Alla inlägg av Lottis Isaksson

Klonk har många frågor…

 

Klonk har tydligen koll på oss OCH på jorden. Hen har många frågor om hur det funkar på jorden som hen vill ha svar på.

Att vi skriver hen beror faktiskt på att när vi diskuterade vad Klonk hade för kön, så kom barnen fram till att det måste vara en hen.

Nu har vi lite vi måste ta reda på så att vi kan ge Klonk bra svar på hur allt förhåller sig och vi vill givetvis svara på ett vetenskapligt sätt.

Varför är det ljust ibland och mörkt ibland på jorden?

Varför har människor jättemycket kläder på sig på vissa ställen på jorden och sedan så har de nästan inga kläder på sig alls på andra ställen samtidigt?

Varför är det ibland jättemycket vatten på stranden och sedan efter en stund är det nästan inget vatten alls. Vad beror det på?

Vad är det för boll som snurrar runt jorden? Varför syns den ibland och sedan inte?

Kluriga frågor som måste funderas på ordentligt!

 

 

 

Anrop från rymden!

Sist vi hördes av så hade vi kraschlandat på en röd planet med stora stenar. Vi visste inte riktigt vart vi var, så det fick vi uppdrag att ta reda på. Vi fick också uppdrag att leta reda på Klonk som är någon slags rymdvarelse. Klonk beskrev sig själv så att vi kunde leta reda på hen.  Klonk berättade också om en febril aktivitet på den planet vi kraschlandat på. Vad är det som händer? Det behövde vi också ta reda på!

Under några veckors tid har vi nu försökt lösa våra uppdrag.

Eleverna i förskola och förskoleklass Tryggheten har tolkat hur Klonk ser ut och de har byggt en modell av Klonk.

Vilken fantastisk tolkning och vilket fantastiskt minne barnen hade när de skulle komma ihåg alla detaljer som Klonk berättade väldigt snabbt!

I 1-2 Nyfikenheten och 3-4 Glädjen så har eleverna tagit reda på vilken planet vi landat på  genom att läsa och skriva faktatexter. De har också gjort fina modeller av planeter och vårt solsystem.

Glädjens elever ville gärna berätta vad de hade lärt sig om planeterna och att vi kraschlandat på ….

MARS

Eleverna i Lyckan berättade mer om hur människan just nu förbereder sig för att kunna flytta till Mars!

Men tyvärr så är det inte helt enkelt att ta sig dit då många expeditioner misslyckats, men som tur är så överlevde vi alla även om vi inte riktigt vet hur vi ska ta oss hem.

Men bara inom några år så är planen att de första bosättarna ska sätta sin fötter på Mars yta. Vilken oerhört svindlande tanke, men som inte alls är orealistisk!

När vi arbetar med ett Storylinetema ser vi alltid till att integrera flera ämnen i temat. Här kan du se vilka mål vi arbetat mot under denna del.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn, samt via sökmotorer på internet.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Centralt innehåll bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Vi drar till rymden!

Efter en veckas hårdträning så fick vi se oss som klara inför vår avresa till rymden för att leta reda på Klonk.

Vi spände fast oss i rymdraketen och gjorde oss klara för avfärd. Det var väldigt spännande och pirrigt. Till och med så spännande så att våra små astronauter behövde sätta sig i de stora astronauternas knän!

Här på filmen så kan du följa med oss på vår rymdresa.

Men …. det går inte alltid bra när man flyger rymdraket. Vi kraschlandade på en planet som vi inte riktigt vet vad den heter.

Klonk verkar i alla fall vara på samma planet som oss.

Nu ska vi ta reda på vilken planet vi befinner oss på, vi ska ta reda på hur vi ska kunna överleva här och vi ska ta reda på hur Klonk ser ut så att vi kan leta reda på honom.

Till er som befinner er hemma på Jorden så kan vi lugna er med att berätta att vi mår bra!

Vi gör oss redo för avfärd!

Christer Fuglesang har fått reda på att vi gör oss redo för att ge oss ut på rymdfärd, så han skickade oss ett brev för att ge oss tips hur vi kan förbereda oss.

Christer är ju den ende svensk som har varit ute i rymden och han vet att det krävs mycket träning för att klara av att genomföra en rymdresa.

Under en vecka genomförde vi ett ”träningsläger”, där vi tränade vår fysiska styrka och smidighet på idrottslektionerna, vilket ni kunde läsa om i ett tidigare blogginlägg.

Med Jenny-Anne  fick vi resa bakåt i tiden och då lärde vi oss att långt tillbaka i tiden trodde människorna att det var gudar som skapat Jorden och att de bestämde över vad som hände på Jorden. Man trodde att Jorden var platt eftersom man inte såg längre än till horisonten. På 400-talet före Kristus talade Aristoteles om att Jorden var rund, men det var ingen som trodde på honom. Man trodde honom däremot när han sa att Jorden var i centrum och att solen kretsade runt jorden – en så kallad geocentrisk världsbild. Den här världsbilden hade man faktiskt ända fram till 1500-talet då Kopernikus enligt sina beräkningar kom fram till att det är solen som ligger i mitten och att Jorden kretsar runt den: en heliocentrisk världsbild. Vid den här tiden var kyrkans makt stor och kyrkan vägrade tro på Kopernikus, eftersom Jorden är så speciell måste den ligga i centrum. I början av 1600-talet lyckades Galileo Galilei uppfinna ett teleskop som han kunde se ut i rymden med. Han såg att det Kopernikus sa var sant: Jorden och andra planeter kretsar runt solen. Man visste nu också att Jorden är rund. Detta var uppkomsten till hur vi ser på rymden idag.

Så småningom ville människan ge sig ut och upptäcka rymden men innan vi själva vågade åka ut skickade vi iväg djur. Den första varelsen som åkte ut i rymden var hunden Laika år 1957. 12 år senare år 1969 var det dags för människan att ta sina första steg på månen då Niel Armstrong landade på månen.

Hos Sara fick vi lära oss hur det är att vistas i rymden.

Vi fick se filmer från hur det är på den Internationella rymdstationen ISS. Vi undrade över varför astronauterna svävar och kom fram till att det är för att det saknas gravitation. Vad får frånvaro av gravitation för konsekvenser? Hur gör en när en går på toaletten? Kan en duscha? Hur gör en för att hålla kroppen i trim?
Vi fick också veta hur astronauterna gör när de tränar inför sin rymdresa. Visste ni att alla som ska ut i rymden måste kunna både ryska och engelska? Eller att alla måste kunna flyga ett jetplan och kunna laga allt som eventuellt går sönder på rymdstationen? Det går ju inte att ringa en hantverkare så fort något händer!
Men en sak som nästan är det viktigaste för astronauterna är att kunna samarbeta. Därför tränar de t ex genom att bo lång tid tillsammans på en u-båt eller genom att bo i grottsystem långt ner under markytan.
Vi tränade samarbete genom att försöka slänga rymdskräp i rymdsoptunnan. Det var lite klurigt, men eftersom vi samarbetar så bra löste vi vårt uppdrag fint!
Roligt klipp för den som vill se mer:
Christer Fuglesang leker med godis och vatten

Sofia lärde oss om hur livet utvecklats från Big Bang till nu.

I klassrummet möttes eleverna av ett långt snöre, 4,6 m snöre för att vara exakt. På snöret hängde några lappar: 1, 2, 3 och 4. De fick först en förklaring till vad detta snöre representerade: 4,6 miljarder år sedan jorden skapades. De fick även veta att en millimeter på snöret symboliserar en miljon år. Det är väldigt lång tid!

Därefter fick de gissa var på snöret de skulle placera dinosaurierna och människorna. Här fick de också veta att det är Evolutionsteorin vi ska jobba med och att det kända namnet bakom denna teori är Darwin. Han trodde att allt levande har samma ursprung, alla djur, växter och människor är släkt med varandra,

Eleverna fick sedan en genomgång av några viktiga händelser och vissa bakomliggande orsaker. Vi färdades från Big Bang för ca 13,7 miljarder år sedan, ända fram till idag. De nedslag som gjordes var exempelvis: första livet på jorden, snöbollsjorden, första landlevande djuret, dinosaurierna, Lucy och vår art av människa. Intressant att vår art av människa endast funnits under den absolut sista biten på snöret.

Efter genomgången var det dags för eleverna att skapa sitt egna/klassens tidssnöre med laminerade bilder av dessa viktiga händelser.

I slutet av lektionen fick eleverna tänka tillbaka på deras första gissning angående var de skulle placera dinosaurierna och människorna.

På förskolan har barnen läst om och tittat på filmer om hur det är att leva i rymden. De har också övat sig genom att träna olika färdigheter på en rymdbana.
Vi har tränat viktlöshet och balans, fingerfärdighet, samarbete och styrka.

Nu är vi redo att resa ut i rymden!
I Lgr 11 läser vi:
SO åk 1-3
  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Biologi åk 4-6

  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Fysik åk 4-6

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Geografi åk 4-6

  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

 

 

Klonks fröexperiment

Vi fick ju ett mystiskt meddelande från någon Klonk som ville ha vår hjälp. Han behövde hitta någon plats där han kunde bo och han behöver samma förutsättningar som de rymdfrön som han hade lämnat.

Han bad oss att undersöka om vi kunde ge fröna samma förutsättningar som hen behövde. Det fanns krukor, jord och lila rymdfrön som vi skulle plantera.

Vi började fundera och klura på vad det kunde vara, för rymdfrön kanske inte alls behöver samma sak som jordfrön. Vi delade upp oss i grupper för att ta undersöka olika förutsättningar.

I Glädjen valde vi att plantera på följande sätt:

När man gör vetenskapliga undersökningar så behöver man göra systematiska undersökningar där man beskriver sitt experiment, ställer hypotes och redovisar resultaten.

Fröerna planterades och placerades ut på lämpliga ställen i klassrummet. ”Dark side”, som detta experimentet kallades ställdes givetvis mörkt inne i ett skåp. Men det kommer nog inte funka för växter behöver ju solljus. Det vet väl alla?

Vad förvånade eleverna blev när det såg ut så här en vecka senare.

Vi ritar av noga så att vi vet vad som händer.

Så här lång blev växten på två veckor. Så häftigt!

Det här fröet fick alltså stå mörkt och har också fått vatten.

Det här fröet har däremot fått både sol och vatten!

Efter två veckor så har plantan vuxit då här mycket.

Eleverna har följt med stor spänning vad som har hänt i de olika krukorna under veckorna, men tyvärr har det inte hänt någonting med den krukan där vi inte vattnat någonting och inte heller den krukan där vi vattnat med läsk.

Men vad är då förutsättningarna för liv och vad behöver då växterna för att växa på jorden?

Vi behövde repetera det här med fotosyntesen…

Det är rätt komplext det där att förstå fotosyntesen, men skam den som ger sig!

Vår lärarstudent Sofia har vänt ut och in på sig själv för att göra det hela begripligt. Vi har ritat, skrivit och berättat för varandra.

Sedan har vi fortsatt med att visa hur allt hänger ihop med molekylmodeller.

Men nu tror vi allt att vi förstår hur träd växer!

I läroplanen Lgr 11 läser vi:

Förmågor NO:

  • Genomföra systematiska undersökningar i biologi
  • Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen.

Centralt innehåll NO åk 1-3:

  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6:

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

 

 

 

Samernas nationaldag

Samernas nationaldag firas sedan 1992 den 6:e februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum denna dag 1917 i Trondheim. Samernas nationaldag är till för alla samer, oavsett var de bor. 

Nu har vi inga samer i skolan, men vi vill ändå hylla samerna och lära oss om vår svenska ursprungsbefolkning och dess kultur.

På morgonsamlingen så fick de yngre elverna lyssna till vår duktiga lärarstudent Sofia som berättade om samerna och samernas liv.

De äldre eleverna fick prova på en samisk lek, nämligen dragkamp. Det var kul!

Under musiklektionerna med Sara fick vi lära oss om jojk och lyssna på allas vår Jon Henrik Fjällgren.

Vi fick också lära oss Imse, vimse spindel på samiska. Inte det lättaste att hålla tungan rätt i mun…

Barnen på Tryggheten bakade riktigt smaskiga bakverk som heter Ghakku, som de bjöd hela skolan på!

 

 

 

Tusen tack finaste ni! Det var väldigt gott!

I kursplanerna läser vi:

Hemkunskap åk 1-6

  • Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

Musik åk 4-6

  • Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.
  • Ljudets och musikens fysiska, tanke-och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
  • Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.

Samhällskunskap åk 4-6

  • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

Svenska åk 4-6

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

Mystiska spår leder oss ut på nya äventyr…

Efter lunchrasten så såg vi några mystiska röda stenar som ledde oss in i Lyckans klassrum.

Så spännande! När vi kom in i klassrummet så hördes det konstiga ljud, som nästan var som musik och sedan så dök det här meddelandet upp på väggen.

Många förväntansfulla elever!

Hmmm… en morsekod! Vad är det för något? Vi blev tvungna att gå tillbaka till våra klasser för att lösa det mystiska meddelandet.

Vi har fått ett morsemeddelande från någon som heter Klonk! Men vem är det? Varför behöver han vår hjälp?

 

Latlantikas nationaldag

Röstningen gick fantastiskt bra och Framtidspartiet fick majoriteten av rösterna. Det var António Guterres själv som kom och meddelade oss resultatet. Inte nog med det så utlyste han ett firande för Latlantika och för vårt arbete med att skapa det perfekta samhället. Han bjöd in oss till Latlantikas nationaldag!

Den 7:e december från och med nu kommer alltid Latlantikas nationaldag firas. Dagens firande började med att vi möttes på strandpromenaden där António hyllade vårt arbete. Sedan blev vi indelade i grupper. I grupperna fick vi visa lite vad vi lärt oss och fortsätta att utveckla vår samarbetsförmåga.

Titta så tjusiga vi var dagen till ära!

Innan festen började så fick alla medborgarna visa lite av vad de hade lärt sig under vår resa.

Hur var det nu i Sverige? Vad hette partierna och vilka var det som var partiledare? Medborgarna på Latlantika hade full koll!
Latlantikas flagga vet vi ju hur den ser ut, men hur ser världens flaggor ut? Medborgarna på Latlantika hade mycket bra koll på världens flaggor.
Det är viktigt att veta hur man gör för att hjälpa någon som ligger avsvimmad. Så vi repeterar HLR igen!
På Latlantika kan man känna sig trygg och säker på att få hjälp ifall man skulle få hjärtstopp.
Vad var det nu alla hette på Latlantika? Ska vi byta namn med varandra?

 

Om vi ska få lekplatsenergin på Latlantika att fungera riktigt bra, så måste vi kunna åka så många åk som möjligt i rutschkanan på kortast möjliga. Det var full fart, så energiförsörjningen kommer det inte vara något problem med.
Några kunskapsfrågor i form av en tipspromenad hanns också med innan själva festen kickades igång.
I köket var det full fart! Det var många som skulle serveras!

Föräldrarna hade dukat och fixat allt superfint!

Svenska skolans egen ”Ernst” går och känner in rummet.

 

Teamwork
Vilket fantastiskt gäng!

Maten var riktigt god! Föräldrarna hade verkligen gått ”all in” för att bjuda oss på en fantastisk trerättersmiddag. Tusen tack ni fantastiska föräldrar.

Här har vi vår äldsta medborgare på Latlantika. Edvina är 100 år och vi är så glada att ha med hennes visehet på ön.
Några av medborgarna berättar stolt vad det är vi har upplevt under resans gång.

Inte nog med att massor av föräldrar har hjälpt till med att laga mat, duka och servera så att den här fantastiska festen har blivit möjlig. En av dessa fantastiska föräldrar som vi har på skolan har inspirerats av vårt arbete och satt och plinkade på sin gitarr och så fick Latlantika en helt egen nationalsång.

Här framför ett av Framtidspartiets ledamöter sitt varma tack till all personal som möjliggjorde denna fantastiska nationaldags fest!

Efter att vi avnjutit vår härliga middag var det dags för dans som sig bör på finare fester.

Tusen tack alla ni underbara föräldrar för en insats utöver det vanliga!

Extra tack till Andreas Molin för de fina bilderna.

 

 

Ett oväntat besök

En dag klev det in en herre i Lyckans klassrum och utgav sig för att vara Julio Franco.

Han hade lite förslag kring hur Latlantika skulle styras. Det var bland annat att kvinnor skulle ha mycket bättre löner än män….

Det har tyckte inte eleverna i Lyckan alls var någon bra idé! De diskuterade då hur de tyckte att landet skulle styras. De kom fram till att de ville att Latlantika skulle vara en demokrati. De bestämde sig för att bilda fyra olika partier som alla medborgarna skulle få rösta på.

De fyra partierna:

skapade sig sina partiprogram och sedan var det dags för paneldebatt!

Medborgarna var mycket aktiva i utfrågningen av partiledarna och språkrören.

Medborgarna hade blivit mycket vana vid att rösta då de redan hade gjort detta när de skulle rösta fram vad landet skulle heta och hur flaggan skulle se ut.

Partiledarna och språkrören tar emot medborgarna som ska rösta.

Röstningsskärmar var uppställda, så att man kunde välja sitt favoritparti i lugn och ro.

 

Givetvis så prickades man av i röstlängden när man lämnade in sin röst.
Nejbör Lidén har röstat! En rättighet och skyldighet på Latlantika.

Lgr 11, kunskapsmål

 

 

SO åk 1-3

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

 

Svenska åk 1-3

 

Centralt innehåll

  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

 

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

 

Centralt innehåll

  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

 

Samhällskunskap åk 4-6

 

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
  • Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Söka jobb

Efter allt det rysliga hänt på ön insåg vi alla att vi var tvungna att reda ut allt som hade hänt och få ordning på samhället. Vi behövde dela upp ansvaret för olika saker mellan oss. Vi funderade över vilka jobb vi kunde behöva på ön och vilka jobb som inte redan finns som skulle kunna behövas i framtiden.

I Glädjen kom man fram till följande nya fantastiska yrken!

Vem skulle inte behöva en egen peppare?

En dag hängde de flera arbetsannonser upphängda. Så roligt att få söka jobb!

Hmm… vad vill man jobba med tro? Inte helt lätt att välja när det finns så mycket spännande att välja på.

Vi valde ut två jobb som vi var intresserade av och skrev arbetsansökningar och skickade in dem till arbetsförmedlingen.

Inte långt efter kom den här tanten från arbetsförmedlingen och berättade vilka jobb vi hade fått.  Vi fick rätt många poliser, ett par lärare, förskollärare, butiksbiträden, läkare, veterinärer, lantbrukare och brandmän på ön.

De olika yrkesgrupperna fick träffas i sina grupper och det var dags att börja jobba.

Poliserna fick fundera över vilka lagar som vi skulle ha. T.ex. om man stjäl en chipspåse så får man ett straff att betala med två chipspåsar.

Brandmän och läkarna fick bland annat lära sig om första hjälpen och hjärt och lungräddning.

Butiksbiträdena och lantbrukarna fick prata ihop sig kring vad som skulle säljas i affären och vad som behövdes odlas eller födas upp på på gården. Butiksbiträdena gick på studiebesök till en affär för att se hur mycket olika varor kostade för att bestämma priset i butiken på Latlantika. Jordbrukarna fick lära sig mer om olika djur och växter som de skulle ha på gården. Små och stora arbetade tillsammans för att skriva faktatexter om det de lärt sig.

Lärarna fick intervjua en lärare och sedan skapa en läroplan i sina ämnen. Sedan fick givetvis lärarna prova på att undervisa. Det blev en idrottslektion och en spansklektion.

Här intervjuar Lantlantikas idrottslärare vår idrottslärare på Svenska skolan.
Här är Latlantikas läroplan i idrott.

Förskollärarna fick också skapa sig en läroplan för förskolan och även de fick prova på att undervisa.

Alla Latlantikas medborgare har verkligen arbetat på med sina yrken på ett fantastiskt sätt, men det kanske saknas några olika yrken än för att vi ska få ön att gå runt. Vi kanske skulle behöva ytterligare yrken. I Glädjen bjöd vi in några riktiga proffs för att lära oss mer om några olika yrken. Tusen tack alla föräldrar för att ni delat med er av era kunskaper!

Vi fick lära oss mer av Johan hur det är att vara chef och hur man ska bygga ett vinnande team!

Ingrid bjöd in oss till kyrkan för att berätta mer om sitt jobb som kyrkomusiker. Vi fick prova på att sjunga i kör och att spela på orgeln. Det var superkul!
Vi fick då också chans att träffa prästen, som berättade om sitt jobb och tron.
När vi besökte Vintersol så fick vi träffa flera olika personer som arbetade med olika saker ex. sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kock.
Mia berättade om journalistyrket och hur man kan tänka källkritiskt.
Vår skolsköterska Marie berättade om sitt jobb som skolsköterska.

Lgr 11, kunskapsmål

Bild Åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Hem-och konsumentkunskap Åk 1-6

Centralt innehåll

  • Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.

SO Åk 1-3

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Svenska Åk 1-3

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 

Centralt innehåll

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

 

Bild Åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Geografi Åk 4-6

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.

 

Svenska Åk 4-6

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift

Centralt innehåll

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.