Kategoriarkiv: NO

Miljöhjältarna

Idag så kom Tommy ut och hämtade oss från rasten och berättade att han hade fått ett väldigt konstigt mail. När han öppnade mailet så såg han att det var ett meddelande som var daterat till 2073… det kom från framtiden! Han tyckte att det var märkligt och han ville visa oss det då det verkade som om det var någon som behövde hjälp!

Vi samlades nere hos Tryggheten för att se vad det var för meddelande.

Efter att vi sett meddelandet så tog det inte lång stund innan alla barnen ropade rakt ut att de givetvis ville bli miljöhjältar och hjälpa till att förändra framtiden!

Vi gick tillbaka till våra klasser för att prata vidare kring vad vi hade sett och hört och vad vi hade för kunskaper kring vad miljö är, vilka miljöproblem vi har i världen och vad vi kan göra för att vara rädda om miljön.

Vi använde oss av den kooperativa strategin ”Karusellen”, vilket innebär att vi blev indelade i grupper för att diskutera olika frågor på flera olika stationer. Med den strategin så kommer alla till tals och allas tankar och kunskaper kommer fram.

Här är Glädjens sammanfattade tankar kring miljö.

I och med att vi blev uppmanade att bli miljöhjältar måste vi ju också ha en egen superhjältekaraktär! Här nedan ser ni två av alla våra fina miljöhjältar.

Det här var starten på höstens Storylinetema Miljöhjältarna!
Tror ni att vi kommer att förändra framtiden?

Vi tror det kommer att bli svårt, så vi behöver er hjälp med alla våra uppdrag. Bli en miljöhjälte du också för att förändra vår framtid!

Robotfärd på Mars

För att ta er en bit tillbaka i vår historia, så kraschlandade vi på Mars för några månader sedan. Under vår vistelse på Mars har vi fått flera meddelande från Klonk som har haft sina funderingar om Jorden och om det verkligen kan vara ett ställe för hen att bo på. Vi har försökt lära oss så mycket som möjligt om Jorden och rymden för att kunna svara på alla frågor. Under tiden så har vi parallellt försökt ta oss tillbaka till jorden och försökt hitta Klonk, för hen ska tydligen befinna sig på Mars också.

Vi fick reda på att på andra sidan Mars finns det delar till vår raket så att vi kan laga den för att kunna åka hem igen. Till vår hjälp så har vi fått robotar som vi har lärt oss att programmera så att vi kan plocka upp raketdelarna och på så sätt bygga ihop raketen för att åka hem.

Det har varit både klurigt och roligt att bygga ihop, programmera, pröva och ompröva robotarnas funktion.

Idag var det det dags för oss att bege oss till andra sidan Mars för att leta upp raketdelarna.

Bland de upphittade raketdelarna så hittade vi ett meddelande … från Klonk!

Va? Hade Klonk redan åkt till Jorden? Vi som såg så mycket fram emot att träffa hen! Men i brevet stod det ju i alla fall att hen skulle söka upp oss. Vi hoppas att hen hittar oss.

Så vi fick bygga ihop vår raket och flyga hem själva. Innan vi gjorde oss redo för avfärd så gjorde vi några provuppskjutningar.

Provskjutning 1

Provskjutning 2

Titta vilka fina raketer som eleverna i Nyfikenheten har byggt!

Sedan var det dags för oss att själva sätta oss i vår nylagade raket för att åka tillbaka till Jorden.

Väl där hemma så hade vi en härlig mottagningskommitté. Så härligt att få träffa våra föräldrar igen!

Tack alla härliga föräldrar för att ni kom och tog emot alla rymdresenärer 😉

I läroplanen läser vi detta om programmering som är nya läroplansmål för läsåret.

Centralt innehåll Matematik åk 4-6

  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Centralt innehåll Teknik åk 1-6

  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

 

Vad är det för en färgglad banan ni har på himlen?

Åh, så spännande det har varit att få lyssna till lite olika myter om olika stjärnbilder och sedan har vi också skrivit egna myter om de olika stjärnbilderna.

Klonk har givetvis följt oss i vårt arbete! Titta på meddelandet vi fick från Klonk!

Nu undrar Klonk vad det är för böj med vackra färger som finns på jorden ibland och så har hen sett att vi har gjort skuggor som ser ut som Klonk.

Hen undrade över varför våra munnar rör sig och att vi inte kommunicerar med tankeöverföring. Och vad är det för konstiga saker som sticker ut på sidorna av huvudet. Var det Höron det hette?

Vi blev så nyfikna på hur det faktiskt fungerar med ljus och ljud så vill undersöka det mer.

Vi experimenterade och undersökte och givetvis sammanfattade vi och hjälptes åt att förstå varför det blev som det blev. Fysik är verkligen ett spännande ämne!

I läroplanen Lgr 11 läser vi:

Förmågor Fysik

  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Centralt innehåll Fysik åk 4-6

  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

 

Halloj Klonk! Här kommer svaren på dina frågor.

Vår rymdkompis Klonk har kollat in jorden och hade lite frågor till oss om hur jorden fungerar egentligen. Frågorna hen ställde ville i verkligen ta reda på och försöka förklara på ett så bra sätt som möjligt.

Frågorna var:

  • Varför är det ljust ibland och mörkt ibland på jorden?
  • Varför har människor jättemycket kläder på sig på vissa ställen på jorden och sedan så har de nästan inga kläder på sig alls på andra ställen samtidigt?
  • Varför är det ibland jättemycket vatten på stranden och sedan efter en stund är det nästan inget vatten alls. Vad beror det på?
  • Vad är det för boll som snurrar runt jorden? Varför syns den ibland och sedan inte?

Eleverna i Glädjen har verkligen gått in för att förstå och förklara hur allt förhåller sig. De har läst, tittat på filmer, fröken har fått förklara, de har fått skriva förklarande texter samt illustrerat till. De har också skapat olika snygga modeller som kan förklara dessa olika fenomen.

Här så kan vi se månens olika faser. Det är riktigt klurigt att klura ut hur det faktiskt ser ut från jorden och varför det är som det är.

Med den här snurran kan vi förklara hur det blir dag och natt, år och månader.

Dessutom har några av eleverna fått förklara muntligt och så har de skickat ett meddelande till Klonk.

De yngre barnen i Tryggheten har också lärt sig om årstiderna och presenterar dessa med en fin liten dans.

Under det här arbetet har vi bland annat strävat efter följande mål från läroplanen Lär 11:

Förmågor fysik:

  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Centralt innehåll svenska åk 1.3:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Anrop från rymden!

Sist vi hördes av så hade vi kraschlandat på en röd planet med stora stenar. Vi visste inte riktigt vart vi var, så det fick vi uppdrag att ta reda på. Vi fick också uppdrag att leta reda på Klonk som är någon slags rymdvarelse. Klonk beskrev sig själv så att vi kunde leta reda på hen.  Klonk berättade också om en febril aktivitet på den planet vi kraschlandat på. Vad är det som händer? Det behövde vi också ta reda på!

Under några veckors tid har vi nu försökt lösa våra uppdrag.

Eleverna i förskola och förskoleklass Tryggheten har tolkat hur Klonk ser ut och de har byggt en modell av Klonk.

Vilken fantastisk tolkning och vilket fantastiskt minne barnen hade när de skulle komma ihåg alla detaljer som Klonk berättade väldigt snabbt!

I 1-2 Nyfikenheten och 3-4 Glädjen så har eleverna tagit reda på vilken planet vi landat på  genom att läsa och skriva faktatexter. De har också gjort fina modeller av planeter och vårt solsystem.

Glädjens elever ville gärna berätta vad de hade lärt sig om planeterna och att vi kraschlandat på ….

MARS

Eleverna i Lyckan berättade mer om hur människan just nu förbereder sig för att kunna flytta till Mars!

Men tyvärr så är det inte helt enkelt att ta sig dit då många expeditioner misslyckats, men som tur är så överlevde vi alla även om vi inte riktigt vet hur vi ska ta oss hem.

Men bara inom några år så är planen att de första bosättarna ska sätta sin fötter på Mars yta. Vilken oerhört svindlande tanke, men som inte alls är orealistisk!

När vi arbetar med ett Storylinetema ser vi alltid till att integrera flera ämnen i temat. Här kan du se vilka mål vi arbetat mot under denna del.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn, samt via sökmotorer på internet.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Centralt innehåll bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Vi gör oss redo för avfärd!

Christer Fuglesang har fått reda på att vi gör oss redo för att ge oss ut på rymdfärd, så han skickade oss ett brev för att ge oss tips hur vi kan förbereda oss.

Christer är ju den ende svensk som har varit ute i rymden och han vet att det krävs mycket träning för att klara av att genomföra en rymdresa.

Under en vecka genomförde vi ett ”träningsläger”, där vi tränade vår fysiska styrka och smidighet på idrottslektionerna, vilket ni kunde läsa om i ett tidigare blogginlägg.

Med Jenny-Anne  fick vi resa bakåt i tiden och då lärde vi oss att långt tillbaka i tiden trodde människorna att det var gudar som skapat Jorden och att de bestämde över vad som hände på Jorden. Man trodde att Jorden var platt eftersom man inte såg längre än till horisonten. På 400-talet före Kristus talade Aristoteles om att Jorden var rund, men det var ingen som trodde på honom. Man trodde honom däremot när han sa att Jorden var i centrum och att solen kretsade runt jorden – en så kallad geocentrisk världsbild. Den här världsbilden hade man faktiskt ända fram till 1500-talet då Kopernikus enligt sina beräkningar kom fram till att det är solen som ligger i mitten och att Jorden kretsar runt den: en heliocentrisk världsbild. Vid den här tiden var kyrkans makt stor och kyrkan vägrade tro på Kopernikus, eftersom Jorden är så speciell måste den ligga i centrum. I början av 1600-talet lyckades Galileo Galilei uppfinna ett teleskop som han kunde se ut i rymden med. Han såg att det Kopernikus sa var sant: Jorden och andra planeter kretsar runt solen. Man visste nu också att Jorden är rund. Detta var uppkomsten till hur vi ser på rymden idag.

Så småningom ville människan ge sig ut och upptäcka rymden men innan vi själva vågade åka ut skickade vi iväg djur. Den första varelsen som åkte ut i rymden var hunden Laika år 1957. 12 år senare år 1969 var det dags för människan att ta sina första steg på månen då Niel Armstrong landade på månen.

Hos Sara fick vi lära oss hur det är att vistas i rymden.

Vi fick se filmer från hur det är på den Internationella rymdstationen ISS. Vi undrade över varför astronauterna svävar och kom fram till att det är för att det saknas gravitation. Vad får frånvaro av gravitation för konsekvenser? Hur gör en när en går på toaletten? Kan en duscha? Hur gör en för att hålla kroppen i trim?
Vi fick också veta hur astronauterna gör när de tränar inför sin rymdresa. Visste ni att alla som ska ut i rymden måste kunna både ryska och engelska? Eller att alla måste kunna flyga ett jetplan och kunna laga allt som eventuellt går sönder på rymdstationen? Det går ju inte att ringa en hantverkare så fort något händer!
Men en sak som nästan är det viktigaste för astronauterna är att kunna samarbeta. Därför tränar de t ex genom att bo lång tid tillsammans på en u-båt eller genom att bo i grottsystem långt ner under markytan.
Vi tränade samarbete genom att försöka slänga rymdskräp i rymdsoptunnan. Det var lite klurigt, men eftersom vi samarbetar så bra löste vi vårt uppdrag fint!
Roligt klipp för den som vill se mer:
Christer Fuglesang leker med godis och vatten

Sofia lärde oss om hur livet utvecklats från Big Bang till nu.

I klassrummet möttes eleverna av ett långt snöre, 4,6 m snöre för att vara exakt. På snöret hängde några lappar: 1, 2, 3 och 4. De fick först en förklaring till vad detta snöre representerade: 4,6 miljarder år sedan jorden skapades. De fick även veta att en millimeter på snöret symboliserar en miljon år. Det är väldigt lång tid!

Därefter fick de gissa var på snöret de skulle placera dinosaurierna och människorna. Här fick de också veta att det är Evolutionsteorin vi ska jobba med och att det kända namnet bakom denna teori är Darwin. Han trodde att allt levande har samma ursprung, alla djur, växter och människor är släkt med varandra,

Eleverna fick sedan en genomgång av några viktiga händelser och vissa bakomliggande orsaker. Vi färdades från Big Bang för ca 13,7 miljarder år sedan, ända fram till idag. De nedslag som gjordes var exempelvis: första livet på jorden, snöbollsjorden, första landlevande djuret, dinosaurierna, Lucy och vår art av människa. Intressant att vår art av människa endast funnits under den absolut sista biten på snöret.

Efter genomgången var det dags för eleverna att skapa sitt egna/klassens tidssnöre med laminerade bilder av dessa viktiga händelser.

I slutet av lektionen fick eleverna tänka tillbaka på deras första gissning angående var de skulle placera dinosaurierna och människorna.

På förskolan har barnen läst om och tittat på filmer om hur det är att leva i rymden. De har också övat sig genom att träna olika färdigheter på en rymdbana.
Vi har tränat viktlöshet och balans, fingerfärdighet, samarbete och styrka.

Nu är vi redo att resa ut i rymden!
I Lgr 11 läser vi:
SO åk 1-3
  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Biologi åk 4-6

  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Fysik åk 4-6

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Geografi åk 4-6

  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

 

 

Klonks fröexperiment

Vi fick ju ett mystiskt meddelande från någon Klonk som ville ha vår hjälp. Han behövde hitta någon plats där han kunde bo och han behöver samma förutsättningar som de rymdfrön som han hade lämnat.

Han bad oss att undersöka om vi kunde ge fröna samma förutsättningar som hen behövde. Det fanns krukor, jord och lila rymdfrön som vi skulle plantera.

Vi började fundera och klura på vad det kunde vara, för rymdfrön kanske inte alls behöver samma sak som jordfrön. Vi delade upp oss i grupper för att ta undersöka olika förutsättningar.

I Glädjen valde vi att plantera på följande sätt:

När man gör vetenskapliga undersökningar så behöver man göra systematiska undersökningar där man beskriver sitt experiment, ställer hypotes och redovisar resultaten.

Fröerna planterades och placerades ut på lämpliga ställen i klassrummet. ”Dark side”, som detta experimentet kallades ställdes givetvis mörkt inne i ett skåp. Men det kommer nog inte funka för växter behöver ju solljus. Det vet väl alla?

Vad förvånade eleverna blev när det såg ut så här en vecka senare.

Vi ritar av noga så att vi vet vad som händer.

Så här lång blev växten på två veckor. Så häftigt!

Det här fröet fick alltså stå mörkt och har också fått vatten.

Det här fröet har däremot fått både sol och vatten!

Efter två veckor så har plantan vuxit då här mycket.

Eleverna har följt med stor spänning vad som har hänt i de olika krukorna under veckorna, men tyvärr har det inte hänt någonting med den krukan där vi inte vattnat någonting och inte heller den krukan där vi vattnat med läsk.

Men vad är då förutsättningarna för liv och vad behöver då växterna för att växa på jorden?

Vi behövde repetera det här med fotosyntesen…

Det är rätt komplext det där att förstå fotosyntesen, men skam den som ger sig!

Vår lärarstudent Sofia har vänt ut och in på sig själv för att göra det hela begripligt. Vi har ritat, skrivit och berättat för varandra.

Sedan har vi fortsatt med att visa hur allt hänger ihop med molekylmodeller.

Men nu tror vi allt att vi förstår hur träd växer!

I läroplanen Lgr 11 läser vi:

Förmågor NO:

  • Genomföra systematiska undersökningar i biologi
  • Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen.

Centralt innehåll NO åk 1-3:

  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6:

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

 

 

 

Vi måste få tag på António Guterres!

Vi är så nöjda över att vi äntligen byggt klart våra hus! Det har blivit dags att ringa António Guterres.

Flyggudinnorna (som medborgarna kallar dem) samlade oss alla för att ringa António för att berätta att vi slutfört vårt första  uppdrag med att bygga husen på ön. Men… telefonen var urladdad! Vad ska vi göra?! Vi har ingen elektricitet på ön.

Ledsna lommade vi iväg för vi visste inte vad vi skulle göra. Vad är elektricitet egentligen? Vad använder vi elektriciteten till och det viktigaste av allt hur framställer man elektricitet.

Aktiviteten i grupperna har varit stor och bosättarna har gått till grunden med vad elektricitet är och hur man framställer elektricitet. Bosättarna har också lärt sig mer om olika energikällor och vilka för- och nackdelar de olika energikällorna har ur ekonomisk synvinkel och miljösynpunkt.

I Nyfikenheten lärde sig eleverna om olika energikällor och om dess för och nackdelar. De byggde också snygga modeller av dem.

I Glädjen så började eleverna klura på hur man kunde lösa energifrågan på ett klurigt och miljövänligt sätt.

Här har vi ett kombinerat våg- och vindkratftverk som är perfekt då Latlantika är en ö ute i Stilla havet.
Här är en modell under uppbyggnad.
Här ser ni en solcellsanläggning som förstärks av flera speglar.

 

Här arbetar vi med en kombination av lägesenergi och rörelseenergi. Solenergi driver en fläkt som förflyttar vatten uppför berget. Vattnet sparas uppe på berget tills man behöver elektricitet, då släpps vattnet på och då får man elektricitet.
Här har vi en riktigt avancerad uppfinning med flera delar bestående av ett rullband, solenergi, vindkraft och vattenånga som genererar elektricitet.
Här har vi lekplatsenergi som genereras genom rutschkaneåkning, gungning och karusellåkning.
Här får man både motion och energi.

Eleverna i Lyckan lärde sig också om vilka olika energikällor vi har, dess för- och nackdelar och hur det går till att generera elektricitet med hjälp av ex. generatorn. de nöjde sig inte med detta utan fortsatte och lärde sig om elsäkerhet, statisk elektricitet och hur man kopplar el.

Här har eleverna i Lyckan berättat för de yngre eleverna vad de har lärt sig.

Hur kommer det sig egentligen att håret kan stå rakt upp när man gnuggar det med en ballong?
Att arbeta praktiskt med att göra elkopplingar är kul.

Här kopplas elektriciteten in i husen på Latlantika.

Så nu har vi alltså byggt nya innovativa energikällor på Latlantika och kopplat in el i husen. Så nu ska vi bara ringa António Guterres och berätta hur bra det har gått!

Under det här arbetsområdet har vi berört följande delar i Lgr 11

NO åk 1-3

Förmågor

Biologi

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Fysik

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

SO åk 1-3

Centralt innehåll

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Teknik åk 1-3

Förmågor

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.

Centralt innehåll

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

Biologi åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

Centralt innehåll

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Fysik åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Centralt innehåll

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

Kemi åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen
  • värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv

Teknik åk 4-6

Förmågor

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö

Centralt innehåll

  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

 

 

Är vi lika uppfinningsrika som Da Vinci tro?

Det tredje uppdraget var att vi skulle skapa en ny slags maskin.

I texten står det något om block och talja… Hmmm… vad kan det vara tror. Det är ju tur att vi har Mattias som kunde demonstrera det för oss alla. Titta på filmen, så kanske även du lär dig något nytt.

Uppdraget specificerades enligt punkterna nedan och eleverna fick välja vad just de ville göra.

I filmen får ni se några av elevernas kluriga lösningar. Det gäller att pröva och ompröva för att lyckas med uppdraget. Sällan har man skådat sådan kreativitet och uppfinningsrikedom och tålamod!

I läroplanen i Teknik kan vi läsa:

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll i Teknik åk 1-6:

  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.