Spanskvecka 2019

Så var det dags för vår årliga härliga vecka i Spaniens tecken. Vi kombinerade den med elevens val och alla elever från Förskoleklass till sexan fick välja mellan olika arbetsområden. Det blev till slut en grupp som arbetade med drama, en som ägnade sig åt mat och en som höll på med konst och slöjd. Självklart hade förskolan också en spanskvecka där de ägnade sig åt blandade aktiviteter med spanskt och kanariskt tema.

Drama
Under spanskveckan så har dramagruppen skapat en egen film. Vi har lärde oss mer om Teneriffas urbefolkning guancherna och hur de har levde och vad som hände dem under spanjorernas kolonialisering. På filmen ser ni vår tolkning av ”Legenden om drakblodsträdet”.  Vi har agerat, filmat och redigerat filmen, men vi har också haft olika dramaövningar för att träna på att leva oss in i våra roller.

 

 

CI Bild åk 1-3

  • Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.

CI Svenska åk 1-3

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

CI Bild åk 4-6

  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

CI Svenska åk 4-6

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

 

Mat
Matgruppen har under sina dagar lärt sig mer om spansk mat och dess kultur, tränat spanska genom att lära sig spanska namn grönsaker och frukter. En tapasmiddag planerades och vid vårt besök på en gård i närheten inköptes de frukter och grönsaker vi behövde. Vid besöket passade vi även på att hälsa på gårdens djur, hästar, kor och grisar. Hemma igen så började vi laga mat, varje grupp gjorde minst två rätter vilket slutade med en fantastisk tapasbuffé. Sista dagen så bakade vi en spansk sockerkaka. Vi inledde med att översätta receptet från spanska för att sen göra kakor som räckte till skolans alla elever och lärare. I en av kakorna byttes det vanliga mjölet ut mot Gofio, ett typsikt kanariskt mjöl som användes även av ursprungsbefolkningen: Guancherna. Tre härliga dagar i kök och gård.

CI Hemkunskap åk 1-6
  • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
  • Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
  • Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
  • Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

Konst
I konstgruppen arbetade vi med flera olika områden. Bland annat gav vi oss ut på byn och tittade på och inspirerades av alla de fantastiska bänkarna som finns på strandpromenaden. På skolan fanns två omålade bänkar som vi hjälptes åt att dekorera så att de blev minst lika fina som de vi inspirerades av. Individuellt har eleven fått arbeta i lera och gjort halssmycken med mönster. Teneriffas urbefolkning guancherna använde och gjorde minnesstenar av lavastenar som de plockade på stränderna, något som vi också provade på. Teneriffa har mer än 200 vulkaner så vad passade bättre än att bygga våra egna vulkaner med hjälp av pet-flaskor, aluminiumfolie och papier maché.

CI Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

CI Bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

 

Förskolan
Även de minsta inne på Tryggheten hade så klart en spansk vecka. Vi pratade om färgernas namn och vilka färger som finns i den kanariska flaggan och Teneriffas egen flagga. Det kändes spännande att tänka att det blåa i Teneriffas flagga betyder hav och det vita betyder snön som ibland finns uppe på Teide. Vi tittade på Kanarieöarnas karta och upptäckte att det finns sju öar och även sju trianglar på kartan. Vi ritade av och klippte ut våra händer och klistrade upp på ett papper så att det bildade flaggan. Sen var det så klart roligt att prata om alla andra flaggor vi kände till också! Vi tittade mycket på kartan och funderade över vilka andra öar vi kan se och kanske till och med har besökt. Har man en anknytning är det lättare att komma ihåg så klart, som för barnen som har en förälder som arbetar på en av de andra öarna.

Vi läste några myter om urinvånarna på våra öar, de som på Teneriffa kallas för guancher. Vi fick reda på att guancherna antagligen använde sig av berbernas alfabete och vi gjorde fina namnskyltar med deras bokstäver. I en av myterna hoppade huvudpersonen över en djup ravin med hjälp av en stav och ville ju inte vara sämre, så klart! En riktig ravin kändes dock övermäktigt, så vi hoppade mellan några bänkar på strandpromenaden istället med hjälp av ett kvastskaft.

Vi känner några svenska barn som går i spansk skola och då har vi fått reda på att de inte har så många leksaker på skolan som vi har – här har vi ju pingisbord, leklåda till rasten, bandyklubbor och annat kul. I den spanska skolan får man ta med sig egna leksaker, till exempel spelkulor. Vi fick låna en påse kulor och det var ju jätteroligt att bygga små torn av dem, både inne och ute. Har man inte leksaker med sig kan man ju leka ändå, till exempel klapplekar. Vi gjorde en klapplek som heter ”Chocolate”. Lite svårt var det allt att vända händerna fram och tillbaka på olika sätt i snabb takt, men kul att få säga det spanska ordet för choklad många gånger på olika sätt. Vi kom fram till att vi har det bra som har alla våra fina leksaker på skolan och att de i spanska skolan har det bra som får ta med sina egna hemifrån – det får ju inte vi!

 

 

 

CI Förskoleklassen

  • Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer.
  • Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
  • Tolka och samtala om innehåll och budskap i olika estetiska uttryck.
  • Naturen och människors levnadsvillkor på hemorten och andra platser under olika tider, utifrån elevernas erfarenheter och intressen.
  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.

Lpfö

  • Förskolan ska sträva efter att alla barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
  • Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.
  • Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
  • Förskolan ska sträva efter att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

 

Välkommen Klonk!

Nu har vi alltså kommit tillbaka till Jorden efter vårt rymdäventyr, vi har lärt oss mycket på vår resa. Vi blev idag indelade i åldersblandade grupper från förskolan-åk 6 där vi fick en liten kunskapstest med hjälp av det digitala verktyget Kahoot.

Vi hade lärt oss jättemycket!

….men visst skrev Klonk att hen skulle komma och söka upp oss…

Vilken lycka och vilken glädje att Klonk lyckats leta upp oss för att tacka oss för hjälpen. Alla tjöt av glädje när de såg att Klonk faktiskt hade hittat oss!!!

Vi fick varsitt brev i de olika klasserna och det stod lite olika saker på breven, men det blir en busdag för de små på Tryggheten och de stora barnen ska få åka på en utflykt till Teides observatorium på onsdag! Så spännande!

Vi är så glada över att fått lära känna Klonk och fått lära oss så mycket om rymden!

Robotfärd på Mars

För att ta er en bit tillbaka i vår historia, så kraschlandade vi på Mars för några månader sedan. Under vår vistelse på Mars har vi fått flera meddelande från Klonk som har haft sina funderingar om Jorden och om det verkligen kan vara ett ställe för hen att bo på. Vi har försökt lära oss så mycket som möjligt om Jorden och rymden för att kunna svara på alla frågor. Under tiden så har vi parallellt försökt ta oss tillbaka till jorden och försökt hitta Klonk, för hen ska tydligen befinna sig på Mars också.

Vi fick reda på att på andra sidan Mars finns det delar till vår raket så att vi kan laga den för att kunna åka hem igen. Till vår hjälp så har vi fått robotar som vi har lärt oss att programmera så att vi kan plocka upp raketdelarna och på så sätt bygga ihop raketen för att åka hem.

Det har varit både klurigt och roligt att bygga ihop, programmera, pröva och ompröva robotarnas funktion.

Idag var det det dags för oss att bege oss till andra sidan Mars för att leta upp raketdelarna.

Bland de upphittade raketdelarna så hittade vi ett meddelande … från Klonk!

Va? Hade Klonk redan åkt till Jorden? Vi som såg så mycket fram emot att träffa hen! Men i brevet stod det ju i alla fall att hen skulle söka upp oss. Vi hoppas att hen hittar oss.

Så vi fick bygga ihop vår raket och flyga hem själva. Innan vi gjorde oss redo för avfärd så gjorde vi några provuppskjutningar.

Provskjutning 1

Provskjutning 2

Titta vilka fina raketer som eleverna i Nyfikenheten har byggt!

Sedan var det dags för oss att själva sätta oss i vår nylagade raket för att åka tillbaka till Jorden.

Väl där hemma så hade vi en härlig mottagningskommitté. Så härligt att få träffa våra föräldrar igen!

Tack alla härliga föräldrar för att ni kom och tog emot alla rymdresenärer 😉

I läroplanen läser vi detta om programmering som är nya läroplansmål för läsåret.

Centralt innehåll Matematik åk 4-6

  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Centralt innehåll Teknik åk 1-6

  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

 

Vad är det för en färgglad banan ni har på himlen?

Åh, så spännande det har varit att få lyssna till lite olika myter om olika stjärnbilder och sedan har vi också skrivit egna myter om de olika stjärnbilderna.

Klonk har givetvis följt oss i vårt arbete! Titta på meddelandet vi fick från Klonk!

Nu undrar Klonk vad det är för böj med vackra färger som finns på jorden ibland och så har hen sett att vi har gjort skuggor som ser ut som Klonk.

Hen undrade över varför våra munnar rör sig och att vi inte kommunicerar med tankeöverföring. Och vad är det för konstiga saker som sticker ut på sidorna av huvudet. Var det Höron det hette?

Vi blev så nyfikna på hur det faktiskt fungerar med ljus och ljud så vill undersöka det mer.

Vi experimenterade och undersökte och givetvis sammanfattade vi och hjälptes åt att förstå varför det blev som det blev. Fysik är verkligen ett spännande ämne!

I läroplanen Lgr 11 läser vi:

Förmågor Fysik

  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Centralt innehåll Fysik åk 4-6

  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

 

Halloj Klonk! Här kommer svaren på dina frågor.

Vår rymdkompis Klonk har kollat in jorden och hade lite frågor till oss om hur jorden fungerar egentligen. Frågorna hen ställde ville i verkligen ta reda på och försöka förklara på ett så bra sätt som möjligt.

Frågorna var:

  • Varför är det ljust ibland och mörkt ibland på jorden?
  • Varför har människor jättemycket kläder på sig på vissa ställen på jorden och sedan så har de nästan inga kläder på sig alls på andra ställen samtidigt?
  • Varför är det ibland jättemycket vatten på stranden och sedan efter en stund är det nästan inget vatten alls. Vad beror det på?
  • Vad är det för boll som snurrar runt jorden? Varför syns den ibland och sedan inte?

Eleverna i Glädjen har verkligen gått in för att förstå och förklara hur allt förhåller sig. De har läst, tittat på filmer, fröken har fått förklara, de har fått skriva förklarande texter samt illustrerat till. De har också skapat olika snygga modeller som kan förklara dessa olika fenomen.

Här så kan vi se månens olika faser. Det är riktigt klurigt att klura ut hur det faktiskt ser ut från jorden och varför det är som det är.

Med den här snurran kan vi förklara hur det blir dag och natt, år och månader.

Dessutom har några av eleverna fått förklara muntligt och så har de skickat ett meddelande till Klonk.

De yngre barnen i Tryggheten har också lärt sig om årstiderna och presenterar dessa med en fin liten dans.

Under det här arbetet har vi bland annat strävat efter följande mål från läroplanen Lär 11:

Förmågor fysik:

  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Centralt innehåll svenska åk 1.3:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Klonk har många frågor…

 

Klonk har tydligen koll på oss OCH på jorden. Hen har många frågor om hur det funkar på jorden som hen vill ha svar på.

Att vi skriver hen beror faktiskt på att när vi diskuterade vad Klonk hade för kön, så kom barnen fram till att det måste vara en hen.

Nu har vi lite vi måste ta reda på så att vi kan ge Klonk bra svar på hur allt förhåller sig och vi vill givetvis svara på ett vetenskapligt sätt.

Varför är det ljust ibland och mörkt ibland på jorden?

Varför har människor jättemycket kläder på sig på vissa ställen på jorden och sedan så har de nästan inga kläder på sig alls på andra ställen samtidigt?

Varför är det ibland jättemycket vatten på stranden och sedan efter en stund är det nästan inget vatten alls. Vad beror det på?

Vad är det för boll som snurrar runt jorden? Varför syns den ibland och sedan inte?

Kluriga frågor som måste funderas på ordentligt!

 

 

 

Anrop från rymden!

Sist vi hördes av så hade vi kraschlandat på en röd planet med stora stenar. Vi visste inte riktigt vart vi var, så det fick vi uppdrag att ta reda på. Vi fick också uppdrag att leta reda på Klonk som är någon slags rymdvarelse. Klonk beskrev sig själv så att vi kunde leta reda på hen.  Klonk berättade också om en febril aktivitet på den planet vi kraschlandat på. Vad är det som händer? Det behövde vi också ta reda på!

Under några veckors tid har vi nu försökt lösa våra uppdrag.

Eleverna i förskola och förskoleklass Tryggheten har tolkat hur Klonk ser ut och de har byggt en modell av Klonk.

Vilken fantastisk tolkning och vilket fantastiskt minne barnen hade när de skulle komma ihåg alla detaljer som Klonk berättade väldigt snabbt!

I 1-2 Nyfikenheten och 3-4 Glädjen så har eleverna tagit reda på vilken planet vi landat på  genom att läsa och skriva faktatexter. De har också gjort fina modeller av planeter och vårt solsystem.

Glädjens elever ville gärna berätta vad de hade lärt sig om planeterna och att vi kraschlandat på ….

MARS

Eleverna i Lyckan berättade mer om hur människan just nu förbereder sig för att kunna flytta till Mars!

Men tyvärr så är det inte helt enkelt att ta sig dit då många expeditioner misslyckats, men som tur är så överlevde vi alla även om vi inte riktigt vet hur vi ska ta oss hem.

Men bara inom några år så är planen att de första bosättarna ska sätta sin fötter på Mars yta. Vilken oerhört svindlande tanke, men som inte alls är orealistisk!

När vi arbetar med ett Storylinetema ser vi alltid till att integrera flera ämnen i temat. Här kan du se vilka mål vi arbetat mot under denna del.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn, samt via sökmotorer på internet.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Centralt innehåll bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Vi drar till rymden!

Efter en veckas hårdträning så fick vi se oss som klara inför vår avresa till rymden för att leta reda på Klonk.

Vi spände fast oss i rymdraketen och gjorde oss klara för avfärd. Det var väldigt spännande och pirrigt. Till och med så spännande så att våra små astronauter behövde sätta sig i de stora astronauternas knän!

Här på filmen så kan du följa med oss på vår rymdresa.

Men …. det går inte alltid bra när man flyger rymdraket. Vi kraschlandade på en planet som vi inte riktigt vet vad den heter.

Klonk verkar i alla fall vara på samma planet som oss.

Nu ska vi ta reda på vilken planet vi befinner oss på, vi ska ta reda på hur vi ska kunna överleva här och vi ska ta reda på hur Klonk ser ut så att vi kan leta reda på honom.

Till er som befinner er hemma på Jorden så kan vi lugna er med att berätta att vi mår bra!

Vi gör oss redo för avfärd!

Christer Fuglesang har fått reda på att vi gör oss redo för att ge oss ut på rymdfärd, så han skickade oss ett brev för att ge oss tips hur vi kan förbereda oss.

Christer är ju den ende svensk som har varit ute i rymden och han vet att det krävs mycket träning för att klara av att genomföra en rymdresa.

Under en vecka genomförde vi ett ”träningsläger”, där vi tränade vår fysiska styrka och smidighet på idrottslektionerna, vilket ni kunde läsa om i ett tidigare blogginlägg.

Med Jenny-Anne  fick vi resa bakåt i tiden och då lärde vi oss att långt tillbaka i tiden trodde människorna att det var gudar som skapat Jorden och att de bestämde över vad som hände på Jorden. Man trodde att Jorden var platt eftersom man inte såg längre än till horisonten. På 400-talet före Kristus talade Aristoteles om att Jorden var rund, men det var ingen som trodde på honom. Man trodde honom däremot när han sa att Jorden var i centrum och att solen kretsade runt jorden – en så kallad geocentrisk världsbild. Den här världsbilden hade man faktiskt ända fram till 1500-talet då Kopernikus enligt sina beräkningar kom fram till att det är solen som ligger i mitten och att Jorden kretsar runt den: en heliocentrisk världsbild. Vid den här tiden var kyrkans makt stor och kyrkan vägrade tro på Kopernikus, eftersom Jorden är så speciell måste den ligga i centrum. I början av 1600-talet lyckades Galileo Galilei uppfinna ett teleskop som han kunde se ut i rymden med. Han såg att det Kopernikus sa var sant: Jorden och andra planeter kretsar runt solen. Man visste nu också att Jorden är rund. Detta var uppkomsten till hur vi ser på rymden idag.

Så småningom ville människan ge sig ut och upptäcka rymden men innan vi själva vågade åka ut skickade vi iväg djur. Den första varelsen som åkte ut i rymden var hunden Laika år 1957. 12 år senare år 1969 var det dags för människan att ta sina första steg på månen då Niel Armstrong landade på månen.

Hos Sara fick vi lära oss hur det är att vistas i rymden.

Vi fick se filmer från hur det är på den Internationella rymdstationen ISS. Vi undrade över varför astronauterna svävar och kom fram till att det är för att det saknas gravitation. Vad får frånvaro av gravitation för konsekvenser? Hur gör en när en går på toaletten? Kan en duscha? Hur gör en för att hålla kroppen i trim?
Vi fick också veta hur astronauterna gör när de tränar inför sin rymdresa. Visste ni att alla som ska ut i rymden måste kunna både ryska och engelska? Eller att alla måste kunna flyga ett jetplan och kunna laga allt som eventuellt går sönder på rymdstationen? Det går ju inte att ringa en hantverkare så fort något händer!
Men en sak som nästan är det viktigaste för astronauterna är att kunna samarbeta. Därför tränar de t ex genom att bo lång tid tillsammans på en u-båt eller genom att bo i grottsystem långt ner under markytan.
Vi tränade samarbete genom att försöka slänga rymdskräp i rymdsoptunnan. Det var lite klurigt, men eftersom vi samarbetar så bra löste vi vårt uppdrag fint!
Roligt klipp för den som vill se mer:
Christer Fuglesang leker med godis och vatten

Sofia lärde oss om hur livet utvecklats från Big Bang till nu.

I klassrummet möttes eleverna av ett långt snöre, 4,6 m snöre för att vara exakt. På snöret hängde några lappar: 1, 2, 3 och 4. De fick först en förklaring till vad detta snöre representerade: 4,6 miljarder år sedan jorden skapades. De fick även veta att en millimeter på snöret symboliserar en miljon år. Det är väldigt lång tid!

Därefter fick de gissa var på snöret de skulle placera dinosaurierna och människorna. Här fick de också veta att det är Evolutionsteorin vi ska jobba med och att det kända namnet bakom denna teori är Darwin. Han trodde att allt levande har samma ursprung, alla djur, växter och människor är släkt med varandra,

Eleverna fick sedan en genomgång av några viktiga händelser och vissa bakomliggande orsaker. Vi färdades från Big Bang för ca 13,7 miljarder år sedan, ända fram till idag. De nedslag som gjordes var exempelvis: första livet på jorden, snöbollsjorden, första landlevande djuret, dinosaurierna, Lucy och vår art av människa. Intressant att vår art av människa endast funnits under den absolut sista biten på snöret.

Efter genomgången var det dags för eleverna att skapa sitt egna/klassens tidssnöre med laminerade bilder av dessa viktiga händelser.

I slutet av lektionen fick eleverna tänka tillbaka på deras första gissning angående var de skulle placera dinosaurierna och människorna.

På förskolan har barnen läst om och tittat på filmer om hur det är att leva i rymden. De har också övat sig genom att träna olika färdigheter på en rymdbana.
Vi har tränat viktlöshet och balans, fingerfärdighet, samarbete och styrka.

Nu är vi redo att resa ut i rymden!
I Lgr 11 läser vi:
SO åk 1-3
  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Biologi åk 4-6

  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Fysik åk 4-6

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Geografi åk 4-6

  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.