Alla inlägg av Anna-Karin Kedbäck

Vad ska hända med Stella?

I Glädjen har vi, efter vandringen i Leonardo da Vincis anda, tagit reda på mer om växter, djur och natur. Vi har funderat  tillsammans på vad växter egentligen behöver för att leva, lärt oss om en växts olika delar, dess livscykel, pollinering och fotosyntesen. Vi fick också fundera på kluriga frågor som ”Finns det tjejväxter och killväxter?”,  ”Andas växter?” , och ”Vad behöver en växt för att leva?”

Eleverna fick måla och sedan muntligt beskriva för en kompis hur fotosyntesen går till, och alla fick sedan agera de olika delarna i en liten spontanteater om växters liv. 

Hypoteser om vad vi tror ska hända

Vi förklarar med egna ord för varandra hur fotosyntesen fungerar

 

Dramatisering av hur fotosyntesen går till

Vi har också planterat en växt i en vattendunk. Eller rättare sagt denna fröken har planterat, vattnat, och sedan satt på korken – och jag kommer aldrig öppna den igen! Barnen fick titta på växten och många tyckte att jag var väldigt elak som gjorde så, växten kommer ju att dö! Eller..? Barnen skrev hypoteser om vad de tror ska hända för växten, och vi kommer att följa utvecklingen och beskriva det i våra loggböcker. Redan vecka 2 av experimentet hade dock de flesta ändrat uppfattning – växten kommer nog att överleva ändå! Vid en närmare titt såg vi nämligen att det bildats små små vattendroppar på insidan av vattendunken. Vad var det som hänt egentligen? Vi såg också att växten redan vuxit litegrann! Efter klassrumsdiskussioner om vad som faktiskt händer i vattendunken, skrev eleverna ner varför och hur de nu tror att utvecklingen kommer att bli. Vi pratade om växthus, ekosystem, och tittade tillbaka på våra bilder om fotosyntes.

För att fortsätta lära oss om växter och natur, och varför naturen är så viktig för oss, lärde vi oss också mer om näringskedjor. Nya ord som producent, konsument, toppkonsument och nedbrytare kom upp, och eleverna drog slutsatsen att ”det går ju runt! Där också, precis som i vattendunken!”

Självklart ska växten ha ett namn, tyckte eleverna. Så efter lottning kan vi nu stolt presentera namnet för er: växten Stella! (med det egentliga namnet Strelitzia). ”Tänk vad mycket Stella får lära sig, hen hör ju allt som vi pratar om!” sa någon elev så klokt.

Ur det centrala innehållet för NO 1-3:

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur det centrala innehållet för Biologi 4-6: 

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Vattenrening i Nyfikenheten och Glädjen

IMG_0087I samband med vårt storyline-arbete har vi pratat mer om vikten av rent vatten, och funderat på hur man kan göra för att rena vatten. Våra tankar satte verkligen fart när vi fick ett Mayday-meddelande ända ifrån Florida, där orkanen Irma härjat.

För att lära oss mer om detta så prövade vi att göra egna reningsverk. Vi tog väldigt smutsigt vatten, och med hjälp av bland annat sand, stenar och plastdunkar prövade vi att göra vattnet renare. Och det visade sig fungera väldigt bra!! Vattnet som tidigare varit både brunt och fullt av sand, rann igenom reningsverken och ut kom så gott som genomskinligt och faktiskt ganska så rent!

Vi arbetade i blandade grupper i Nyfikenheten och Glädjen. På måndagen fick vi även visa hur våra reningsverk fungerade för barnen i Tryggheten. IMG_0078 IMG_0079 IMG_0080 IMG_0081 IMG_0082 IMG_0083 IMG_0084 IMG_0085 IMG_0086

Ur Kursplanen för NO år 1-3:

Eleven ska kunna utföra:

 Enkla fältstudier och observationer i närmiljön

.  Enkla naturvetenskapliga undersökningar

.  Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur kursplanen för biologi år 4-6:

Biologins metoder och arbetssätt

Enkla fältstudier och experiment

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter

Vad händer på idrotten?

Denna period tränar vi bollkontroll genom lekar och spel. Vi fokuserar mycket på samspel, smidighet och avståndsbedömning. Vi tränar på öga-hand-motorik och öga-fot-motorik.  Vi samtalar om regler och skaderisker i samband med bollspel/sporter.

I veckan har vi övat på detta genom lekarna Harry Potter, King/Queen och doppboll. Vi har också gjort passningsövningar och diskuterat vikten av att anpassa kraften i sitt kast. Vi har även hunnit med att leka en av de lekar som eleverna önskat. Det är härligt att se elevernas engagemang och glädje i allt vi gör!

20170907_094013 (1)20170907_09083720170907_09131020170907_09064420170907_094102

Nästa vecka fortsätter vi med olika fotbollsövningar.

Ur Läroplanen/kursplanen för Idrott och hälsa

Syfte:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra.

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till aktiviteten.

Eleven kan ge beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter.

Idrott på stranden

Nu är vi igång med idrottslektionerna! Denna första vecka har vi ägnat oss åt olika samarbetslekar, yoga och stretching. Vi har även pratat om säkerhet och att ta hänsyn till varandra i lekar och spel, samt utövat elevinflytande då eleverna har fått önska lekar och övningar för terminen.

Att ha stranden som ”idrottshall” är en fantastisk möjlighet till att njuta av den härliga omgivning vi befinner oss i! Att få börja dagen med sand mellan tårna och sedan avsluta idrottslektionen med ett dopp i Atlanten uppskattas såväl av elever som pedagoger.

IMG_0055
Full fart i Piraternas land
Elevinflytande.

 

 

IMG_0057

IMG_0053
Svalkande dopp efter svettigt idrottspass.

 

 

IMG_0054
Sisten i!

Ur kursplanen för Idrott och hälsa:

Förebyggande av skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter.

Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar och spel.

Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.

Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.

 

 

Samarbete på stranden

img_6160 img_6370

Idrottsundervisningen här på Teneriffa sker för det mesta på stranden. Under terminen har eleverna bland annat fått prova på friidrott, orientering, racketsporter, gymnastik och samarbetslekar.

Under området gymnastik övade vi på kullerbyttor, handstående, hjulningar och brygga. Det är härligt att se hur eleverna vågar prova sådant de aldrig gjort förut, och hur de lär av och peppar varandra. Många var ovana att göra de olika gymnastikrörelserna, vilket ledde till viktiga samtal om att man inte måste kunna allt från början utan att det handlar om utveckling, och vikten av att våga prova och misslyckas för att så småningom lyckas.

På en idrottslektion inledde vi med olika övningar där eleverna fick träna sin samarbetsförmåga. Hur gör man egentligen för att vända på ett lakan, samtidigt som 15 personer står på det? För att lösa det krävs både förmåga att kommunicera, och viljan att kramas..

fullsizerender-15fullsizerender-14

Ur kursplanen för ämnet Idrott och hälsa:

Syfte

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter.

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,