurs 4-6

  • Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar.
  • Digitala verktyg för ljud-och musikskapande.

Konst och slöjd

Bild

I årskurs 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

I årskurs 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Slöjd

  • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
  • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
  • Hur symboler och färger används inom barn-och ungdomskulturer och vad de signalerar.
  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

 

 

Är vi lika uppfinningsrika som Da Vinci tro?

Det tredje uppdraget var att vi skulle skapa en ny slags maskin.

I texten står det något om block och talja… Hmmm… vad kan det vara tror. Det är ju tur att vi har Mattias som kunde demonstrera det för oss alla. Titta på filmen, så kanske även du lär dig något nytt.

Uppdraget specificerades enligt punkterna nedan och eleverna fick välja vad just de ville göra.

I filmen får ni se några av elevernas kluriga lösningar. Det gäller att pröva och ompröva för att lyckas med uppdraget. Sällan har man skådat sådan kreativitet och uppfinningsrikedom och tålamod!

I läroplanen i Teknik kan vi läsa:

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll i Teknik åk 1-6:

  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

 

 

 

Vad ska hända med Stella?

I Glädjen har vi, efter vandringen i Leonardo da Vincis anda, tagit reda på mer om växter, djur och natur. Vi har funderat  tillsammans på vad växter egentligen behöver för att leva, lärt oss om en växts olika delar, dess livscykel, pollinering och fotosyntesen. Vi fick också fundera på kluriga frågor som ”Finns det tjejväxter och killväxter?”,  ”Andas växter?” , och ”Vad behöver en växt för att leva?”

Eleverna fick måla och sedan muntligt beskriva för en kompis hur fotosyntesen går till, och alla fick sedan agera de olika delarna i en liten spontanteater om växters liv. 

Hypoteser om vad vi tror ska hända

Vi förklarar med egna ord för varandra hur fotosyntesen fungerar

 

Dramatisering av hur fotosyntesen går till

Vi har också planterat en växt i en vattendunk. Eller rättare sagt denna fröken har planterat, vattnat, och sedan satt på korken – och jag kommer aldrig öppna den igen! Barnen fick titta på växten och många tyckte att jag var väldigt elak som gjorde så, växten kommer ju att dö! Eller..? Barnen skrev hypoteser om vad de tror ska hända för växten, och vi kommer att följa utvecklingen och beskriva det i våra loggböcker. Redan vecka 2 av experimentet hade dock de flesta ändrat uppfattning – växten kommer nog att överleva ändå! Vid en närmare titt såg vi nämligen att det bildats små små vattendroppar på insidan av vattendunken. Vad var det som hänt egentligen? Vi såg också att växten redan vuxit litegrann! Efter klassrumsdiskussioner om vad som faktiskt händer i vattendunken, skrev eleverna ner varför och hur de nu tror att utvecklingen kommer att bli. Vi pratade om växthus, ekosystem, och tittade tillbaka på våra bilder om fotosyntes.

För att fortsätta lära oss om växter och natur, och varför naturen är så viktig för oss, lärde vi oss också mer om näringskedjor. Nya ord som producent, konsument, toppkonsument och nedbrytare kom upp, och eleverna drog slutsatsen att ”det går ju runt! Där också, precis som i vattendunken!”

Självklart ska växten ha ett namn, tyckte eleverna. Så efter lottning kan vi nu stolt presentera namnet för er: växten Stella! (med det egentliga namnet Strelitzia). ”Tänk vad mycket Stella får lära sig, hen hör ju allt som vi pratar om!” sa någon elev så klokt.

Ur det centrala innehållet för NO 1-3:

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur det centrala innehållet för Biologi 4-6: 

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Vi gnuggar våra geniknölar

Då var det andra uppdraget avklarat! Vi lyckades med Da Vinci brödernas uppdrag att vi skulle måla som Leonardo Da Vinci. Lådan öppnade sig igen och nya uppdrag trillade fram.

Hmmm… vad kan detta betyda tro? Det är nog bäst att vi ber Mattias berätta hur det var när Leonardo levde igen.

 

 

Bifogat med uppdraget fanns det några förtydliganden, men oj oj oj… hur skulle vi kunna lösa detta tror. Nu gäller det att gnugga vår geniknölar och samarbeta väl för att lyckas.

Kan ni lösa denna kod? Jag undrar allt vem fursten är och vad det hemliga meddelandet leder till.

Vad tror du?

 

 

En bild säger mer än tusen ord…

Ja, så löd det andra uppdraget som vi skulle lösa.

Vi klurade så i grupperna vad det kunde betyda. Komponera, tolka, skapa…

Eleverna i Vänskapen har gjort sina egna Mona Lisa tolkningar och ritat av sin kompis i Mona Lisa stil.

I Nyfikenheten och Glädjen blev eleverna så intresserade av skölden som Leonardo hade gjort som barn, så de bestämde sig för att skapa olika sköldar som de komponerade genom att sätta ihop olika djurs kroppsdelar och skapade på så sätt ett fabeldjur. Eleverna i Nyfikenheten har också skrivit beskrivningar av sina sköldar där de preciserat vilka djur de valt och varför samt beskrivit djurens egenskaper.

Eleverna i Lyckan hade många frågor och funderingar kring målningen ”Nattvarden” och ville titta närmare på den.

Eleverna fick ta del av  påskberättelsen för att lära sig om historien bakom målningen. Under högläsningen så målade eleverna bilder som dök upp i huvudet.

Sedan tittade vi närmare på målningen ”Nattvarden” och försökte klura ut vem som var vem i målningen och försökte tolka deras uttryck. När vi samtalat tillsammans kring målningen så gav vi oss ut på okända vatten med att för första gången skriva vår egen bildanalys. Det var svårt men också spännande då konsten gav så mycket mer när man tittade närmare på den och vi lärde oss att tolka bilden.

Efter vi var klara med vår egen bildanalys gav vi oss ut på en liten promenad utmed strandpromenaden och tittade på en sandskulptur av ”Nattvarden”. Det var väldigt intressant då vi insåg att sandskulptören hade gjort en egen tolkning av verket.

Många intressanta och spontana diskussioner skedde mellan eleverna och jag tror att de förbipasserande lyssnade både imponerat och nyfiket på elevernas utomordentliga resonemangsförmåga.

Efter att vi tittat på sandskulpturen gick vi tillbaka till klassrummet för att gestalta målningen. Det var ju riktigt passande att vi faktiskt är 13 elever i Lyckan, precis som antalet personer på målningen med Jesus och hans lärljungar.

Givetvis var vi tvungna att busa till det lite och gjorde vår egna busiga version av ”Nattvarden”.

Nu blev det ju ett helt annat budskap 😉

Från läroplanen kan vi läsa:

Förmågor bild

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
  • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll bild

Åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

 

 

 

Lekplatsen

Vänskapen har under några arbetspass jobbat med samarbete, kreativitet och teknik.
Utifrån ett uppdrag från Framtidsfrön har klassen i två grupper hjälpt lekplatsföretaget Kompan att komma nya ideer till nya lekplatser.
Båda grupperna fick utmaningen att göra om lekplatsen utanför vår skola. Den ena gruppen skulle göra en lekplats som befrämjade ”Hälsa”.  Den andra gruppen skulle komma på hur lekplatsen skulle användas för ”Inlärning”. Två av företagets befintliga ledord.
Grupperna fick först reka på plats, ta mått och fundera vad de skulle vilja se där istället. Sedan fortsatte arbetet med att välja ut de bästa idéerna och fundera hur dessa skulle placeras på den yta som fanns till förfogande. När alla var överens kom uppgiften att bygga en modell som visar på hur de tänkt.
Slutligen gällde det att filma en presentation av sin lekplats och här kom det väl till pass att vi jobbat en hel del med presentationsteknik! Nu ska vi skicka filmerna till Kompan och vänta på feedback!

Leonardo Da Vinci som konstnär

Då var det dags för att se om vi klarat det första uppdraget att liksom Leonardo Da Vinci måla av växter i naturen.

Vad skönt att vi faktiskt klarade uppdraget och att inte lådan smällde för att vi misslyckats.

I lådan låg två brev.

Ett brev med bara ettor och nollor! Vad kan det betyda tro? Eleverna i Nyfikenheten insåg snabbt att varje rad med ettor och nollor motsvarade en bokstav som vi kunde finna i ASCII-tabellen, eller sk maskinkod. Kan du lösa koden?

Denna gång var uppdraget i flera delar. ”Komponera, tolka och skapa” och efter ha sett på dramatiseringen hade vi lärt oss lite mer om konstnären Leonardo Da Vinci och började då också förstå mer av vårt uppdrag.

Eleverna i Lyckan funderade vidare kring vad vi visste, men nya frågor uppstod också. Eleverna i Lyckan blev riktigt intresserade av målningen ”Nattvarden” och vi bestämde oss för att lära oss mer om målningen och varför Leonard målade den.

De  yngre eleverna blev väldigt nyfikna på hans sköld som han hade målat och inspirerades av den.

Vem vet vart detta arbete bär vidare? Vi låter elevernas nyfikenhet och inspiration leda oss vidare i arbetet.