Kategoriarkiv: Svenska

Uppladdningen

Ni som läste bloggen förra veckan vet om att vi har fått ett uppdrag att leta reda på den försvunna skatten som blev stulen på Tryggheten. Inför vår resa ut i världen för att leta reda på skatten så har vi förberett oss på lite olika sätt i grupperna.

Tryggheten

När man ger sig ut på farliga äventyr så är det ju klokt att ha en karaktär som man är. Får vi lov att presentera några av karaktärerna i Tryggheten:

Mitt namn är: Superblick
Mina egenskaper är: Springer superfort. Kan kasta min hatt så tjuven ramlar. Kan smälta in i buskar och träd. Kan bli den giftigaste ormen i världen.
Mitt namn är: Superledaren
Mina egenskaper är: Kan göra en stor laserboll. Kan göra blixtar. Kan spränga dynamiter.
Mitt namn är: Superskon
Mina egenskaper är:
Kan bli en jättestor sko som kan trampa på den som är dum.
och
Mitt namn är: Blixt
Mina egenskaper är: Kan trolla fram blixtar. Kan skjuta eld.
Mitt namn är: Katherina
Mina egenskaper är: Kan bli en fjäril. Kan bli en fågel. Kan flyga högt upp i himlen.
Mitt namn är: Superblixten
Mina egenskaper är: Kan göra eldslag. Kan växa och bli jättestor. Kan trolla fram en drake.
För att förbereda oss på att resa ut i den stora vida världen behöver vi ju veta:

Vad är VÄRLDEN för något?

Vi kom fram till att världen består av världsdelar. Vi hjälps åt att rita alla världsdelar och tillsammans tillverka en världskarta.

Glädjen
Även eleverna i Glädjen har fått skapa sig karaktärer.
Lyckan
Under veckan så har vi utfört de första uppdragen i ”Jakten på den försvunna skatten”.
I det här spelet så fick vi ju olika karaktärer som vi skulle gestalta på olika sätt. En uppgift var att klä upp sig som sin karaktär och fotografera sig och den andra var att skriva en personbeskrivning om sin karaktär.
Här ser ni några av karaktärerna i Lyckan.

Här får ni möta en av karaktärerna:
Vilja Valpas var ivrig och full av spänning efter hon hade fått reda på vilket uppdrag hon hade fått. Hon hade precis landat efter flera timmars flygtur och kollade åt alla håll så långt ögat kunde se. Det passade inte så bra med gympaskor på den vita sanden under hennes skor. Hennes nougatfärgade ögon kollade vilt runt om henne. Hon såg fram emot att göra många spännande saker och aktiviteter. Hennes blodröda hår fladdrade i vinden. 

Viljas personliga sak skulle ha varit en kniv så hon kunde döda djur eller annat nödvändigt men fick inte med sig det på planet, så hon tog med ett rep.

Den kritvita sanden knastrade under hennes blågråa gympaskor när hon långsamt började gå. Palmerna svajade över hennes huvud när hon passerade det gröna gräset. Hennes bagage satt stadigt på hennes rygg. Hon såg ett ställe där man kunde bygga hus och massa mer saker. Himlen var blå och det var säkert typ 28 grader medans hon klädde sig som om det var 16.

Hennes familj tyckte inte om att hon skulle gå på detta uppdraget men hon kunde inte hjälpa att hennes ivran var för stor. Hennes bror William blev till och med sur för han ville att hon skulle vara med på hans 30:onde födelsedag, han är fortfarande en liten barnunge om man tänker på hans beteände. Hon älskade farliga och äventyrliga resor och hon hoppades att hon skulle få hoppa fallskärm. Hon började hoppa fallskärm när hon var 12 och sedan dess har hon alltid älskat det. Nu var hon 33 och fyller 34 i december. Hennes kompis Amanda var också ledsen att Vilja skulle åka men hon visste att detta var allt Vilja kunde önska sig. Hon skulle också sakna morgnarna på Artisan fiket där dem ofta åt frukost. Dem hade de bästa frukostbröden. Frukosten här på ön kanske inte blir lika bra om det inte finns någon fantastisk kock här.

Vilja var rätt kort, 160 cm, men hon blir väl inte den kortaste, eller? Det brukar väl alltid vara någon som är kortare. Hon önskade att hennes hund Charlotte kunde ha följt med men såklart gick inte det så hon tog med en liten bild på henne. Hon satte sig på en sten och grävde upp ett skrynkligt litet kort av Charlotte. Hennes vita päls såg extra vit ut på bilden och hon saknade redan hennes lurviga lilla vän. Hon bodde i Karlstad i Sverige och det var rätt blandat väder men hon gick oftast i håliga jeans och vanliga tröjor med koftor till där det står: Camp Moose. Hon gick på det lägret för några år sedan och det var superkul! Nu hade hon samma gamla trasiga jeans, svart t-shirt, blå gråa gympaskor och hennes Camp Moose tröja på.

Vilja la tillbaka hennes bild på Charlotte i bagaget och gick vidare mot en grupp personer som hade fått samma uppdrag som Vilja. Några tält stod redan uppe och hon gick med ivriga steg mot gruppen. Hon ville genast få fler vänner för det sista hon ville var att inte bli omtyckt av någon så det gällde att få fler vänner så snabbt som möjligt. Denna tid på ön skulle säkert bli jättebra.

Vidare fick vi också kartkunskapsuppdrag där vi fick lära oss flera geografiska begrepp som exempel: vik, halvö, statsgräns osv. Det finns många viktiga ord att kunna för att förstå varandra när en är ute spå spännande uppdrag i världen. Vidare repeterade vi världsdelarnas och världshavens läge. Vi lärde oss också hur jorden är uppbyggd av längdgrader och breddgrader och hur man kan orientera sig på kartan med hjälp av dessa, hur olika karttecken ser ut, väderstreck, tidszoner och årstider.

När vi var klara med uppdragen så blev vi givetvis belönade med spelpengar, dessa pengar är mycket viktiga då vi kan behöva använda dem för att komma vidare i spelet.

Nu var det alltså dags att ta sig vidare efter alla våra karaktärer var klara och att vi hade lärt oss en del om hur vi navigerar oss med kartan.

Det första vi fick göra vara att vi fick spela på Lyckohjulet! Beroende på vilken tur man hade, så fick man ledtrådar vart vi skulle resa för att hitta tjuven.

Ledtrådarna fick spelarna ta med sig hem för att försöka lista ut vart vi är på väg.

Direkt efter skolan får fröken se hur eleverna slänger sig över datorn för att försöka lista ut vart vi ska åka.

Dagen därpå blev det alltså dags att gissa. Några fick köpa sig extra snurrar på Lyckohjulet för att lyckas lista ut resemålet.

Inte nog med det så var nästa mini uppdrag att lista ut vart tjuven gömde sig. Kan ni lista ut vart han gömmer sig?
Den som lyckades fick en fördel i den slutgiltiga jakten på den försvunna skatten.

Den kan vara mycket viktigt att ha för att vinna spelet!

Lgr 11

Centralt innehåll:

Bild åk 4-6

  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Geografi åk 4-6

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Svenska åk 4-6

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

 

Jakten på den försvunna skatten

En dag när vi kom till skolan upptäckte vi mystiska fotspår i hela skolbyggnaden. Vem tillhörde dem? Vi begav oss ut på jakt för att leta misstänkta men ingen vars skor vi undersökte passade in varken i storlek eller skomönster.

Dagen efter fick vi under en lektion syn på en konstig man som smög runt på skolgården, var det han som gjort fotspåren och varför i så fall?

 

Fler mystiska saker hände den här dagen. Trygghetens lilla guanch-skatt hade blivit utbytt mot en större skatt med ett meddelande från en guanch. Tyvärr var skattkistan låst och Guanchen hade glömt att lämna nyckeln. Tommy lovade att han skulle fixa verktyg och hjälpa till att öppna skatten dagen efter.

Plötsligt en dag så hade guanchen varit och bytt ut skatten till en större skatt, för barnen på förskolan hade varit väldigt hjälpsamma och förvandlat ett guanchskelett till en levande guanch igen. Vilken glädje att få en så härlig skatt! Tommy skulle under fredagen hjälpa barnen på Tryggheten att öppna skatten.

Men den dagen möttes vi av en film från Trygghetens övervakningskamera som visade hur den konstige mannen under natten brutit sig in och stulit skatten!

Välkomna att följa med oss på en spännande resa denna termin i ”Jakten på den försvunna skatten”.

På Svenska skolan på Teneriffa arbetar vi med ett arbetssätt som heter Storyline. Storyline är ett tematiskt arbetssätt där vi integrerar olika ämnen samt att en berättelse följer som röd tråd genom arbetets gång.

Att skapa vi-känsla på skolan är viktig för oss, men oerhört svår nu under pandemin då vi inte får träffas över gruppgränserna, men det betyder ju inte att vi inte kan samarbeta ändå. Nu tar vi tillsammans upp jakten på den försvunna skatten tillsammans, men ändå med lite olika vinklingar för att arbeta mot de läroplansmål som respektive grupp behöver.

Tryggheten (förskola och förskoleklass)

Guanchen hade lämnat en ledtråd, en skattkista med bokstäver. När vi lägger ihop bokstäverna får vi ordet ”VÄRLDEN”. Vi måste ut i världen för att hitta skatten!

” Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: Nyfikenhet, kreativitet och lust att lära.” Lpfö 18

Glädjen (åk 1-3)

Vi fick nu veta att vi var deltagare i ett spel: Jakten på den försvunna skatten där vi ska leta reda på skatten och fånga tjuven. Spelet bestod av olika uppdrag där vi tjänar pengar för varje genomfört uppdrag vilket gör att vi kan köpa ledtrådar som leder oss närmare tjuven och skatten. Vårt första uppdrag blev att skapa karaktärer som ska symbolisera våra spelpjäser i spelet. Vi fick välja bra och mindre bra egenskaper, bestämma kön, ålder, namn och utseende. Vilka egenskaper är bra att ha när vi jagar tjuven över hela världen, det fick vi fundera på. För jaga tjuven i olika världsdelar får vi vara beredda på att göra och då måste vi först lära oss mer om våra världsdelar och hav.

Lyckan (åk 4-6)
Lyckan blev inbjudna att delta i spelet ”Jakten på den försvunna skatten” under terminens gång. Det gäller att vara riktigt klurig och att tjäna mycket pengar för att kunna hitta skatten.

Här är spelreglerna för Lyckan spel:

Alla eleverna blev tilldelade varsin karaktär med olika karaktärsdrag, både positiva och några kanske lite mer negativa.

Utifrån dessa karaktärskort fick eleverna sedan arbeta vidare med att skapa sin karaktär och skriva sin personbeskrivning. Innan vi började skriva läste vi några olika personbeskrivningar på några olika nivåer för att få inspiration. För ju högre kvalitet personbeskrivningen håller desto mer pengar kan man tjäna. Aldrig har väl det knapprats så intensivt på datorerna som idag!

Nu väntar vi med spänning på vilka dessa olika karaktärer egentligen är!

 

Besök från framtiden

När vi var ute på rast och lekte kom det en biodlare från framtiden, det måste varit en av de medhjälpare som skulle skickas från framtiden!

Hennes sista bidrottning hade tydligen flugit in genom en magisk portal och hon var riktigt orolig hur det skulle gå… om alla bina försvann.

Jo, visst är det tråkigt om bina försvinner, men så farligt kan det väl ändå inte vara?

När biodlerskan hade gått så gick vi upp i klassrummen och pratade vidare kring vad vi upplevt och pratade om:

Varför det inte finns någon mat om det inte finns några bin?

I 3-4 Glädjen kom dessa tankar upp:

Om det inte finns några bin, så samlar ingen nektar… då finns det inga blommor och växterna kan inte växa… och då finns det inga djur heller och sedan kommer det inte finnas någon honung.

Vad har hänt som gör att det inte finns några bin i framtiden?

  • Det är för mycket skräp i naturen.
  • För att miljön inte är bra.
  • Det blir för varmt så att blommorna dör.
  • Människorna tar honungen och sedan sprayar de så att bina dör.

Det fanns många intressanta tankar om hur allt hänger ihop, men nu blev det dags att ta reda på hur allt förhåller sig på riktigt och fundera vidare på vad vi kan göra och gå till handling.

I Glädjen har det lästs och funderats. Vi har läst tidningsartiklar, faktatexter, tittat på filmer för att ta reda på hur det är det där med bin och varför det inte finns några bin i framtiden. Att läsa faktatexter innebär att vi behöver använda oss av olika lässtrategier. Vi behöver ta reda på svåra ord som ofta dyker upp i tidningsartiklar och faktatexter, för att visa att vi hade förstått det vi läste fick vi också svara på olika frågor. Vi kom in på olika fenomen i naturen som fotosyntesen och näringskedjor som vi var tvungna att ta reda på om mer för att först hur allt hänger ihop. Vad händer om biet försvinner i näringskedjan tro?

Genom mycket läsande kom vi fram till att det som gör att bina är utrotningshotade är:

  • Besprutning av bekämpningsmedel dödar bina.
  • Det finns inte så mycket växter, så bina har svårt att hitta nektar.
  • Bina har svårt att hitta bostäder.

Så till handling! Vad kan vi göra för att rädda bina?

  • Köpa honung (gärna närproducerad) så att biodlarna fortsätter att vara biodlare.
  • Köpa ekologiska frukter och grönsaker.
  • Plantera blommor.
  • Bygga bihotell.

Givetvis går vi till handling! Alla elever från förskolan till åk 6 har byggt bihotell som vi kommer att hänga ut olika platser.

På förskolan har det planterats blommor så att bina kan få blommor att suga nektar av.

Ett fint bihotell har också byggts som hänger på skolgården.

Under det här uppdraget har vi mött följande innehåll från läroplanen bland annat…

Förmågor som tränas:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 Centralt innehåll:

NO 1-3

  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
  • Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Biologi 4-6

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den ickelevande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

 

 

Miljöhjältarna presenterar sig

Ni som har följt med oss på bloggen vet att vi har fått ett meddelande från framtiden från X532 som berättade att det verkligen är en miljökris år 2073. Vi behöver göra något idag för att förändra framtiden!

Efter våra samtal och tankar kring problemet så behövde vi skapa oss egna karaktärer som skulle hjälpa oss i vårt arbete. Här får ni se våra presentationer av våra miljöhjältar.

Här är några  av förskolan och förskoleklassen Trygghetens miljöhjältar:

Åk 1-2 Nyfikenhetens Miljöhjältar presenterar sig här nedan i den här dockteatern.

Åk 3-4 Glädjen skapade sig  karaktärer som fick fundera över vilket element som de tillhörde och värnade extra om. De fick skapa sig en egen kraftpinne, ungefär som en trollstav. Det kan nog vara bra att ha för att kunna förändra miljön.

Eleverna i åk 5-6 Lyckan var och presenterade sina miljöhjältar för barnen i Tryggheten.

Under ett Storylinearbete ikläder sig eleverna ofta en karaktär som agerar under temats gång. Att arbeta med ett så viktigt och absolut aktuellt tema kan vara skrämmande och då kan våra karaktärer hjälpa oss att bearbeta det vi får lära oss.

Under en Storyline så får eleverna leva sig in i en berättelse, men temat är alltid kopplat till de svenska läroplanernas mål.

Här kommer några utdrag ur Lgr 11 som visar vad vi har kopplat denna första uppgift till för mål.

Centralt innehåll bild

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten

Centralt innehåll svenska

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Halloj Klonk! Här kommer svaren på dina frågor.

Vår rymdkompis Klonk har kollat in jorden och hade lite frågor till oss om hur jorden fungerar egentligen. Frågorna hen ställde ville i verkligen ta reda på och försöka förklara på ett så bra sätt som möjligt.

Frågorna var:

  • Varför är det ljust ibland och mörkt ibland på jorden?
  • Varför har människor jättemycket kläder på sig på vissa ställen på jorden och sedan så har de nästan inga kläder på sig alls på andra ställen samtidigt?
  • Varför är det ibland jättemycket vatten på stranden och sedan efter en stund är det nästan inget vatten alls. Vad beror det på?
  • Vad är det för boll som snurrar runt jorden? Varför syns den ibland och sedan inte?

Eleverna i Glädjen har verkligen gått in för att förstå och förklara hur allt förhåller sig. De har läst, tittat på filmer, fröken har fått förklara, de har fått skriva förklarande texter samt illustrerat till. De har också skapat olika snygga modeller som kan förklara dessa olika fenomen.

Här så kan vi se månens olika faser. Det är riktigt klurigt att klura ut hur det faktiskt ser ut från jorden och varför det är som det är.

Med den här snurran kan vi förklara hur det blir dag och natt, år och månader.

Dessutom har några av eleverna fått förklara muntligt och så har de skickat ett meddelande till Klonk.

De yngre barnen i Tryggheten har också lärt sig om årstiderna och presenterar dessa med en fin liten dans.

Under det här arbetet har vi bland annat strävat efter följande mål från läroplanen Lär 11:

Förmågor fysik:

  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Centralt innehåll svenska åk 1.3:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Anrop från rymden!

Sist vi hördes av så hade vi kraschlandat på en röd planet med stora stenar. Vi visste inte riktigt vart vi var, så det fick vi uppdrag att ta reda på. Vi fick också uppdrag att leta reda på Klonk som är någon slags rymdvarelse. Klonk beskrev sig själv så att vi kunde leta reda på hen.  Klonk berättade också om en febril aktivitet på den planet vi kraschlandat på. Vad är det som händer? Det behövde vi också ta reda på!

Under några veckors tid har vi nu försökt lösa våra uppdrag.

Eleverna i förskola och förskoleklass Tryggheten har tolkat hur Klonk ser ut och de har byggt en modell av Klonk.

Vilken fantastisk tolkning och vilket fantastiskt minne barnen hade när de skulle komma ihåg alla detaljer som Klonk berättade väldigt snabbt!

I 1-2 Nyfikenheten och 3-4 Glädjen så har eleverna tagit reda på vilken planet vi landat på  genom att läsa och skriva faktatexter. De har också gjort fina modeller av planeter och vårt solsystem.

Glädjens elever ville gärna berätta vad de hade lärt sig om planeterna och att vi kraschlandat på ….

MARS

Eleverna i Lyckan berättade mer om hur människan just nu förbereder sig för att kunna flytta till Mars!

Men tyvärr så är det inte helt enkelt att ta sig dit då många expeditioner misslyckats, men som tur är så överlevde vi alla även om vi inte riktigt vet hur vi ska ta oss hem.

Men bara inom några år så är planen att de första bosättarna ska sätta sin fötter på Mars yta. Vilken oerhört svindlande tanke, men som inte alls är orealistisk!

När vi arbetar med ett Storylinetema ser vi alltid till att integrera flera ämnen i temat. Här kan du se vilka mål vi arbetat mot under denna del.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn, samt via sökmotorer på internet.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Centralt innehåll bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Mystiska spår leder oss ut på nya äventyr…

Efter lunchrasten så såg vi några mystiska röda stenar som ledde oss in i Lyckans klassrum.

Så spännande! När vi kom in i klassrummet så hördes det konstiga ljud, som nästan var som musik och sedan så dök det här meddelandet upp på väggen.

Många förväntansfulla elever!

Hmmm… en morsekod! Vad är det för något? Vi blev tvungna att gå tillbaka till våra klasser för att lösa det mystiska meddelandet.

Vi har fått ett morsemeddelande från någon som heter Klonk! Men vem är det? Varför behöver han vår hjälp?

 

Ett oväntat besök

En dag klev det in en herre i Lyckans klassrum och utgav sig för att vara Julio Franco.

Han hade lite förslag kring hur Latlantika skulle styras. Det var bland annat att kvinnor skulle ha mycket bättre löner än män….

Det har tyckte inte eleverna i Lyckan alls var någon bra idé! De diskuterade då hur de tyckte att landet skulle styras. De kom fram till att de ville att Latlantika skulle vara en demokrati. De bestämde sig för att bilda fyra olika partier som alla medborgarna skulle få rösta på.

De fyra partierna:

skapade sig sina partiprogram och sedan var det dags för paneldebatt!

Medborgarna var mycket aktiva i utfrågningen av partiledarna och språkrören.

Medborgarna hade blivit mycket vana vid att rösta då de redan hade gjort detta när de skulle rösta fram vad landet skulle heta och hur flaggan skulle se ut.

Partiledarna och språkrören tar emot medborgarna som ska rösta.

Röstningsskärmar var uppställda, så att man kunde välja sitt favoritparti i lugn och ro.

 

Givetvis så prickades man av i röstlängden när man lämnade in sin röst.
Nejbör Lidén har röstat! En rättighet och skyldighet på Latlantika.

Lgr 11, kunskapsmål

 

 

SO åk 1-3

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

 

Svenska åk 1-3

 

Centralt innehåll

  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

 

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

 

Centralt innehåll

  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

 

Samhällskunskap åk 4-6

 

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
  • Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Hur ser det perfekta samhället ut?

Idag hade vi samling på skolgården, nästan hela skolan. Alla från förskolan till åk 6 var samlade för att lära känna varandra ännu lite bättre. När vi sitter där så ser vi någon komma spankulerandes in på skolgården, precis som om han letade efter något.

Han presenterade sig som FN:s generalsekreterare António Guterres. Han var mycket bekymrad över alla stridigheter och all oro som finns i världen och han behövde vår hjälp för att bygga upp det perfekta samhället! Han berättade att hans företrädare Ban Ki-Moon hade tydligen varit på skolan för 4 år sedan och försökt med samma projekt. Till en början var det lyckat, men samhället förföll efter ett kort tag tyvärr.

António frågade oss om vi var intresserade av att hjälpa honom att bygga upp det perfekta samhället. Och det ville vi förstås! Han berättade att vi var tvungna att skapa oss hemliga identiteter så att inga onda krafter skulle kunna förstöra vårt uppdrag. Efter att vi skapat oss de hemliga identiteterna så skulle vi få ge oss iväg till en öde ö för att kunna bygga upp det perfekta samhället.

När vi kom till klassrummet, så frågade eleverna: Vad var det som hände egentligen?

Vi var då tvungna att diskutera och fundera över några olika frågor…

Så här tänkte eleverna i Glädjen.

Intressanta tankar som kommer redas ut under resans gång.

Några frågor tar vi med oss som vi kan fundera vidare kring.

Vi diskuterade också vilka egenskaper som kunde vara viktiga att ha när vi skapade egna identiteter. Vem skulle man vilja vara om man fick välja precis vem som helst?

Vi stötte på nya och kluriga ord och några andra klurigheter när vi fyllde in våra personbeskrivningar.

Vad är exempelvis: nationalitet, födelseort och kön? Hur skriver man personnummer och hur kan man veta vilket år man är född om man vill att ens karaktär ska vara 63 år? Vart skulle man vilja vara född och vad finns det för städer i det landet? Redan nu har vi utvecklat vårt ordförråd, räknat på tidsskillnader och utvecklat våra geografiska kunskaper. Man kan ju undra vart det här äventyret kommer att ta vårt lärande?!

 

En av de hemliga identiteterna! Schhh….
Vi vill vara tvillingar!
Jag vill komma från Australien… Jag undrar vad det finns för städer där?
När är jag född om jag är 63 år? Hur tar jag reda på det? Snälla fröken, jag behöver lite hjälp!

Så fort vi har fått våra pass, så ska vi flyga till vår öde ö. Några av barnen är lite bekymrade över hur de ska klara sig utan sina föräldrar… Eller kan de kanske få ta med sig mamma och pappa tro?

Som ni säkert förstår så är det här starten på vårt nya Storyline tema Samhällsbyggarna. Följ oss här på bloggen och se vad som händer.

Visst är det här ett roligt arbetssätt och se så mycket vi lär oss och hur vi kopplar detta till läroplanen.

Lgr 11, kursplanemål

Bild åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Samhällskunskap

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

 

Centralt innehåll SO

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Svenska åk 1-3

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

  • Handstil och att skriva på dator.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Centralt innehåll

  • de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Svenska åk 4-6

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll

  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

 

En bild säger mer än tusen ord…

Ja, så löd det andra uppdraget som vi skulle lösa.

Vi klurade så i grupperna vad det kunde betyda. Komponera, tolka, skapa…

Eleverna i Vänskapen har gjort sina egna Mona Lisa tolkningar och ritat av sin kompis i Mona Lisa stil.

I Nyfikenheten och Glädjen blev eleverna så intresserade av skölden som Leonardo hade gjort som barn, så de bestämde sig för att skapa olika sköldar som de komponerade genom att sätta ihop olika djurs kroppsdelar och skapade på så sätt ett fabeldjur. Eleverna i Nyfikenheten har också skrivit beskrivningar av sina sköldar där de preciserat vilka djur de valt och varför samt beskrivit djurens egenskaper.

Eleverna i Lyckan hade många frågor och funderingar kring målningen ”Nattvarden” och ville titta närmare på den.

Eleverna fick ta del av  påskberättelsen för att lära sig om historien bakom målningen. Under högläsningen så målade eleverna bilder som dök upp i huvudet.

Sedan tittade vi närmare på målningen ”Nattvarden” och försökte klura ut vem som var vem i målningen och försökte tolka deras uttryck. När vi samtalat tillsammans kring målningen så gav vi oss ut på okända vatten med att för första gången skriva vår egen bildanalys. Det var svårt men också spännande då konsten gav så mycket mer när man tittade närmare på den och vi lärde oss att tolka bilden.

Efter vi var klara med vår egen bildanalys gav vi oss ut på en liten promenad utmed strandpromenaden och tittade på en sandskulptur av ”Nattvarden”. Det var väldigt intressant då vi insåg att sandskulptören hade gjort en egen tolkning av verket.

Många intressanta och spontana diskussioner skedde mellan eleverna och jag tror att de förbipasserande lyssnade både imponerat och nyfiket på elevernas utomordentliga resonemangsförmåga.

Efter att vi tittat på sandskulpturen gick vi tillbaka till klassrummet för att gestalta målningen. Det var ju riktigt passande att vi faktiskt är 13 elever i Lyckan, precis som antalet personer på målningen med Jesus och hans lärljungar.

Givetvis var vi tvungna att busa till det lite och gjorde vår egna busiga version av ”Nattvarden”.

Nu blev det ju ett helt annat budskap 😉

Från läroplanen kan vi läsa:

Förmågor bild

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
  • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll bild

Åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.