Anrop från rymden!

Sist vi hördes av så hade vi kraschlandat på en röd planet med stora stenar. Vi visste inte riktigt vart vi var, så det fick vi uppdrag att ta reda på. Vi fick också uppdrag att leta reda på Klonk som är någon slags rymdvarelse. Klonk beskrev sig själv så att vi kunde leta reda på hen.  Klonk berättade också om en febril aktivitet på den planet vi kraschlandat på. Vad är det som händer? Det behövde vi också ta reda på!

Under några veckors tid har vi nu försökt lösa våra uppdrag.

Eleverna i förskola och förskoleklass Tryggheten har tolkat hur Klonk ser ut och de har byggt en modell av Klonk.

Vilken fantastisk tolkning och vilket fantastiskt minne barnen hade när de skulle komma ihåg alla detaljer som Klonk berättade väldigt snabbt!

I 1-2 Nyfikenheten och 3-4 Glädjen så har eleverna tagit reda på vilken planet vi landat på  genom att läsa och skriva faktatexter. De har också gjort fina modeller av planeter och vårt solsystem.

Glädjens elever ville gärna berätta vad de hade lärt sig om planeterna och att vi kraschlandat på ….

MARS

Eleverna i Lyckan berättade mer om hur människan just nu förbereder sig för att kunna flytta till Mars!

Men tyvärr så är det inte helt enkelt att ta sig dit då många expeditioner misslyckats, men som tur är så överlevde vi alla även om vi inte riktigt vet hur vi ska ta oss hem.

Men bara inom några år så är planen att de första bosättarna ska sätta sin fötter på Mars yta. Vilken oerhört svindlande tanke, men som inte alls är orealistisk!

När vi arbetar med ett Storylinetema ser vi alltid till att integrera flera ämnen i temat. Här kan du se vilka mål vi arbetat mot under denna del.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn, samt via sökmotorer på internet.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Centralt innehåll bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *