Kategoriarkiv: Svenska

Anrop från rymden!

Sist vi hördes av så hade vi kraschlandat på en röd planet med stora stenar. Vi visste inte riktigt vart vi var, så det fick vi uppdrag att ta reda på. Vi fick också uppdrag att leta reda på Klonk som är någon slags rymdvarelse. Klonk beskrev sig själv så att vi kunde leta reda på hen.  Klonk berättade också om en febril aktivitet på den planet vi kraschlandat på. Vad är det som händer? Det behövde vi också ta reda på!

Under några veckors tid har vi nu försökt lösa våra uppdrag.

Eleverna i förskola och förskoleklass Tryggheten har tolkat hur Klonk ser ut och de har byggt en modell av Klonk.

Vilken fantastisk tolkning och vilket fantastiskt minne barnen hade när de skulle komma ihåg alla detaljer som Klonk berättade väldigt snabbt!

I 1-2 Nyfikenheten och 3-4 Glädjen så har eleverna tagit reda på vilken planet vi landat på  genom att läsa och skriva faktatexter. De har också gjort fina modeller av planeter och vårt solsystem.

Glädjens elever ville gärna berätta vad de hade lärt sig om planeterna och att vi kraschlandat på ….

MARS

Eleverna i Lyckan berättade mer om hur människan just nu förbereder sig för att kunna flytta till Mars!

Men tyvärr så är det inte helt enkelt att ta sig dit då många expeditioner misslyckats, men som tur är så överlevde vi alla även om vi inte riktigt vet hur vi ska ta oss hem.

Men bara inom några år så är planen att de första bosättarna ska sätta sin fötter på Mars yta. Vilken oerhört svindlande tanke, men som inte alls är orealistisk!

När vi arbetar med ett Storylinetema ser vi alltid till att integrera flera ämnen i temat. Här kan du se vilka mål vi arbetat mot under denna del.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn, samt via sökmotorer på internet.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Centralt innehåll bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Mystiska spår leder oss ut på nya äventyr…

Efter lunchrasten så såg vi några mystiska röda stenar som ledde oss in i Lyckans klassrum.

Så spännande! När vi kom in i klassrummet så hördes det konstiga ljud, som nästan var som musik och sedan så dök det här meddelandet upp på väggen.

Många förväntansfulla elever!

Hmmm… en morsekod! Vad är det för något? Vi blev tvungna att gå tillbaka till våra klasser för att lösa det mystiska meddelandet.

Vi har fått ett morsemeddelande från någon som heter Klonk! Men vem är det? Varför behöver han vår hjälp?

 

Ett oväntat besök

En dag klev det in en herre i Lyckans klassrum och utgav sig för att vara Julio Franco.

Han hade lite förslag kring hur Latlantika skulle styras. Det var bland annat att kvinnor skulle ha mycket bättre löner än män….

Det har tyckte inte eleverna i Lyckan alls var någon bra idé! De diskuterade då hur de tyckte att landet skulle styras. De kom fram till att de ville att Latlantika skulle vara en demokrati. De bestämde sig för att bilda fyra olika partier som alla medborgarna skulle få rösta på.

De fyra partierna:

skapade sig sina partiprogram och sedan var det dags för paneldebatt!

Medborgarna var mycket aktiva i utfrågningen av partiledarna och språkrören.

Medborgarna hade blivit mycket vana vid att rösta då de redan hade gjort detta när de skulle rösta fram vad landet skulle heta och hur flaggan skulle se ut.

Partiledarna och språkrören tar emot medborgarna som ska rösta.

Röstningsskärmar var uppställda, så att man kunde välja sitt favoritparti i lugn och ro.

 

Givetvis så prickades man av i röstlängden när man lämnade in sin röst.
Nejbör Lidén har röstat! En rättighet och skyldighet på Latlantika.

Lgr 11, kunskapsmål

 

 

SO åk 1-3

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

 

Svenska åk 1-3

 

Centralt innehåll

  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

 

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

 

Centralt innehåll

  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

 

Samhällskunskap åk 4-6

 

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
  • Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Hur ser det perfekta samhället ut?

Idag hade vi samling på skolgården, nästan hela skolan. Alla från förskolan till åk 6 var samlade för att lära känna varandra ännu lite bättre. När vi sitter där så ser vi någon komma spankulerandes in på skolgården, precis som om han letade efter något.

Han presenterade sig som FN:s generalsekreterare António Guterres. Han var mycket bekymrad över alla stridigheter och all oro som finns i världen och han behövde vår hjälp för att bygga upp det perfekta samhället! Han berättade att hans företrädare Ban Ki-Moon hade tydligen varit på skolan för 4 år sedan och försökt med samma projekt. Till en början var det lyckat, men samhället förföll efter ett kort tag tyvärr.

António frågade oss om vi var intresserade av att hjälpa honom att bygga upp det perfekta samhället. Och det ville vi förstås! Han berättade att vi var tvungna att skapa oss hemliga identiteter så att inga onda krafter skulle kunna förstöra vårt uppdrag. Efter att vi skapat oss de hemliga identiteterna så skulle vi få ge oss iväg till en öde ö för att kunna bygga upp det perfekta samhället.

När vi kom till klassrummet, så frågade eleverna: Vad var det som hände egentligen?

Vi var då tvungna att diskutera och fundera över några olika frågor…

Så här tänkte eleverna i Glädjen.

Intressanta tankar som kommer redas ut under resans gång.

Några frågor tar vi med oss som vi kan fundera vidare kring.

Vi diskuterade också vilka egenskaper som kunde vara viktiga att ha när vi skapade egna identiteter. Vem skulle man vilja vara om man fick välja precis vem som helst?

Vi stötte på nya och kluriga ord och några andra klurigheter när vi fyllde in våra personbeskrivningar.

Vad är exempelvis: nationalitet, födelseort och kön? Hur skriver man personnummer och hur kan man veta vilket år man är född om man vill att ens karaktär ska vara 63 år? Vart skulle man vilja vara född och vad finns det för städer i det landet? Redan nu har vi utvecklat vårt ordförråd, räknat på tidsskillnader och utvecklat våra geografiska kunskaper. Man kan ju undra vart det här äventyret kommer att ta vårt lärande?!

 

En av de hemliga identiteterna! Schhh….
Vi vill vara tvillingar!
Jag vill komma från Australien… Jag undrar vad det finns för städer där?
När är jag född om jag är 63 år? Hur tar jag reda på det? Snälla fröken, jag behöver lite hjälp!

Så fort vi har fått våra pass, så ska vi flyga till vår öde ö. Några av barnen är lite bekymrade över hur de ska klara sig utan sina föräldrar… Eller kan de kanske få ta med sig mamma och pappa tro?

Som ni säkert förstår så är det här starten på vårt nya Storyline tema Samhällsbyggarna. Följ oss här på bloggen och se vad som händer.

Visst är det här ett roligt arbetssätt och se så mycket vi lär oss och hur vi kopplar detta till läroplanen.

Lgr 11, kursplanemål

Bild åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Samhällskunskap

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

 

Centralt innehåll SO

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Svenska åk 1-3

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

  • Handstil och att skriva på dator.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Centralt innehåll

  • de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Svenska åk 4-6

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll

  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

 

En bild säger mer än tusen ord…

Ja, så löd det andra uppdraget som vi skulle lösa.

Vi klurade så i grupperna vad det kunde betyda. Komponera, tolka, skapa…

Eleverna i Vänskapen har gjort sina egna Mona Lisa tolkningar och ritat av sin kompis i Mona Lisa stil.

I Nyfikenheten och Glädjen blev eleverna så intresserade av skölden som Leonardo hade gjort som barn, så de bestämde sig för att skapa olika sköldar som de komponerade genom att sätta ihop olika djurs kroppsdelar och skapade på så sätt ett fabeldjur. Eleverna i Nyfikenheten har också skrivit beskrivningar av sina sköldar där de preciserat vilka djur de valt och varför samt beskrivit djurens egenskaper.

Eleverna i Lyckan hade många frågor och funderingar kring målningen ”Nattvarden” och ville titta närmare på den.

Eleverna fick ta del av  påskberättelsen för att lära sig om historien bakom målningen. Under högläsningen så målade eleverna bilder som dök upp i huvudet.

Sedan tittade vi närmare på målningen ”Nattvarden” och försökte klura ut vem som var vem i målningen och försökte tolka deras uttryck. När vi samtalat tillsammans kring målningen så gav vi oss ut på okända vatten med att för första gången skriva vår egen bildanalys. Det var svårt men också spännande då konsten gav så mycket mer när man tittade närmare på den och vi lärde oss att tolka bilden.

Efter vi var klara med vår egen bildanalys gav vi oss ut på en liten promenad utmed strandpromenaden och tittade på en sandskulptur av ”Nattvarden”. Det var väldigt intressant då vi insåg att sandskulptören hade gjort en egen tolkning av verket.

Många intressanta och spontana diskussioner skedde mellan eleverna och jag tror att de förbipasserande lyssnade både imponerat och nyfiket på elevernas utomordentliga resonemangsförmåga.

Efter att vi tittat på sandskulpturen gick vi tillbaka till klassrummet för att gestalta målningen. Det var ju riktigt passande att vi faktiskt är 13 elever i Lyckan, precis som antalet personer på målningen med Jesus och hans lärljungar.

Givetvis var vi tvungna att busa till det lite och gjorde vår egna busiga version av ”Nattvarden”.

Nu blev det ju ett helt annat budskap 😉

Från läroplanen kan vi läsa:

Förmågor bild

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
  • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll bild

Åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

 

 

 

Lekplatsen

Vänskapen har under några arbetspass jobbat med samarbete, kreativitet och teknik.
Utifrån ett uppdrag från Framtidsfrön har klassen i två grupper hjälpt lekplatsföretaget Kompan att komma nya ideer till nya lekplatser.
Båda grupperna fick utmaningen att göra om lekplatsen utanför vår skola. Den ena gruppen skulle göra en lekplats som befrämjade ”Hälsa”.  Den andra gruppen skulle komma på hur lekplatsen skulle användas för ”Inlärning”. Två av företagets befintliga ledord.
Grupperna fick först reka på plats, ta mått och fundera vad de skulle vilja se där istället. Sedan fortsatte arbetet med att välja ut de bästa idéerna och fundera hur dessa skulle placeras på den yta som fanns till förfogande. När alla var överens kom uppgiften att bygga en modell som visar på hur de tänkt.
Slutligen gällde det att filma en presentation av sin lekplats och här kom det väl till pass att vi jobbat en hel del med presentationsteknik! Nu ska vi skicka filmerna till Kompan och vänta på feedback!

Hur ska det gå?

På morgonsamlingen i onsdags så såg vi åter igen den mystiske mannen smyga omkring i buskarna. Mycket mystiskt!

20171115_083753

Han snokade runt och sedan försvann han plötsligt iväg.

20171115_083834

Samma sekund som han försvinner, så kommer professor Adelstein ut från portalen med en iPad i högsta hugg och pratar med sig själv. Hon säger att hon inte hittar… Vart då kan man undra….

Som tur så passerar den vackra kanariskan Esmeralda förbi.

20171115_083909

Professorn haffar henne och frågar vart hon är. Esmeralda pratar bara spanska och professorn har lite svårt att förstå vad det är hon säger, men till slut lyckas Esmeralda förklara att hon är i ”Espana”, alltså Spanien. Professorn frågar Esmeralda om hon sett den mystiske mannen och visar ett foto på honom.

Innan vi vet ordet av, så dyker han upp!

20171115_084021
-Det är ju du, ropar professorn och pekar på den mystiske mannen.
20171115_084015
-Det är ju du, ropar den mystiske mannen tillbaka och pekar på professorn.

 

De börjar jaga varandra och tillslut fångar de varandra!

20171115_084030

Tydligen så har de något otalt med varandra…

-Du ska inte få lyckas med att sabotera mina planer. Sluta fånga in djur! säger professorn.

-Du ska inte få lyckas med dina hemska planer! svarar den mystiske mannen.

-Du vet väl inget om mina hemliga planer? svarar professorn.

Den mystiske mannen berättar att ugglan Búhu har spionerat och både sett och hört allt om planen med MEGAZOO.

-Tyst, ingen vet något om MEGAZOO än! viskar professorn.

-Jodå, Jag har hört att du vill ha portalen för att tjäna pengar och du vet att alla barn gillar djur. Där för ska du skapa ett stort Zoo, ett MegaZOO, av hela La Gomera. Och så planerar du att utrota alla andra djur i världen så det bara är på ditt zoo man kan se djur överhuvudtaget. Och så tror du att folk kommer från hela världen för att se djur och då kan man köpa resebiljett genom din portal!

-Och då kommer jag kommer bli jätterik, skrattar professorn.

-Folk kommer inte gå på detta, svarar den mystiske mannen.

-Jodå. Jag har dessutom hittat ett helt nytt djur som alla kommer vilja komma och se. Det är helt sensationellt! Intresset är jättestort redan! säger professorn.

-Det tror jag inte på! hojtar den mystiske mannen.

-Det finns redan på Internet. Kolla! 20171115_084203

Professorn börjar läsa: ”Professor Adelstein har upptäckt en helt ny djurart. Vetenskapsfolk över hela världen hyllar professorns fynd och miljoner människor har redan hört av sig till professorn och vill komma och titta.

-Snart ska jag visa världen, så alla kan få komma och titta, säger Professor Adelstein. Som är snygg, smart och dessutom supertrevlig.”

-Ja titta det står där, säger professorn.

-Jag tror fortfarande inte att folk vill komma för att se ett nytt djur, svarar den mystiske mannen.

– Joho, du ska få se detta nya djur så förstår du vad jag menar. Kolla!

Professorn visar en bild av djuret som hon har hittat.

20171115_084319

Frågorna är många!

Vad är detta för djur?

Varför blev den mystiske mannen så rädd? Eller är det rädsla han visar. Kanske är det förvåning över något gulligt? Är djuret stort, litet? Bor det på land eller i havet?

Och var hittade Professorn detta djur, hur lyckades hon fånga det?

Och framför allt kommer professorn att lyckas med sin lömska plan och sabotera drottning Silvias tanke om portalen.

Kommer hela La Gomera att göras om till MEGAZOO och hela Los Cristianos till hotell?

Eller kommer mystiske mannen hitta ett sätt att stoppa henne?

Svaren på alla dessa frågor hoppas vi att vi kan visa inom kort. Men det beror helt på er elever. Lösningen ligger helt i era tankar och händer. Ni ska få skriva om hur det hela löser sig.

Nu undrar vi vad som händer … vad kommer Svenska skolans elever komma fram till? Håll er uppdaterade så får ni snart veta hur det hela slutar.

 

Det luktar illa på Hälsoteket

Idag kom Glänn Check tillbaka till oss på Hälsoteket för att fortsätta sin inspektion och få lite hjälp med sin smärta i axlarna.

Assistent Hälsosam berättade för Dr Frisk att knivarna inte var godkända att ha kvar på Hälsoteket. Det gillade inte Dr Frisk alls!

20170221_132453

20170221_132521
Dr Frisk tar emot Glänn och försöker ”smörja” honom.

”Glädje-experterna” hade tagit reda på hur man skulle göra för att förebygga och lindra gamnacke.

Nu behöver vi bara arbeta vidare på vår plan kring en ”Hälsoteket dag”, så att vi blir ett godkändt Hälsotek.

Efter att Glänn lämnat oss, så fick vi besök av den tjusiga Irma Fart.

20170221_133358

 

 

Det luktade verkligen illa när hon lämnat oss. Hur ska vi göra för att hjälpa henne? Vi måste ta reda på vad som händer inuti kroppen när man ätit och hur man förebygger förstoppning. Vad ska man äta för att må bra?

I läroplanen läser vi:
Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Centralt innehåll svenska åk 1-3

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Diktarna vid havet

Under november månad har eleverna i gruppen Glädjen arbetat med diktskrivning i ämnet svenska. För att bli en god diktare har vi pratat mycket om våra 5 sinnen och vad vi kan registrera med hjälp av dessa. För att hitta inspiration och få olika sinnesintryck har vi tagit hjälp av vår lilla by Los Cristianos. Vi började på stranden….

En bit ifrån varandra för att få tänka, känna, lyssna, doft och skåda i fred.
En bit ifrån varandra för att få tänka, känna, lyssna, dofta och skåda i fred.

Första tillfället gick vi tillsammans igenom de fem sinnena. Ett målat öga på pappret fick symbolisera det vi såg, örat de ljud vi hörde, näsan stod för dofterna, handen för känseln och hjärtat fick stå för vad vi känner för platsen. Smaken hade vi såklart svårare att avgöra!

Diktarna vid havetDiktarna vid havet

Dagen efter försökte vi få ner våra intryck på papper i form av en dikt. Vi har gått igenom olika typer av dikter och de olika exemplen sitter uppe på vår inspirationsvägg i klassrummet. Barnen förstod att de var på rätt väg med sina dikter när de såg frökens glansiga ögon!

Veckan därpå var alla med på noterna när vi igen gav oss ut med penna och skrivunderlägg men vart bar det av nu?

Eleverna fånga av stadens alla intryck.
Eleverna fångades av stadens alla intryck.

Plaza del Carmen fick bli inspirationskällan nummer två. Nu visste alla hur de skulle göra och satte genast igång!

Diktarna vid havet

Vikten av att få hitta sin egen vrå för att tänka i fred.
Vikten av att få hitta sin egen vrå för att tänka i fred.

Diktarna vid havetDiktarna vid havetDiktarna vid havet

Som lärare är det en magisk känsla när man känner att hela gruppen jublar när man meddelar att vi ska ut på en tredje och sista inspirationstur. Den här gången hade vi dock inte lika tur med vädret….

Havet, många diktares favorit!
Havet, många diktares favorit!

Trots att det blåste och regndropparna föll på oss där vi stod på piren så fattade diktarna sina pennor…

Diktarna vid havetDiktarna vid havetDiktarna vid havet

Diktarna vid havet

Alla sinnesintrycken har resulterat i ett febrilt arbete innanför klassrummets fyra väggar. Som lärare inser man hur otroligt viktigt det är att det finns en mottagare för det arbete som görs. När skolarbetet blir Viktigt på Riktigt är det inte svårt att få med eleverna på tåget. Vem som är mottagaren? Det kan jag inte avslöja så här i juletider! 😉

 

Ur läroplanen:

Syfte:

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur
man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

Centralt innehåll:

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

Vi fortsätter läsa Teneriffa runt

För dryga månaden sedan fick eleverna på skolan titta på denna film:

Visst antog eleverna och deras föräldrar denna utmaning! Det är helt fantastiskt att se läsivern hos våra elever och deras föräldrar. Redan efter ungefär en vecka hade vi läst 15 658 meter och nått Tijico Bajo.

Vi läser Teneriffa runt

Vi har fortsatt att läsa och nu har vi läst ytterligare 102 092 meter! Nu har vi nått Teneriffas nordligaste breddgrader och det vackra Anaga. Om ni inte har besökt Anaga än, så är det ett riktigt ”Teneriffa – måste”. De lummiga gröna skogarna med storslagna vyer får den mest erfarne globetrottern att tappa andan.

anaga-2
Här är lite gamla bilder från skolåret 2014-15. Vi var på skolresa med bland annat en liten vandring i Anaga. Tänk vad få vi var då och så många vi är nu.

anaga

Här ser ni på kartan hur långt vi har läst. Jag tror allt att vi kan lyckas läsa oss tillbaka till Los Cristianos innan Decembers början. Bra kämpat alla läsare!

skarmavbild-2016-11-06-kl-21-45-22skarmavbild-2016-11-06-kl-21-45-57