Kategoriarkiv: Matematik

Vår nya städerska Inga rycker in som skolsköterska

Idag hade vi en liten morgonsamling med de yngsta på skolan. Eleverna på Tryggheten och  i Nyfikenheten var samlade inne hos Nyfikenheten och då kom vår nya städerska Inga in med sin dammvippa i högsta hugg. Hon började damma fast än att vi satt mitt i samlingen! Tommy tyckte ändå att det var bra, så att barnen fick chans att träffa Inga. Tommy hade dock ett litet problem nu när vår skolsköterska Nina behövt åka till Sverige, vi behövde någon som mätte hur långa barnen var, så han frågade Inga om hon inte hade lust att rycka in som skolsköterska ett slag.

Inga sa ja, efter viss tvekan. Det var klart att hon ville hjälpa Tommy med detta.

IMG_3676
39 lång

 

IMG_3682
52 bananer
IMG_3679
Den här var stor, säkert 125 m.
IMG_3683
Oj, oj, oj! den här skolsköterskan. Har hon verkligen koll på vad hon gör?

Inga var riktigt lättad när Tommy gick. Hon erkände för barnen att hon var lite osäker på hur man mätte. Kunde de hjälpa henne tro?

Barnen i Nyfikenheten ville gärna hjälpa Inga och berätta allt de kunde för henne om att mäta längder.

En av eleverna hittade ett måttband som rullades upp och kunde visa hur lång en millimeter, centimeter och meter var. De visade också hur man kunde mäta hur lång någon var.

IMG_3684
Samarbete är viktigt när man ska mäta. Det gäller att hålla fast i måttbandet och läsa av på rätt ställe. Sedan har ju måttbandet två sidor – bara så att ni vet så är en sida lättare att mäta med och en svårare, det är därför det ser ut som det gör.

IMG_3685

IMG_3686
Barnen visade och förklarade också hur man såg vem som var kortast och vem som var längst.

Det kan ju också vara att den som är minst är längst. Vi pratade om hur det kommer sig. Kan man hitta ett bättre ord för att förklara minst i ålder. Efter ett tag kom barnen på att man säger yngst och äldst när man rangordnar i ålder.

Sedan blev det dags att ställa sig i längdordning efter hur vi hade mätt. Då upptäckte vi att det inte stämde, det var inte rimligt. Hade vi slarvat med våra mätningar tro? Vi fick fundera ut hur vi skulle mäta då för att få noggrannare resultat.

IMG_3690
Vi tänkte då att vi kunde testa och ställa personen mot väggen med fötterna in mot kanten och sedan rita ett streck på tavlan för att sedan mäta avståndet från strecket till golvet för att det skulle bli rätt.
IMG_3688
Så där! Nu lyckades det bättre.

Vi kom fram till att man måste vara riktigt noggrann när man mäter så att inget blir fel.

Att se elevernas förkunskaper kring ett ämne är ovärderligt som pedagog. Nu vet fröken Lottis precis vart hon ska börja att jobba med när det gäller längd och längdmätning med den här gruppen. Gruppen har många goda kunskaper, men vissa missuppfattningar har också uppmärksammats. Eller kan det verkligen vara så att ”pappas farfar var 2 och 95”?

I kursplanen i matematik för åk 1-3 står att vi ska arbeta mot att kunna göra:

  • Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

Praktisk matte på solkysst strand!

Under arbetet med vårt tema Människokroppen har vi fått reda på en massa spännande fakta som i sin tur skapat ett praktiskt matematikpass kring enheter och rimlighet. Vårt hjärta väger runt 300-350g men hur mycket är det egentligen? Kan vi hitta något med motsvarande vikt på stranden? Det rinner ungefär fem liter blod i våra ådror, kan vi uppskatta hur mycket det är? Sju meter tarm!!! Kan vi stega upp det? Är vår uppskattade längd kortare eller längre? Många diskussioner och aktiva elever letade, stegade och fyllde litermått med Atlantvatten!

IMG_7715 IMG_7716 IMG_7717 IMG_7719 IMG_7723 IMG_7726 IMG_7727-2 IMG_7728 IMG_7729 IMG_7731

IMG_7732

Lgr 11:

  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
20160406_090447

Berättarstolen- en favorit för förskola och förskoleklass!

Berättarstolen är en aktivitet som är en favorit hos barnen i förskola och f-klass. Aktiviteten som främst tränar den kommunikativa förmågan hos barnen genomförs i snitt en gång/vecka. Barnen får ta med sig en sak hemifrån som har en anknytning till ett adjektiv som barnen får med sig hem på fredagen veckan före berättarstolen genomförs.

Den här veckan så skulle barnen ta barnen ta med något som var ”långt”. Barnen tog med sig olika saker som var väldigt uppfinningsrika allihop….

20160406_092540
Ett måttband…
20160406_090645
En ljussabel…
20160406_091015
En orm och sin pappa/lärare…
20160406_090447
En lemur….

Detta var bara några exempel på vad barnen tog med sig till skolan. Det blev också ett intessant  samtal kring matematiska begrepp som ”längst”, ”näst längst”, ”kortast”, ”näst kortast” m.m. 20160406_102609

 

En annan viktig förmåga som tränas och som är viktig att befästa i de tidiga skolåren är att kunna lyssna samt ställa frågor som anknutna till det aktuella ämnet som kompisen pratar om.

20160406_091033
Fast det är klart, det är också mycket bra att kunna räcka upp handen…

Så berättarstolen är här för att stanna!

Kreativa barn i miljöer som lockar.

20160225_135438Varje torsdag går Tryggheten till stranden för bad och sandlek. Det är något vi ser som en enorm förmån då det värdesätts lika högt av barnen som oss pedagoger. Här kommer kreativiteten fram och projekten är aldrig det andra likt även om samarbetet är enormt.20160225_134950Här ville barnen på eget intiativ bygga en vallgrav för att se hur mycket vatten som kan fyllas utan att det sugs upp av sanden. Här får barnen utveckla sin förmåga att arbeta som grupp då de gemensamt skapar, bygger och konstruerar. Samarbetet mellan barnen är något de blivit enormt duktiga på genom att lyssna in och respektera sina kompisars önskemål om utformningen av vallgraven.20160225_14011120160225_140042Här kämpar barnen med att fylla upp hinkar med vatten och deras matematiska förmåga i form av mätning  hur mycket vatten som behövs samt hur de tillsammans prövar olika lösningar för att vattnet inte skall försvinna är imponerande att ta del av.20160225_13590520160225_135948För oss pedagoger är det väldigt viktigt att barnen upplever att alla stunder under dagen är lärorikt, meningsfull och rolig. Det gör vi genom att på bästa sätt försöka stimulera barnen utifrån deras önskemål och behov. Framförallt i miljöer som stranden där vi upptäckt att deras nyfikenhet är stor. 20160225_135025Även Teide byggdes på stranden och här med hjälp av inget mer än en hink och händer. Deras förmåga att bygga och konstruera med hjälp av de redskap som finns och skapa något utifrån verkligheten kommer förhoppningsvis vara något som i lärandets fortsatta gång kommer vara en tillgång. 20160225_135415Det obligatoriska badandet är såklart höjdpunkten och då finns det inga leenden som skiner mindre än vår fantastiska sol. Barnen är bäst i alla lägen! Tack för att ni finns!

 

Vikt, antal och mätning i förskolan.

Barnen i förskolan lockas till skolans värld och är hungriga på ny information. Detta är något som uppmuntras och tas tillvara på.IMG_5508Här har barnen fått i uppgift att ställa sig på rad utifrån enbart längd. Det var klurigt och med lite hjälp lyckades dem precis som med allt annat dem tar sig för. Det var kul att höra deras reflektioner kring  att oavsett ålder kan längden skilja sig. Härliga tankar.

IMG_5511

IMG_5512

 

IMG_5517

Efter detta fick barnen olika föremål där längd, vikt och storlek skiljde sig åt. Sedan fick alla gissa på vilket föremål de trodde vägde mest. När barnen gissar, väger och jämför får de en känsla av vad olika saker väger och en erfarenhet av vad som är tungt, lätt och kan tänkas väga lika. Intressant att vissa gissade utifrån längd och deras reaktioner på att längden inte spelade någon roll utan att tyngden ligger i vad föremålet är tillverkat av.

IMG_5510Avslutningsvis gick vi igenom längd där begreppen längd var lite klurigare och behövdes förklaras. Vi jämförde deras teorier om vilken penna som var längst respektive kortast. För vissa av barnen var det inte självklart vad ordet längst betyder. Det är så oerhört viktigt att det kommer fram så jag får chansen att förklara och underlätta för deras framtida skolgång. Så viktiga och bra tankar från barnen.

 

 

 

 

Matteäventyret fortsätter i Ali Babas palats

Yes! Eleverna klarade multiplikationsgrottan galant genom att vara sjukt snabba på multiplikation. Kilo hade nu kommit vidare till nästa steg i matteäventyret och hon hade hamnat i Ali Babas palats.

20151002_103300

Ali Babas palats bestod av många olika rum med uppdrag kopplade till geometrin. För visst vet väl alla hur vackra arabiska mönster är?

I det första rummet fick vi detta uppdraget:

20151002_103252

För att träna på att beskriva formerna med rätt begrepp, så använde vi oss av den hemliga lådan.

20151007_154342

En elev sticker in sina händer i den hemliga lådan och känner på den geometriska formen som är gömd där inne.

20151007_152913

20151007_151017Sedan gäller det för gruppen att ställa frågor som bara kan besvaras med ja eller nej. Exempelvis kan det låta så här:

Har din form fyra sidor?       Ja

Har din form några räta vinklar?  Nej

Är sidorna lika långa? Ja

Kommer du på vilken form det är?

Skriv gärna i kommentarerna om du har klurat ut vilken form det är.

I Lgr 11 läser vi:

Förmågor i matematik

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll Matematik åk 4-6

  • Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Jag vill ha en egen måne, som jag kan åka till….

Vad var det för en figur som besökte oss på morgonsamlingen och avbröt vår tänkta resa till den röda planeten, Mars? Vi förstod direkt att det inte var Klonk men en vän till Klonk verkade denna blåa varelse vara. Han kallade sig för Sputnik och pratade helt korrekt svenska med hjälp av en slags apparat som han han hade på huvudet som sände upp signaler till hans rymdfarkost, ungefär som vår hjärna.

Han pratade jätte snabbt och om olika fenomen som han hade stött på i och med sina många resor runt jorden. Lampan som tändes och släcktes, som han beskrev det, och som syntes mest på natten blev vi i åk 1-3 väldigt intresserade av att försöka hjälpa Sputnik med. Eftersom flera av eleverna hade en del förkunskaper om detta fenomen, som vi kallar för Månens faser, så beslöt vi oss för att ta oss an den uppgiften.

Vi hjälptes åt uppe i klassrummet för att synliggöra tillsammans vad vi redan visste om månen. (V) Därefter utgick vi ifrån det vi visste och funderade vad vi skulle önska lära oss mer om. (Ö) Vi tittade på en film om månen och dess dragningskraft som påverkar jorden. Filmen heter ”Rymden i fokus” och lärde oss bland annat om att det tar månen cirka 29 dagar att rotera sig ett varv runt jorden i en så kallad elliptisk bana.

– Ellips, det är som en avlång cirkel, ungefär som ett ägg. (Elev)

I vårt jordklot ryms 4 hela månar. Månen är 1/4 (en fjärdedel) av Jorden – jämför en basketboll och en tennisboll i storlek.

Efter vi hade sett på filmen och sammanfattat filmens innehåll fick eleverna följa med ner i källaren för att få ta del av hur de olika faserna kunde se ut på nära håll. Med hjälp av en låda, en målad frigolit boll, och en ficklampa kunde eleverna se de olika faserna som månen uppvisar i sitt månvarv runt Jorden. (Nymåne, tilltagande skära, halvmåne, fullmåne, avtagande skära, halvmåne osv.)

Därefter gick vi upp till klassrummet igen och återsamlades för att få syn på vad vi hade lärt oss ytterligare efter detta lektionspass. (L)

Denna arbetsmetod kallas i pedagogiska sammanhang för VÖL- tabell där det framgår väldigt tydligt för eleverna vad de kan, vad de önskar veta och till sist, vad de har lärt sig. Genom denna tabell visar det för eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sin tidigare kunskap och att innan uppgiften får fundera över vad de vill få ut av/lära sig av den. När eleverna dokumenterar vad de redan Vet och vad de Lärt sig reflekterar de över sitt kunnande och lärande. Genom att eleverna innan uppgiften funderar över vad de Önskar veta höjs deras motivationen och nyfikenheten väcks.

bild 1-4
Arbetsmetoden VÖL-tabell presenteras av lärarstudenten Sara.
bild 4-2
Lådan med månens olika faser i presenteras för eleverna.
bild 3-3
Alla väntar spänt på att Sara ska släcka lampan och månen ska börja lysa.
bild 2-3
– Jag ser halvmånen! Eleverna fick komma fram en och en och titta på de olika faserna som månen kan ha.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet NO åk 1-3:

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet matematik åk 1-3:

  • Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk.
  • Grundläggande geometriska objekt. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet svenska åk 1-3:

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Multiplikationsmästarna hjälper Kilo

För några veckor sedan fick 4-6:orna ett  meddelande från Kilo som är en gamer och bloggare.

Här hittar ni meddelandet.

Hon hade råkat riktigt illa ut, hon hade blivit insugen i mattespel och kunde nu inte ta sig ut ur det. 20150924_191314

Hon erkände att hon inte var så bra på matte, vilket hon nu ångrade. Hon behövde vara ”sjukt” snabb på multiplikation, vilket hon inte var, så nu bad hon om hjälp. Vi har tränat och tränat så att vi kan hjälpa henne och klara uppdraget. Nu är vi är sjukt snabba på multiplikation. På morgonsamlingen visade Lottis att hon hade fått ett brev från Kilo att nu var det dags för oss att ta oss an spelet.

20150924_125721

Vi gick ner till stranden för att genomföra spelet där. Vi blev uppdelade i tre lag och varje lag skulle slå en tärning. Tärningsslaget avgjorde vilken uppgift vi skulle hitta. Slog vi en trea så skulle vi hitta uppgift tre. När väl uppgiften var hittad på stranden så skulle instruktioner läsas, multiplikationsuppgifter lösas och uppdrag utföras. Exempelvis på uppgifter var: ”Gör 7×3 sit ups” eller  ”Hoppa 4×6 hopp”.

20150924_100741
Gör 5×4 sit ups
20150924_100734
9×2 höga knäuppdrag
20150924_101245
Kasta och fånga bollen 3×9 gånger utan att tappa bollen
20150924_101911
Gör 6×4 kullerbyttor
20150924_101118
Forma produkten till 7×3 med hjälp av era kroppar
20150924_101958
Gör 3×9 armhävningar

När uppgiften utförts så var det dags att slå tärningen igen  och addera tärningens värde till den tidigare uppgiftens nummer och på nytt leta upp uppgiften. Det fanns 36 olika uppgifter och vid uppgift 36 så skulle speldeltagarna ropa: ”Vi är sjukt snabba på multiplikation” och hoppa i havet och ta sig ett härligt dopp i vågorna.

20150924_102127

20150924_102255

Oj, vilket fint samarbete och vilken kämparanda eleverna visade! 4-6:orna är ett riktigt fint team som hjälper och stöttar varandra.

Nu hoppas vi att Kilo kommer vidare i spelet. Vad kan vi hjälpa henne med härnäst tro?

Utematte med förskola och F-klass!

Efter morgonsamlingen samlades förskolan vid tavlan för en genomgång om geometriska former och matematiska begrepp med vår VFU-praktikant Sara. Hon ställde frågor om de visste vad geometriska former var och hur dessa isåfall såg ut. Eleverna hade koll på dessa former då de hade tidigare i veckan hade mött och lärt sig om dessa geometriska former i sina matteböcker.

mattebok                                          mattebok2

Trots de kluriga namnen kunde eleverna namnge de fyra vanligaste geometriska formerna, cirkel, rektangel, kvadrat och triangel (triangeln hette däremot pizzabit enligt vissa!). Samtidigt som barnen nämnde de former de kunde så ritade Sara upp dessa på whiteboardtavlan. Sedan var det dags för alla elever i F-klassen att sätta på sig sina skor för att gå ner till stranden och ha lite utematematik.

När vi kom ner till stranden fick eleverna som första uppgift att försöka göra geometriska former i sanden. Eleverna gjorde formerna i alla möjliga storlekar. Sedan försökte vi oss på en samarbetsövning där eleverna skulle försöka återskapa en cirkel, triangel och en kvadrat samtidigt som vi höll varandra i händerna. Som en sista uppgift skulle eleverna tillsammans bygga två sandslott. Det ena sandslottet skulle vara HÖGRE och BREDARE än det andra slottet.

 

matn
En kvadrat i sanden.
uttemm
Här skapar vi en geometrisk figur med våra kroppar.
Här bygger vi sandslott
Målet var att bygga ett högre och ett lägre sandslott.
Alla var involverade i byggandet.

Nedan följer syfte och mål inom ämnena svenska, matematik och bild (Lgr 11): 

Syfte

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

Centralt innehåll:

  • Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Konstruktion av geometriska objekt.
  • Plana och formbara material, till exempel naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.