Kategoriarkiv: NO

Anrop från rymden!

Sist vi hördes av så hade vi kraschlandat på en röd planet med stora stenar. Vi visste inte riktigt vart vi var, så det fick vi uppdrag att ta reda på. Vi fick också uppdrag att leta reda på Klonk som är någon slags rymdvarelse. Klonk beskrev sig själv så att vi kunde leta reda på hen.  Klonk berättade också om en febril aktivitet på den planet vi kraschlandat på. Vad är det som händer? Det behövde vi också ta reda på!

Under några veckors tid har vi nu försökt lösa våra uppdrag.

Eleverna i förskola och förskoleklass Tryggheten har tolkat hur Klonk ser ut och de har byggt en modell av Klonk.

Vilken fantastisk tolkning och vilket fantastiskt minne barnen hade när de skulle komma ihåg alla detaljer som Klonk berättade väldigt snabbt!

I 1-2 Nyfikenheten och 3-4 Glädjen så har eleverna tagit reda på vilken planet vi landat på  genom att läsa och skriva faktatexter. De har också gjort fina modeller av planeter och vårt solsystem.

Glädjens elever ville gärna berätta vad de hade lärt sig om planeterna och att vi kraschlandat på ….

MARS

Eleverna i Lyckan berättade mer om hur människan just nu förbereder sig för att kunna flytta till Mars!

Men tyvärr så är det inte helt enkelt att ta sig dit då många expeditioner misslyckats, men som tur är så överlevde vi alla även om vi inte riktigt vet hur vi ska ta oss hem.

Men bara inom några år så är planen att de första bosättarna ska sätta sin fötter på Mars yta. Vilken oerhört svindlande tanke, men som inte alls är orealistisk!

När vi arbetar med ett Storylinetema ser vi alltid till att integrera flera ämnen i temat. Här kan du se vilka mål vi arbetat mot under denna del.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn, samt via sökmotorer på internet.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Centralt innehåll bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Vi gör oss redo för avfärd!

Christer Fuglesang har fått reda på att vi gör oss redo för att ge oss ut på rymdfärd, så han skickade oss ett brev för att ge oss tips hur vi kan förbereda oss.

Christer är ju den ende svensk som har varit ute i rymden och han vet att det krävs mycket träning för att klara av att genomföra en rymdresa.

Under en vecka genomförde vi ett ”träningsläger”, där vi tränade vår fysiska styrka och smidighet på idrottslektionerna, vilket ni kunde läsa om i ett tidigare blogginlägg.

Med Jenny-Anne  fick vi resa bakåt i tiden och då lärde vi oss att långt tillbaka i tiden trodde människorna att det var gudar som skapat Jorden och att de bestämde över vad som hände på Jorden. Man trodde att Jorden var platt eftersom man inte såg längre än till horisonten. På 400-talet före Kristus talade Aristoteles om att Jorden var rund, men det var ingen som trodde på honom. Man trodde honom däremot när han sa att Jorden var i centrum och att solen kretsade runt jorden – en så kallad geocentrisk världsbild. Den här världsbilden hade man faktiskt ända fram till 1500-talet då Kopernikus enligt sina beräkningar kom fram till att det är solen som ligger i mitten och att Jorden kretsar runt den: en heliocentrisk världsbild. Vid den här tiden var kyrkans makt stor och kyrkan vägrade tro på Kopernikus, eftersom Jorden är så speciell måste den ligga i centrum. I början av 1600-talet lyckades Galileo Galilei uppfinna ett teleskop som han kunde se ut i rymden med. Han såg att det Kopernikus sa var sant: Jorden och andra planeter kretsar runt solen. Man visste nu också att Jorden är rund. Detta var uppkomsten till hur vi ser på rymden idag.

Så småningom ville människan ge sig ut och upptäcka rymden men innan vi själva vågade åka ut skickade vi iväg djur. Den första varelsen som åkte ut i rymden var hunden Laika år 1957. 12 år senare år 1969 var det dags för människan att ta sina första steg på månen då Niel Armstrong landade på månen.

Hos Sara fick vi lära oss hur det är att vistas i rymden.

Vi fick se filmer från hur det är på den Internationella rymdstationen ISS. Vi undrade över varför astronauterna svävar och kom fram till att det är för att det saknas gravitation. Vad får frånvaro av gravitation för konsekvenser? Hur gör en när en går på toaletten? Kan en duscha? Hur gör en för att hålla kroppen i trim?
Vi fick också veta hur astronauterna gör när de tränar inför sin rymdresa. Visste ni att alla som ska ut i rymden måste kunna både ryska och engelska? Eller att alla måste kunna flyga ett jetplan och kunna laga allt som eventuellt går sönder på rymdstationen? Det går ju inte att ringa en hantverkare så fort något händer!
Men en sak som nästan är det viktigaste för astronauterna är att kunna samarbeta. Därför tränar de t ex genom att bo lång tid tillsammans på en u-båt eller genom att bo i grottsystem långt ner under markytan.
Vi tränade samarbete genom att försöka slänga rymdskräp i rymdsoptunnan. Det var lite klurigt, men eftersom vi samarbetar så bra löste vi vårt uppdrag fint!
Roligt klipp för den som vill se mer:
Christer Fuglesang leker med godis och vatten

Sofia lärde oss om hur livet utvecklats från Big Bang till nu.

I klassrummet möttes eleverna av ett långt snöre, 4,6 m snöre för att vara exakt. På snöret hängde några lappar: 1, 2, 3 och 4. De fick först en förklaring till vad detta snöre representerade: 4,6 miljarder år sedan jorden skapades. De fick även veta att en millimeter på snöret symboliserar en miljon år. Det är väldigt lång tid!

Därefter fick de gissa var på snöret de skulle placera dinosaurierna och människorna. Här fick de också veta att det är Evolutionsteorin vi ska jobba med och att det kända namnet bakom denna teori är Darwin. Han trodde att allt levande har samma ursprung, alla djur, växter och människor är släkt med varandra,

Eleverna fick sedan en genomgång av några viktiga händelser och vissa bakomliggande orsaker. Vi färdades från Big Bang för ca 13,7 miljarder år sedan, ända fram till idag. De nedslag som gjordes var exempelvis: första livet på jorden, snöbollsjorden, första landlevande djuret, dinosaurierna, Lucy och vår art av människa. Intressant att vår art av människa endast funnits under den absolut sista biten på snöret.

Efter genomgången var det dags för eleverna att skapa sitt egna/klassens tidssnöre med laminerade bilder av dessa viktiga händelser.

I slutet av lektionen fick eleverna tänka tillbaka på deras första gissning angående var de skulle placera dinosaurierna och människorna.

På förskolan har barnen läst om och tittat på filmer om hur det är att leva i rymden. De har också övat sig genom att träna olika färdigheter på en rymdbana.
Vi har tränat viktlöshet och balans, fingerfärdighet, samarbete och styrka.

Nu är vi redo att resa ut i rymden!
I Lgr 11 läser vi:
SO åk 1-3
  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Biologi åk 4-6

  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Fysik åk 4-6

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Geografi åk 4-6

  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

 

 

Klonks fröexperiment

Vi fick ju ett mystiskt meddelande från någon Klonk som ville ha vår hjälp. Han behövde hitta någon plats där han kunde bo och han behöver samma förutsättningar som de rymdfrön som han hade lämnat.

Han bad oss att undersöka om vi kunde ge fröna samma förutsättningar som hen behövde. Det fanns krukor, jord och lila rymdfrön som vi skulle plantera.

Vi började fundera och klura på vad det kunde vara, för rymdfrön kanske inte alls behöver samma sak som jordfrön. Vi delade upp oss i grupper för att ta undersöka olika förutsättningar.

I Glädjen valde vi att plantera på följande sätt:

När man gör vetenskapliga undersökningar så behöver man göra systematiska undersökningar där man beskriver sitt experiment, ställer hypotes och redovisar resultaten.

Fröerna planterades och placerades ut på lämpliga ställen i klassrummet. ”Dark side”, som detta experimentet kallades ställdes givetvis mörkt inne i ett skåp. Men det kommer nog inte funka för växter behöver ju solljus. Det vet väl alla?

Vad förvånade eleverna blev när det såg ut så här en vecka senare.

Vi ritar av noga så att vi vet vad som händer.

Så här lång blev växten på två veckor. Så häftigt!

Det här fröet fick alltså stå mörkt och har också fått vatten.

Det här fröet har däremot fått både sol och vatten!

Efter två veckor så har plantan vuxit då här mycket.

Eleverna har följt med stor spänning vad som har hänt i de olika krukorna under veckorna, men tyvärr har det inte hänt någonting med den krukan där vi inte vattnat någonting och inte heller den krukan där vi vattnat med läsk.

Men vad är då förutsättningarna för liv och vad behöver då växterna för att växa på jorden?

Vi behövde repetera det här med fotosyntesen…

Det är rätt komplext det där att förstå fotosyntesen, men skam den som ger sig!

Vår lärarstudent Sofia har vänt ut och in på sig själv för att göra det hela begripligt. Vi har ritat, skrivit och berättat för varandra.

Sedan har vi fortsatt med att visa hur allt hänger ihop med molekylmodeller.

Men nu tror vi allt att vi förstår hur träd växer!

I läroplanen Lgr 11 läser vi:

Förmågor NO:

  • Genomföra systematiska undersökningar i biologi
  • Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen.

Centralt innehåll NO åk 1-3:

  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6:

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

 

 

 

Vi måste få tag på António Guterres!

Vi är så nöjda över att vi äntligen byggt klart våra hus! Det har blivit dags att ringa António Guterres.

Flyggudinnorna (som medborgarna kallar dem) samlade oss alla för att ringa António för att berätta att vi slutfört vårt första  uppdrag med att bygga husen på ön. Men… telefonen var urladdad! Vad ska vi göra?! Vi har ingen elektricitet på ön.

Ledsna lommade vi iväg för vi visste inte vad vi skulle göra. Vad är elektricitet egentligen? Vad använder vi elektriciteten till och det viktigaste av allt hur framställer man elektricitet.

Aktiviteten i grupperna har varit stor och bosättarna har gått till grunden med vad elektricitet är och hur man framställer elektricitet. Bosättarna har också lärt sig mer om olika energikällor och vilka för- och nackdelar de olika energikällorna har ur ekonomisk synvinkel och miljösynpunkt.

I Nyfikenheten lärde sig eleverna om olika energikällor och om dess för och nackdelar. De byggde också snygga modeller av dem.

I Glädjen så började eleverna klura på hur man kunde lösa energifrågan på ett klurigt och miljövänligt sätt.

Här har vi ett kombinerat våg- och vindkratftverk som är perfekt då Latlantika är en ö ute i Stilla havet.
Här är en modell under uppbyggnad.
Här ser ni en solcellsanläggning som förstärks av flera speglar.

 

Här arbetar vi med en kombination av lägesenergi och rörelseenergi. Solenergi driver en fläkt som förflyttar vatten uppför berget. Vattnet sparas uppe på berget tills man behöver elektricitet, då släpps vattnet på och då får man elektricitet.
Här har vi en riktigt avancerad uppfinning med flera delar bestående av ett rullband, solenergi, vindkraft och vattenånga som genererar elektricitet.
Här har vi lekplatsenergi som genereras genom rutschkaneåkning, gungning och karusellåkning.
Här får man både motion och energi.

Eleverna i Lyckan lärde sig också om vilka olika energikällor vi har, dess för- och nackdelar och hur det går till att generera elektricitet med hjälp av ex. generatorn. de nöjde sig inte med detta utan fortsatte och lärde sig om elsäkerhet, statisk elektricitet och hur man kopplar el.

Här har eleverna i Lyckan berättat för de yngre eleverna vad de har lärt sig.

Hur kommer det sig egentligen att håret kan stå rakt upp när man gnuggar det med en ballong?
Att arbeta praktiskt med att göra elkopplingar är kul.

Här kopplas elektriciteten in i husen på Latlantika.

Så nu har vi alltså byggt nya innovativa energikällor på Latlantika och kopplat in el i husen. Så nu ska vi bara ringa António Guterres och berätta hur bra det har gått!

Under det här arbetsområdet har vi berört följande delar i Lgr 11

NO åk 1-3

Förmågor

Biologi

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Fysik

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

SO åk 1-3

Centralt innehåll

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Teknik åk 1-3

Förmågor

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.

Centralt innehåll

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

Biologi åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

Centralt innehåll

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Fysik åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Centralt innehåll

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

Kemi åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen
  • värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv

Teknik åk 4-6

Förmågor

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö

Centralt innehåll

  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

 

 

Är vi lika uppfinningsrika som Da Vinci tro?

Det tredje uppdraget var att vi skulle skapa en ny slags maskin.

I texten står det något om block och talja… Hmmm… vad kan det vara tror. Det är ju tur att vi har Mattias som kunde demonstrera det för oss alla. Titta på filmen, så kanske även du lär dig något nytt.

Uppdraget specificerades enligt punkterna nedan och eleverna fick välja vad just de ville göra.

I filmen får ni se några av elevernas kluriga lösningar. Det gäller att pröva och ompröva för att lyckas med uppdraget. Sällan har man skådat sådan kreativitet och uppfinningsrikedom och tålamod!

I läroplanen i Teknik kan vi läsa:

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll i Teknik åk 1-6:

  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

 

 

 

Vad ska hända med Stella?

I Glädjen har vi, efter vandringen i Leonardo da Vincis anda, tagit reda på mer om växter, djur och natur. Vi har funderat  tillsammans på vad växter egentligen behöver för att leva, lärt oss om en växts olika delar, dess livscykel, pollinering och fotosyntesen. Vi fick också fundera på kluriga frågor som ”Finns det tjejväxter och killväxter?”,  ”Andas växter?” , och ”Vad behöver en växt för att leva?”

Eleverna fick måla och sedan muntligt beskriva för en kompis hur fotosyntesen går till, och alla fick sedan agera de olika delarna i en liten spontanteater om växters liv. 

Hypoteser om vad vi tror ska hända

Vi förklarar med egna ord för varandra hur fotosyntesen fungerar

 

Dramatisering av hur fotosyntesen går till

Vi har också planterat en växt i en vattendunk. Eller rättare sagt denna fröken har planterat, vattnat, och sedan satt på korken – och jag kommer aldrig öppna den igen! Barnen fick titta på växten och många tyckte att jag var väldigt elak som gjorde så, växten kommer ju att dö! Eller..? Barnen skrev hypoteser om vad de tror ska hända för växten, och vi kommer att följa utvecklingen och beskriva det i våra loggböcker. Redan vecka 2 av experimentet hade dock de flesta ändrat uppfattning – växten kommer nog att överleva ändå! Vid en närmare titt såg vi nämligen att det bildats små små vattendroppar på insidan av vattendunken. Vad var det som hänt egentligen? Vi såg också att växten redan vuxit litegrann! Efter klassrumsdiskussioner om vad som faktiskt händer i vattendunken, skrev eleverna ner varför och hur de nu tror att utvecklingen kommer att bli. Vi pratade om växthus, ekosystem, och tittade tillbaka på våra bilder om fotosyntes.

För att fortsätta lära oss om växter och natur, och varför naturen är så viktig för oss, lärde vi oss också mer om näringskedjor. Nya ord som producent, konsument, toppkonsument och nedbrytare kom upp, och eleverna drog slutsatsen att ”det går ju runt! Där också, precis som i vattendunken!”

Självklart ska växten ha ett namn, tyckte eleverna. Så efter lottning kan vi nu stolt presentera namnet för er: växten Stella! (med det egentliga namnet Strelitzia). ”Tänk vad mycket Stella får lära sig, hen hör ju allt som vi pratar om!” sa någon elev så klokt.

Ur det centrala innehållet för NO 1-3:

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur det centrala innehållet för Biologi 4-6: 

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

En vandring i Leonardo Da Vincis fotspår

Om ni har läst det förra blogginlägget så vet ni att vi fick ett uppdrag. Vi skulle liksom Leonardo undersöka naturen genom att:

”Visa noggrant att ni har öga, hand och sinne

att likt Leonardo intressera sig för var pinne!”

Vi tolkade detta som att vi liksom Leonardo måla av växter i naturen.

När Leonardo var barn tog hans farbror Francesco med honom ut i naturen för att undersöka den och lära sig mer om de växter som kom i hans väg, han studerade växterna närmare och målade av dem.

Vi kände att vi behövde ta hjälp av en egen ”farbror Francesco”, så då fick vi kontakt med Lena och Martin som arrangerar vandringar här på Teneriffa. Läs mer och boka era egna vandringar på deras facebooksida. Till vår glädje visade det sig att Lena och Martin har fantastiska kunskaper om Teneriffas natur och historia, så i fredags gav vi oss av på en vandring i närheten av Arona by.

Vi fick lära oss om Fikonkaktusen som är inplanterad från Mexico. Fikonkaktusen har ätliga frukter, men på kaktusarna lever också Cochinillöss.

Lössen skördas och används till färgning av både textil och smink. Innan de syntetiska färgmedlen fanns, så var Cochinillössen en stor exportprodukt för Teneriffaborna.

Här ser ni på Martins hand hur vacker färg man kan få fram av lössen.

Lena och Martin visade oss också Taggopuntian, som även den har ätbara frukter.

På frukten sitter små vassa taggar (gloshider), dem vill man inte få varken i fingrarna eller i munnen! För att öppna frukten, så tar man en av de stora vassa taggarna och skär en skåra runt frukten för att sedan klämma ut fruktköttet.

Det var supergott, men lite kladdigt 😉

Vandringen gick vidare i det spännande landskapet, förbi gamla hus som var bebodda på 50-talet.

Där visade oss Lena hur man gjorde taktegel med lera genom att forma tegelpannorna mot låret.

Den gamla bakugnen står fortfarande kvar. Den använde man bland annat till att torka fikon.

Mitt på gården fanns den gamla tröskcirkeln kvar. När man hade skördat sitt vete eller korn breddes den ut i tröskcirkeln. Man spände en tröskbräda efter en kamel eller en åsna som körde runt i tröskcirkeln. På tröskbrädan satte man ofta ett barn för att få lite tyngd på. Efter kornen hade skiljts från axen, så separerades agnarna från kornen genom att använda uppåtvindarna. Titta på filmen nedan för att se hur det kan ha sett ut.

Här ser ni ännu en vanlig växt som tål det torra och varma klimatet, Skafttaklöken.

Magarzan är en av de endemiska arter som finns på Teneriffa.

Lavendeln växer fritt och doftar lika gott som vi är vana vid.

Här har Lena brutit av en gren av Kanarietöreln och visar på den vita växtsaften som tränger fram. Den här växten är giftig och lite frätande, så den har använts inom naturmedicinen för att ta bort vårtor.

Bakom gruppen ser ni Agaveblommorna sticka upp. När blomman går i blom, så har växten funnits här i en människas livstid, alltså någonstans mellan 50 – 100 år. Efter blomningen dör växten. Intressant att veta är att man kan göra rep av fibrerna i blomstängeln. För våra vuxna läsare kan det kanske också vara intressant att växten används i tequilaframställning.

Vandringen tog oss ner i Baranco del Rey och sedan upp på Roque del Conde där vi slog läger och tog vår matsäck.

Det var en fantastisk utsikt som ni ser, 770 m.ö.h!

När vi hade ätit klart var det dags för oss att utföra vårt uppdrag och måla av de växter vi såg.

Martin och Lena berättade gärna vad växterna hette som vi målat av.

De äldre eleverna fortsatte sedan vidare till den gömda dalen där ytterligare hus och grottor låg gömda.

Det var faktiskt inte så länge sedan man bodde i grottor här på ön. Svalt på sommaren och varmt på vintern.

Tusen tack Lena och Martin för en fantastiskt spännande och lärorik vandring. Vi kan verkligen rekommendera er alla att ta kontakt med Lena och Martin och följa med på några av deras vandringar. Så lärorikt och spännande!

Förutom att vi har haft en fantastisk dag, så kan vi koppla ihop denna dag samt för och efterarbete i skolan med läroplanen Lgr 11.

Förmågor

Biologi åk 1-9

  • genomföra systematiska undersökningar i biologi

Geografi åk 1-9

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen

Historia åk 1-9

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap

Centralt innehåll

Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

Idrott åk 1-3

  • Lekar och rörelse i natur-och utemiljö.

NO åk 1-3

  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

SO åk 1-3

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Slöjd åk 3-6

  • Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

Bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Idrott åk 4-6

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.

Biologi åk 4-6

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den ickelevande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Geografi åk 4-6

  • Fältstudier för att undersöka natur-och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

 

 

 

 

 

Akimbo får hjälp av Svenska skolans uppfinnare

För några veckor sedan så tog vår resa oss till Mocambique där vi fick träffa Akimbo. Han hade lite bekymmer med att ladda sin mobiltelefon då byn som Akimbo bodde i inte hade någon elektricitet. Eleverna i Lyckan förstod att det måste vara jobbigt för Akimbo att gå ända till grannbyn för att ladda sin mobiltelefon, så de ville gärna hjälpa honom.

De kände dock att det var endel de behövde ta reda på och lära sig innan de kunde ta sig an problemet för att hitta lösningar.

Vi började att ta reda på vilka olika energikällor som finns och dess för- och nackdelar både när det gäller ekonomi och miljö.

Sedan var vi ju tvungna att ta reda på vad elektricitet är för något. Vi lärde oss om vad atomer var och hur dessa var uppbyggda av protoner, neutroner och elektroner. Det var verkligen fascinerande att det är elektronernas rörelse som skapar elektricitet. Vi lärde oss också hur man kopplar ihop batterier, strömbrytare, lampor med sladdar i olika typer av kopplingar så som serie- och parallellkopplingar.

Sedan var det dags för oss att börja fundera på hur vi skulle göra för att Akimbo skulle få elektricitet till byn.

Alla eleverna hade olika spännande idéer som sedan utvecklades till prototyper som idag presenterades för Akimbo.

20171121_123643

20171121_124757
Här presenteras ett vågkraftverk som passar bra vi Mocambiques kust.
20171121_125007
Vågkraftverket har en dykarklocka så att inte generatorn ska bli blöt.
20171121_124559
Här ser hur en modell av en cykelenergiskapare utvecklats. Det gäller att pröva och ompröva som uppfinnare!
20171121_124417
Här har vi solcellspalmen. Det är inte bara uppfinningen i sig som är viktig, designen har en avgörande roll också för att kunna tilltala köparen.
20171121_124035
Ett klassiskt vindkraftverk kanske tilltalar Akimbo?
20171121_124210
Här har vi en evighetsmaskin som pumpar runt vatten som genererar energi.
20171121_123740
Den här uppfinningen består av flera olika delar. Solcellerna ska driva en pump som pumpar upp vatten som ger oss lägesenergi, när vattnet sedan flödar ner så startar ett vattenhjul som är kopplat till en generator som ger oss elektricitet. Om solen inte lyser, så har vi också ett vindkraftverk som kan ge oss elektricitet för att driva pumpen.

Vi hoppas nu alla att Akimbo väljer just vår uppfinning!

I läroplanen läser vi:

Fysik åk 4-6

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

Kemi åk 4-6

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Teknik åk 4-6

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.

 

Hur ska vi rena vattnet?

Precis som eleverna i Nyfikenheten och Glädjen, så började eleverna i Lyckan fundera på hur vi kunde hjälpa Floridaborna med sitt förorenade vatten som blivit efter orkanen Irma.

Eleverna fick själva planera sin undersökning som de skulle genomföra för att undersöka hur man kunde rena vatten som blivit förorenat.

Vi fokuserade extra på den metakognitiva förmågan att pröva och ompröva, så även om man hade planerat på ett visst sätt, så fick man ändra sina försök under arbetets gång så att resultatet kunde bli så bra som möjligt. Alla eleverna var helt fantastiska, ingen gav upp när det inte gick som de hade tänkt sig utan de klurade och prövade igen.

Här kommer ni få se en elevs försök och resultat.

Rena vatten

Planering

Min planering var att jag skulle hälla all sand, grus och det aktiva kolet på en tygbit. Sen skulle jag filtrera vattnet i bägaren.

Syfte

Jag gör detta experiment för att lära mig hur man kan rengöra vatten på olika sätt.

Material och ämnen

Jag kommer att behöva använda följande material aktivt kol, en tygbit, ett filter, sand,grus, en tratt, händerna och en pet-flaska.

Hypotes

Jag tror att vattnet kommer bli rent från smuts. Jag tror att jag även kommer kunna dricka vattnet.

Utförande

Min första idé för att rena vattnet var att jag skulle lägga sand och grus på en duk och hälla det förorenade vattnet  på det. Sen skulle jag filtrera det i kolet. Men det gick inte så bra. Vattnet blev helt svart!

Så jag gjorde ett nytt försök och då testade jag att ha sand på filtret och och hälla mitt svarta vatten genom det det blev inte finare än var det var.

Det fungerande utförande sättet

Skärmavbild 2017-10-05 kl. 21.01.20

Jag tog en bit tyg och lade i tratten, sen så satte jag ett filter på tygbiten som låg i tratten. Sen så la jag massa aktiv kol i filtret. Efter det så hällde jag det smutsiga vattnet igenom min skapelse. Då blev vattnet lite renare och den aktiva kolet som var i vattnet försvann. När jag såg att vattnet blev renare så hällde jag vattnet om och om igen i min lilla skapelse. Jag hällde vattnet igenom min skapelse tre gånger.

Resultat

Skärmavbild 2017-10-05 kl. 21.01.40

Resultatet var att vattnet blev kristallklart. Jag smakade även på vattnet och det smakade inte så gott. Man ska egentligen inte smaka på saker man experimenterar med men,man kunde det nu.

Slutsats

Min slutsats var att vattnet blev rent. Alltså var min hypotes rätt. För jag skrev att jag trodde att vattnet skulle bli rent och att jag även skulle kunna dricka vattnet. Jag har inte fått några svar på min frågeställning.

Felkällor och diskussion:

Jag tror att om jag hade gjort om detta experiment så hade vattnet blivit renare. För då hade jag kunnat ta och göra min lyckade skapelse och då hade jag kunnat filtrera vattnet genom min skapelse direkt. Då hade inte allt aktivt kol kommit i vattnet och jag hade kunnat filtrera vattnet mer gånger i min skapelse. Jag kan inte riktigt lita på mina mätningar eftersom jag inte har rätt saker för att kolla om det finns några bakterier eller något smuts kvar i vattnet.

Centralt innehåll Kemi åk 4-6

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Orkaner

När vi kom in genom portalen, så möttes vi av ett ljud av en stark storm och kraftigt regn samt ett Mayday meddelande.

Vi började fundera på vart vi hade hamnat och en elev sa att hen trodde att vi hade hamnat i Florida och i spåren av Orkanen Irma.

Vi i Lyckan (åk 5-6) började fundera på vad en orkan egentligen var. Vi insåg att våra kunskaper behövde utvecklas kring ämnet, vi ville lära oss mer. Vi bestämde oss för att skriva en förklarande text om just orkaner. Innan vi satte igång med att fördjupa oss i ämnet och skriva våra egna texter så presenterade vår lärare vad en förklarande text är. Vi läste olika förklarande texter och undersökte textens struktur, grammatik och innehåll först för att lära oss hur en förklarande text är uppbyggd. Vi fortsatte med att arbeta praktiskt med att skapa olika förklarande texter innan vi på egen hand skulle skapa vår egen förklarande text.

Centralt innehåll Fysik åk 4-6

  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Några av eleverna ville gärna lägga ut sina texter här på bloggen för att visa sina fina resultat.

Hur fungerar orkaner?

En orkan är som en storm fast mycket starkare. En orkan bildas alltid ute på havet där vattnet är minst 27 grader varmt. När solen värmer upp luften ute på havet stiger den. Då kommer det ny luft från sidorna för att fylla tomrummet. Det är det som kallas vindar. Vindarna tar energi från det varma vattnet och snart har det bildats moln på himlen. Molnen börjar cirkulera runt i en spiral, det är nu som orkanen skapas.

En orkan skapas ofta under lågtryck och oftast sent på sommaren eller tidigt på hösten. Orkansäsongen är mellan juni och oktober, det är då det bildas flest orkaner eftersom att det är då vattnet är som varmast.

I en orkan finns det alltid en mittpunkt som kallas orkanens öga. Orkanens öga är som ett hål i orkanen där det är helt vindstilla och ibland till och med blå himmel. Inne i orkanen är det mycket blåsigt och regnigt, ibland är det också åska.

Efter ett tag börjar orkanen åka in mot land. Under färden tar den energi från det varma vattnet, då brukar den oftast växa och bli starkare. När orkanen når land kan den vara 500-2000 km bred och blåsa upp till 250 km/h. En sådan orkan brukar vara i kategori 5.

När man räknar styrkan på en orkan använder man kategorierna 1-5. När en orkan är i kategori 1 kan det blåsa 119-153 km/h, kategori 2 kan det blåsa 153-177 km/h, kategori 3 kan det blåsa 177-209 km/h, kategori 4 kan det blåsa 209-249 km/h och kategori 5 upp till 250 km/h.

Eftersom en orkan tar energi från vattnet dör den fort när de kommer in på land. Efter en orkan är oftast drabbade platser helt översvämmade av vatten, hus har rasat och folk står hemlösa på gatan.

När man ska bestämma namn på en orkan är det oftast bestämt vad den ska heta sedan innan. Man brukar ha en lista med namn som orkanerna kommer ha. När man ser att det kommer komma en ny orkan kollar man på listan. Högst upp på listan kanske det står “Alma”, då döper man den till Alma. Därefter stryker man namnet från listan och ett nytt namn hamnar högst upp.

En orkan har olika namn beroende på vart i världen den skapas. Om en orkan skapas i atlanten kallas den för “orkan”. Om den skapas i indiska oceanen kallas den för “cyklon” och om den skapas i stilla havet kallas den för “tyfon”. Orkan, cyklon och tyfon är samma sak bara att de heter olika eftersom de är på olika ställen på jorden.
Källor: https://www.rodekors.dk/det-goer-vi/katastrofer/orkaner/orkaner,-tyfoner-og-cykloner

 

Vad är en orkan?

Orkaner är ett starkt oväder som kan förstöra hela städer.

Orkaner är starka vindar som bildas när varmt vatten avdunstar och stiger. Genom fukten och värmen växer det upp kraftiga åskmoln som slår sig samman och bildar en stor lågtrycksvirvel varvid lufttrycket vid havsytan sjunker. Ibland när de är svaga kan åskmoln slås ihop med andra åskmoln när de rör sig över havet. Den största kraftkällan där energin kommer ifrån är vattnet som åskmolnen består av. Energin i det varma vattnet driver orkanen och frigörs när det kondenserar och det frigör värme som i sin tur omvandlas till vind och nederbörd som regn, snö och hagel. Allteftersom lågtrycket höjs mer luft och ger upphov till omfattande åskmoln och mycket nederbörd, samtidigt som lufttryckets centrum sjunker och vindhastigheten tilltar. Vattnet som har kondenserats och bildat vattenånga bildar moln och som alla moln, all nederbörd och alla vindar växer av nytt kondenserat vatten och orkanen växer sig större. Samtidigt som orkanen växer sig större så skapas en mittpunkt och det är den punkten som kallas “orkanens öga”. Tropiska orkaner brukar minska när de drar över land eftersom att de då inte matas av det varma vattnet, dock så brukar de komma långt innan de dör ut helt.

Orkaner brukar bildas på sommaren/tidig höst eftersom att det är då vattnet blir som varmast vilket leder till att mer vatten avdunstar och det bildas flest oväder.

Orkaner brukar man dela upp i fem olika kategorier beroende på hur snabbt de roterar per timme.

Kategori nummer ett är den minsta typen av orkan då orkanen bara snurrar mellan 32,7 och 42,8 meter/sekund. Kategori nummer två är lite snabbare då orkanen snurrar mellan 42,9 och 49,5 meter/sekund. Kategori nummer tre är ganska farlig att vara mitt i då orkanen snurrar mellan 49,6 och 58,5 meter/sekund. Kategori nummer fyra är väldigt farlig att vara mitt i då orkanen snurrar mellan 58,6 och 69,2 meter/sekund. Kategori nummer fem är den största och värsta typen av orkan då människor till och med kan dö i en kategori fem orkan eftersom orkanen då snurrar i 69,3 meter/sekund och högre.

En orkan brukar vara mellan 500-2000 km breda och ungefär 15 km höga vilket gör de största orkanerna till livshot.

Cykloner, tyfoner och orkaner är samma sak fast de döps till olika saker beroende vart på jorden de befinner sig. Ovädret döps till orkaner om ovädret startar på Atlanten, till tyfoner om ovädret startar i nordvästra Stilla havet eller i östasien och cykloner om den startar i Oceanien och Indiska oceanen.

 

Källor:

NASA: https://spaceplace.nasa.gov/huuricanes/en/

Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Orkan

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tropisk_cyklon

Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=3S2ksi99kvO