Kategoriarkiv: NO

Hur ska vi rena vattnet?

Precis som eleverna i Nyfikenheten och Glädjen, så började eleverna i Lyckan fundera på hur vi kunde hjälpa Floridaborna med sitt förorenade vatten som blivit efter orkanen Irma.

Eleverna fick själva planera sin undersökning som de skulle genomföra för att undersöka hur man kunde rena vatten som blivit förorenat.

Vi fokuserade extra på den metakognitiva förmågan att pröva och ompröva, så även om man hade planerat på ett visst sätt, så fick man ändra sina försök under arbetets gång så att resultatet kunde bli så bra som möjligt. Alla eleverna var helt fantastiska, ingen gav upp när det inte gick som de hade tänkt sig utan de klurade och prövade igen.

Här kommer ni få se en elevs försök och resultat.

Rena vatten

Planering

Min planering var att jag skulle hälla all sand, grus och det aktiva kolet på en tygbit. Sen skulle jag filtrera vattnet i bägaren.

Syfte

Jag gör detta experiment för att lära mig hur man kan rengöra vatten på olika sätt.

Material och ämnen

Jag kommer att behöva använda följande material aktivt kol, en tygbit, ett filter, sand,grus, en tratt, händerna och en pet-flaska.

Hypotes

Jag tror att vattnet kommer bli rent från smuts. Jag tror att jag även kommer kunna dricka vattnet.

Utförande

Min första idé för att rena vattnet var att jag skulle lägga sand och grus på en duk och hälla det förorenade vattnet  på det. Sen skulle jag filtrera det i kolet. Men det gick inte så bra. Vattnet blev helt svart!

Så jag gjorde ett nytt försök och då testade jag att ha sand på filtret och och hälla mitt svarta vatten genom det det blev inte finare än var det var.

Det fungerande utförande sättet

Skärmavbild 2017-10-05 kl. 21.01.20

Jag tog en bit tyg och lade i tratten, sen så satte jag ett filter på tygbiten som låg i tratten. Sen så la jag massa aktiv kol i filtret. Efter det så hällde jag det smutsiga vattnet igenom min skapelse. Då blev vattnet lite renare och den aktiva kolet som var i vattnet försvann. När jag såg att vattnet blev renare så hällde jag vattnet om och om igen i min lilla skapelse. Jag hällde vattnet igenom min skapelse tre gånger.

Resultat

Skärmavbild 2017-10-05 kl. 21.01.40

Resultatet var att vattnet blev kristallklart. Jag smakade även på vattnet och det smakade inte så gott. Man ska egentligen inte smaka på saker man experimenterar med men,man kunde det nu.

Slutsats

Min slutsats var att vattnet blev rent. Alltså var min hypotes rätt. För jag skrev att jag trodde att vattnet skulle bli rent och att jag även skulle kunna dricka vattnet. Jag har inte fått några svar på min frågeställning.

Felkällor och diskussion:

Jag tror att om jag hade gjort om detta experiment så hade vattnet blivit renare. För då hade jag kunnat ta och göra min lyckade skapelse och då hade jag kunnat filtrera vattnet genom min skapelse direkt. Då hade inte allt aktivt kol kommit i vattnet och jag hade kunnat filtrera vattnet mer gånger i min skapelse. Jag kan inte riktigt lita på mina mätningar eftersom jag inte har rätt saker för att kolla om det finns några bakterier eller något smuts kvar i vattnet.

Centralt innehåll Kemi åk 4-6

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Orkaner

När vi kom in genom portalen, så möttes vi av ett ljud av en stark storm och kraftigt regn samt ett Mayday meddelande.

Vi började fundera på vart vi hade hamnat och en elev sa att hen trodde att vi hade hamnat i Florida och i spåren av Orkanen Irma.

Vi i Lyckan (åk 5-6) började fundera på vad en orkan egentligen var. Vi insåg att våra kunskaper behövde utvecklas kring ämnet, vi ville lära oss mer. Vi bestämde oss för att skriva en förklarande text om just orkaner. Innan vi satte igång med att fördjupa oss i ämnet och skriva våra egna texter så presenterade vår lärare vad en förklarande text är. Vi läste olika förklarande texter och undersökte textens struktur, grammatik och innehåll först för att lära oss hur en förklarande text är uppbyggd. Vi fortsatte med att arbeta praktiskt med att skapa olika förklarande texter innan vi på egen hand skulle skapa vår egen förklarande text.

Centralt innehåll Fysik åk 4-6

  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Några av eleverna ville gärna lägga ut sina texter här på bloggen för att visa sina fina resultat.

Hur fungerar orkaner?

En orkan är som en storm fast mycket starkare. En orkan bildas alltid ute på havet där vattnet är minst 27 grader varmt. När solen värmer upp luften ute på havet stiger den. Då kommer det ny luft från sidorna för att fylla tomrummet. Det är det som kallas vindar. Vindarna tar energi från det varma vattnet och snart har det bildats moln på himlen. Molnen börjar cirkulera runt i en spiral, det är nu som orkanen skapas.

En orkan skapas ofta under lågtryck och oftast sent på sommaren eller tidigt på hösten. Orkansäsongen är mellan juni och oktober, det är då det bildas flest orkaner eftersom att det är då vattnet är som varmast.

I en orkan finns det alltid en mittpunkt som kallas orkanens öga. Orkanens öga är som ett hål i orkanen där det är helt vindstilla och ibland till och med blå himmel. Inne i orkanen är det mycket blåsigt och regnigt, ibland är det också åska.

Efter ett tag börjar orkanen åka in mot land. Under färden tar den energi från det varma vattnet, då brukar den oftast växa och bli starkare. När orkanen når land kan den vara 500-2000 km bred och blåsa upp till 250 km/h. En sådan orkan brukar vara i kategori 5.

När man räknar styrkan på en orkan använder man kategorierna 1-5. När en orkan är i kategori 1 kan det blåsa 119-153 km/h, kategori 2 kan det blåsa 153-177 km/h, kategori 3 kan det blåsa 177-209 km/h, kategori 4 kan det blåsa 209-249 km/h och kategori 5 upp till 250 km/h.

Eftersom en orkan tar energi från vattnet dör den fort när de kommer in på land. Efter en orkan är oftast drabbade platser helt översvämmade av vatten, hus har rasat och folk står hemlösa på gatan.

När man ska bestämma namn på en orkan är det oftast bestämt vad den ska heta sedan innan. Man brukar ha en lista med namn som orkanerna kommer ha. När man ser att det kommer komma en ny orkan kollar man på listan. Högst upp på listan kanske det står “Alma”, då döper man den till Alma. Därefter stryker man namnet från listan och ett nytt namn hamnar högst upp.

En orkan har olika namn beroende på vart i världen den skapas. Om en orkan skapas i atlanten kallas den för “orkan”. Om den skapas i indiska oceanen kallas den för “cyklon” och om den skapas i stilla havet kallas den för “tyfon”. Orkan, cyklon och tyfon är samma sak bara att de heter olika eftersom de är på olika ställen på jorden.
Källor: https://www.rodekors.dk/det-goer-vi/katastrofer/orkaner/orkaner,-tyfoner-og-cykloner

 

Vad är en orkan?

Orkaner är ett starkt oväder som kan förstöra hela städer.

Orkaner är starka vindar som bildas när varmt vatten avdunstar och stiger. Genom fukten och värmen växer det upp kraftiga åskmoln som slår sig samman och bildar en stor lågtrycksvirvel varvid lufttrycket vid havsytan sjunker. Ibland när de är svaga kan åskmoln slås ihop med andra åskmoln när de rör sig över havet. Den största kraftkällan där energin kommer ifrån är vattnet som åskmolnen består av. Energin i det varma vattnet driver orkanen och frigörs när det kondenserar och det frigör värme som i sin tur omvandlas till vind och nederbörd som regn, snö och hagel. Allteftersom lågtrycket höjs mer luft och ger upphov till omfattande åskmoln och mycket nederbörd, samtidigt som lufttryckets centrum sjunker och vindhastigheten tilltar. Vattnet som har kondenserats och bildat vattenånga bildar moln och som alla moln, all nederbörd och alla vindar växer av nytt kondenserat vatten och orkanen växer sig större. Samtidigt som orkanen växer sig större så skapas en mittpunkt och det är den punkten som kallas “orkanens öga”. Tropiska orkaner brukar minska när de drar över land eftersom att de då inte matas av det varma vattnet, dock så brukar de komma långt innan de dör ut helt.

Orkaner brukar bildas på sommaren/tidig höst eftersom att det är då vattnet blir som varmast vilket leder till att mer vatten avdunstar och det bildas flest oväder.

Orkaner brukar man dela upp i fem olika kategorier beroende på hur snabbt de roterar per timme.

Kategori nummer ett är den minsta typen av orkan då orkanen bara snurrar mellan 32,7 och 42,8 meter/sekund. Kategori nummer två är lite snabbare då orkanen snurrar mellan 42,9 och 49,5 meter/sekund. Kategori nummer tre är ganska farlig att vara mitt i då orkanen snurrar mellan 49,6 och 58,5 meter/sekund. Kategori nummer fyra är väldigt farlig att vara mitt i då orkanen snurrar mellan 58,6 och 69,2 meter/sekund. Kategori nummer fem är den största och värsta typen av orkan då människor till och med kan dö i en kategori fem orkan eftersom orkanen då snurrar i 69,3 meter/sekund och högre.

En orkan brukar vara mellan 500-2000 km breda och ungefär 15 km höga vilket gör de största orkanerna till livshot.

Cykloner, tyfoner och orkaner är samma sak fast de döps till olika saker beroende vart på jorden de befinner sig. Ovädret döps till orkaner om ovädret startar på Atlanten, till tyfoner om ovädret startar i nordvästra Stilla havet eller i östasien och cykloner om den startar i Oceanien och Indiska oceanen.

 

Källor:

NASA: https://spaceplace.nasa.gov/huuricanes/en/

Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Orkan

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tropisk_cyklon

Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=3S2ksi99kvO

Portalen har anlänt och vi har gett oss ut på vår första resa

I torsdags så hade brevbäraren lämnat ett paket till Emma.

20170914_110005

20170914_110022

20170914_110053
Paketet var från Drottning Silvia och det var adresserat till Svenska skolan Teneriffa!

Det måste ju vara portalen som vi har väntat på.

20170914_110226

Paketet bestod av många olika delar som Emma och Anna-Karin lovade att sätta ihop till dagen efter.

20170915_074944

20170915_075007

20170915_074948

På fredagen var alla delarna på plats. Nu gällde det bara att få det att fungera.

20170915_075559

Mattias fick äran att försöka få portalen att fungera. Han testade att dra i spaken, men det verkade som om det behövdes ytterligare rörelseenergi för att få den att fungera, så man var tvungen att dra spaken fram och tillbaka flera gånger. Vi provade också att säga ramsan tillsammans och att bära med oss Búho in genom portalen. Då fungerade det äntligen!

20170915_075609

20170915_075738

När vi gått in genom portalen lät det riktigt kusligt. Det lät som stark vind och regn och det var någon som bad om hjälp. Klicka på länken för att höra det vi fick höra.

Maydaymayday

May day may day … Det är vatten över allt, vattnet är förorenat, vi är törstiga …

Vart kan vi ha hamnat och vem är det som behöver vår hjälp?

Tillsammans fick barnen använda all sin samlade kunskap och eleverna kom fram till att vi säkert hade hamnat i spåren av orkanen Irma. Kanske var det i Florida?!

Vi återsamlades alla i våra klassrum för att diskutera vidare och se vad vi visste om orkanen Irma, hur orkaner uppstår och vilken skada en orkan kan göra. Vi kommer fundera vidare på vad man kan göra för att hjälpa de som blivit drabbade av orkanen Irma.

Det centrala innehåll vi främst berör i och med detta är:

Centralt innehåll SO åk 1-3

  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Centralt innehåll Fysik åk 4-6

  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Centralt innehåll Geografi åk 4-6

  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

 

Invigning av Hälsoteket

Under terminen har eleverna på skolan hjälpt Dr Frisk och assistent Hälsosam med att starta ett Hälsotek. Många spännande patienter har dykt upp för att få hjälp med allt från solsveda till illaluktande pruttar. I och med att Dr Frisk inte verkade ha riktig koll på vad som borde göras, hon ville mest skära i sina patienter, så behövde barnen lära sig mer om de olika åkommorna och vad man skulle göra för att förebygga och lindra dessa. Barnen lyckades till och med omvända Dr Frisk från skärandet till ett mer hälsofrämjande arbete. När vi alla trodde att vi var i hamn med Hälsoteket så dök inspektör Glänn Check upp för att inspektera vårt hälsotek. Det var många punkter som skulle uppfyllas, bland annat så behövde vi en plan för vårt arbete. Då började planen till invigningen av Hälsoteket ta form.

Fredagen innan påsklovet så var det alltså dags för invigningen av vårt Hälsotek. I alla klassrum så bjöds det på olika härligheter som exempelvis massage, handmask, försäljning av både ekologisk aloevera gel samt nyttig hemgjord müesli mm.

2017-04-07 12.17.03
Här får pappa skön massage.

2017-04-07 12.06.58

2017-04-07 12.12.02

2017-04-07 12.08.40
Pappa blir ompysslad av sina tjejer. Både manikyr och gurkskivor på ögonen.
2017-04-07 12.02.43
Härligt och avslappnande!
2017-04-07 12.02.10
Smarrig hemmagjord müesli till försäljning.
2017-04-07 12.05.49
Goda råd till salu.
2017-04-07 11.50.43
Ekologisk aloe vera
2017-04-07 11.50.32
Eleverna i Lyckan visar upp sina fina Hälsoteketböcker.
2017-04-07 11.44.04
Härligt med ansiktsmask av helt naturliga produkter.
2017-04-07 11.50.06
Intresserade föräldrar och skolkompisar tittar på filmerna som eleverna skapat under Hälsoteket temat.

2017-04-07 11.50.17

2017-04-07 11.34.13
Här svänger vi loss i The Sid shuffle.

2017-04-07 11.24.51

När alla hade tagit del av vad barnen hade att visa upp och vad de hade lärt sig så kom Dr Frisk och assistent Hälsosam med Glänn Check i släptåg. Nu undrade givetvis inspektör Check vad besökarna tyckte om Hälsoteket.

2017-04-07 12.50.19

2017-04-07 12.50.41

Besökarna gav Hälsoteket högsta betyg och vårt Hälsotek blev godkänt! Hurra!

Ör-jan Starrman irrade sig in på Hälsoteket

Förra gången Hälsoteket slog upp sina portar så kom Irma Fart på besök. Vi ställde snabbt en diagnos på henne, hon var förstoppad. Vi behövde då ta reda på vad förstoppning var för något, hur man förebygger och botar en förstoppning.

Här redovisar eleverna i Lyckan (åk 4-6) vad de kommit fram till:

När de lärt sig vad förstoppning var, så väcktes frågor och tankar kring vad hälsosam mat är, vad maten innehåller och hur man bör tänka när man äter för att kroppen ska må bra.

Vidare frågor och funderingar uppkom. Vad är det egentligen som händer inuti kroppen när man äter? Hur kommer det sig att mackan vi äter blir bajs? Titta på elevernas pedagogiska förklaring.

Vi hoppas att Irma Fart fick många bra tips på vad hon ska tänka på så att hon blir bra i magen igen.

När Irma lämnade oss, fick vi ett nytt besök av Örjan Starrman. Som de flesta vet så bor det många pensionärer här på Teneriffa under vinterhalvåret. Örjan är en av dem och han hade planer att besöka kyrkan, men istället råkade han förirra sig in på Hälsoteket.

Undra om vi kan hjälpa Örjan med sina problem?

Vi ska göra vad vi kan! Först måste vi ta reda på hur det fungerar med synen och hörseln. Hur kommer det sig att man kan se och höra? Kan man förebygga att man får dålig syn och hörsel? Kan man göra något för att bota dålig syn eller hörsel?

I läroplanen läser vi:
Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.Centralt innehåll Svenska åk 4-6
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

 

 

Praktisk matte på solkysst strand!

Under arbetet med vårt tema Människokroppen har vi fått reda på en massa spännande fakta som i sin tur skapat ett praktiskt matematikpass kring enheter och rimlighet. Vårt hjärta väger runt 300-350g men hur mycket är det egentligen? Kan vi hitta något med motsvarande vikt på stranden? Det rinner ungefär fem liter blod i våra ådror, kan vi uppskatta hur mycket det är? Sju meter tarm!!! Kan vi stega upp det? Är vår uppskattade längd kortare eller längre? Många diskussioner och aktiva elever letade, stegade och fyllde litermått med Atlantvatten!

IMG_7715 IMG_7716 IMG_7717 IMG_7719 IMG_7723 IMG_7726 IMG_7727-2 IMG_7728 IMG_7729 IMG_7731

IMG_7732

Lgr 11:

  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

Det luktar illa på Hälsoteket

Idag kom Glänn Check tillbaka till oss på Hälsoteket för att fortsätta sin inspektion och få lite hjälp med sin smärta i axlarna.

Assistent Hälsosam berättade för Dr Frisk att knivarna inte var godkända att ha kvar på Hälsoteket. Det gillade inte Dr Frisk alls!

20170221_132453

20170221_132521
Dr Frisk tar emot Glänn och försöker ”smörja” honom.

”Glädje-experterna” hade tagit reda på hur man skulle göra för att förebygga och lindra gamnacke.

Nu behöver vi bara arbeta vidare på vår plan kring en ”Hälsoteket dag”, så att vi blir ett godkändt Hälsotek.

Efter att Glänn lämnat oss, så fick vi besök av den tjusiga Irma Fart.

20170221_133358

 

 

Det luktade verkligen illa när hon lämnat oss. Hur ska vi göra för att hjälpa henne? Vi måste ta reda på vad som händer inuti kroppen när man ätit och hur man förebygger förstoppning. Vad ska man äta för att må bra?

I läroplanen läser vi:
Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Centralt innehåll svenska åk 1-3

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Glänn Check inspekterar Hälsoteket

Dr Frisk dök inte upp  till dagens Hälsotek. Kan Dr Frisk ha blivit Dr Sjuk tro? Vart var hon? Ingen visste! Hon kanske hade drabbats av brustet hjärta? Frågorna och tankarna var många bland barnen.

Eleverna i Lyckan har under de senaste två veckorna funderat över varför hennes hjärta hade börjat slå så hårt och hur det egentligen fungerade med andning, hjärta och blodomlopp.

I de följande filmerna kan ni ta del av vad de har lärt sig.

 

 

Assistent Hälsosam dök upp lite sent, för även hon letade efter Dr Frisk.

20170214_141043

Helt plötsligt dyker Inspektör Glänn Check upp. Han inspekterar alla Hälsotek på halva jordklotet och nu var det dags för Dr Frisks hälsotek.

20170214_141218

Han hade några tydliga punkter som skulle inspekteras. Hade vi en lokal? Hade vi något folk, eller kanske snarare några patienter? Hade vi någon skylt som informerade om att vi hade ett hälsotek? Hur var egentligen hälsokunskaperna på Hälsoteket? Sist, men inte minst … hade vi någon plan? Hur skulle Hälsoteket drivas?

20170214_141304

Glänn reagerade på Dr Frisks knivar! Operationsknivar hade verkligen ingen plats på ett Hälsotek. De måste försvinna!

20170214_141351

Som tur var, så hade vi ”Los Cristianos bäste massör” Nicholas på plats. Han var redo för att visa upp sina massage kunskaper.

20170214_141405

Vi hoppas verkligen att han var nöjd med behandlingen. Nu måste vi verkligen arbeta på att få fram en plan för Hälsoteket för att bli godkända av inspektör Check.

Dessutom så måste vi lära oss mer om vad ”gamnacke” är och hur vad ska man göra för att inte drabbas av denna åkomma. Hur fungerar egentligen det där med muskler? Hur hänger musklerna ihop med resten av kroppen?

I läroplanen läser vi:
Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Los Cristianos bäste massör

Idag kom Vera tillbaka på återbesök för att få reda på vad det var för fel på henne.

20170131_132259

Dr Frisk var övertygad om att Vera hade ”rödakatt” och att det var dags att operera. Assistent Hälsosam var snabb med att kalla in sina experter för att berätta vad de hade lärt sig om huden, solbränna och hur man skyddar sig mot solens starka strålar.

Här får ni se vad eleverna i åk 1-2 Nyfikenheten hade lärt sig:

Eleverna i åk 4-6 Lyckan hade även denna vecka arbetat med förklarande texter och här kommer ett exempel på en elevs text:

Hur fungerar huden?

Huden är uppdelad i tre lager; underhuden, läderhuden och överhuden.

Underhuden är som det låter, det understa lagret i huden där det finns mycket fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande.

Läderhuden är det mittersta lagret, det heter läderhuden för att det är det lagret som man använder till läder på djur.

I läderhuden samlas alla hårstrån i hårsäckar och vid hårsäckarna så finns det talgkörtlar som tillverkar talg för att hålla huden tät och smidig.

Nära talgkörtlen så finns hårresarmuskeln som är kopplad till känselkroppen. Känselkroppen känner av temperaturen och när det är kallt så känner känselkroppen av det och signalerar till hårresarmuskeln att spänna sig. Då så reser håret sig, eller man får så kallat “gåshud”. Detta hade vi nytta av när vi var grottmänniskor och levde i grottor. Då när vi var ute och jagade och stötte på farliga djur så reste sig håret på kroppen och i bästa fall så blev djuret rädd och sprang iväg. Detta kan vi idag se på katter när de blir arga. I läderhuden finns också mycket blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. Läderhuden består av mycket proteinfiber av kollagen och elastin.

Vad är pigment?

I överhuden finns ett brunt ämne som kallas pigment. Vissa har lite fler och andra färre, om man har mörk hy så har man lite mer pigment och behöver inte skydda sin hud lika noga, medans de ljusare har lite färre pigment och behöver skydda sin hud lite noggrannare. Samma gäller hårfärgen, de som har mörkare hår har mer pigment i håret, medans de som har ljusare hår har lite mindre pigment. När man solar så bildas pigment för att man blir brunare. På huden, om man har fräknar eller prickar så är det pigment som sitter tätt ihop. De som har lite fler pigment blir oftast brunast efter en dag på stranden.

Varför blir man solbränd?

Man blir solbränd för att när man ligger i solen så möts huden av två olika sorters strålning från solen; UVA strålningen som gör hudens pigment lite mörkare desto längre tid man är i solen och UVB strålningen som gör så att mängden pigment ökar och att huden blir lite tjockare.

Symtom är att huden blir röd, svider, man kan få blåsor, huden börjar flagna efter några timmar, solsting och man kan få soleksem.

Läderhuden är uppbyggd av proteinfibrerna kollegen och elastin. Kollegen och elastin gör läderhuden elastisk och när man blir äldre och solar så bryts de här fibrerna ner, huden åldras. Då blir huden blir slapp och mindre elastisk.

Vad gör man när man bränt sig av solen?

Om man fått en solbränna så ska man hålla sig ur solen några dagar för att låta huden läka. Ifall det svider så kan man ha på något kylande som; kallt vatten, kylbalsam, aloe vera eller After-sun kräm, men om man har riktigt ont kan en receptfri värktablett hjälpa.

Hur förebygger man en solbränna?

För att förebygga en solbränna kan man; ha på sig tunna och skyddande kläder för att förhindra solen att bränna kroppen, ha på sig en solhatt för att skydda ansiktet och man ska ha på sig solkräm för att hindra solen att bränna en. Man ska vara extra noga mellan klockan 11-15 då solen är extra stark och man måste vara noga på fjällen, till sjöss eller utomlands för att solen reflekterar i vatten eller snö. Tänk på att sätta på ny solkräm efter man har badat eller efter att man har svettats, då har solkrämen runnit bort.

Dr Frisk var riktigt purken över att hon inte fick operera idag heller!

20170131_132913

Assistent Hälsosam tyckte att det verkligen var dags att ta Hälsoteket åt rätt riktning och börja arbeta mer förebyggande. Hon tyckte att det var dags att anställa en massör till Hälsoteket. Det tyckte Dr Frisk var helt onödigt, det behövdes ju verkligen inte.

Som tur var så gick det förbi en arbetssökande massör som visst var intresserad av att söka jobb som massör på Hälsoteket. När Dr Frisk fick se massören Nicholas så blev hon helt knäsvag, svettig och hjärtat slog väldigt snabbt!

Vad konstigt! Vad var det för fel på Dr Frisk? Kan det vara hjärtattack eller är hon kanske kär?

Vi måste ta reda på vad det är som gör att Dr Frisks hjärta slår så snabbt och hur fungerar hjärtat egentligen?

I läroplanen läser vi:
Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Hälsoteket får besök av solbrända Vera

När Hälsoteket öppnade sina dörrar idag kom Nadja tillbaka för ett återbesök. Hon berättade att hon faktiskt mådde bra nu. Det tyckte Dr Frisk var lite tråkigt, för hon hade så gärna velat operera lite.20170124_132706

Under veckan så hade ju skolans elever lärt sig massor om förkylning och om hur man ska göra för att undvika att bli sjuk och hur man ska göra för att inte smitta andra.

Så här berättade barnen i förskolan och förskoleklassen Tryggheten vad de hade lärt sig om ämnet.

Glädjens elever i åk 2-3 visade vad de hade lärt sig i sina böcker om Kropp och hälsa.

16244179_10212380486934244_1616336674_n

16237722_10212380486014221_626412013_n

16295631_10212380490054322_1626427292_n

 

Lyckans elever i åk 4-6 sammanställde sina kunskaper i form av förklarande texter.

Varför blir man förkyld?

Förkylning. Denna jobbiga sjukdom. Här får man lära sig om hur du  man undviker att få förkylningar alltför ofta. Men att man blir sjuk av att vara ute på vintern är dock ljug, det är inomhus dom flesta virusen och bakterierna finns.

Varför blir man egentligen förkyld?

Man blir förkyld av olika virus, det finns faktiskt 200 olika förkylningsvirus. Förkylning smittar väldigt mycket, du blir ofta sjuk av att du blir smittad. Virus kommer in i ens kropp när man har rört på något, t.e.x en stång i tunnelbanan, ett handtag och mycket mera. Om du sen stoppar in handen i ögat, munnen eller näsan så kommer det här viruset in i din kropp. Du kan som tur är bara få ett och samma virus en gång, det är därför du bara får barnsjukdomar en gång i livet. Om du vill undvika att bli sjuk ska tvätta händerna noga, undvika att vara nära folk som är förkylda och ha en bra hygien.

Hur funkar immunförsvaret?

Immunförsvaret är en väldigt viktigt del i människans kropp. Det hjälper till när man blir sjuk på ett lite annorlunda sätt. Immunförsvaret gör så att man förlorar sjukdomen på ett lite aggressivt sätt, det gör så att man gråter, snorar och har feber. På det sätt rinner viruset ut ur din kropp. Så det är faktiskt bra att ha lite feber och vara lite snorig. Immunförsvaret består av vita blodkroppar som känner igen ett virus som varit i ens kropp förut. För att immunförsvaret ska vara starkt och inte försvagas måste man sova bra, äta rätt mat, ha en bra hygien, vila ibland och faktiskt skratta.

Hur du undviker att bli smittad

Om man vill undvika att bli smittad flera gånger ska man göra detta:

  • Tvätta händerna ofta och noga med tvål och vatten.
  • Undvika att vara nära sjuka.
  • Man måste skratta mycket, sova bra, vila mycket, vad man äter och inte vara stressad, annars försvagas immunförsvaret.

Vad är virus?

Virus är en pytteliten sak, som finns överallt. Virus är så små att dom inte syns med blotta ögat. Tyvärr finns det inga bra virus även om det finns bra bakterier. Man kan också andas in virus genom näsan och munnen.  En typ av virussjukdom är förkylning. Som ni kanske förstått kan man bara bli smittad av ett virus en gång, men det finns 200 olika slags förkylningsvirus, det är därför man är förkyld ungefär 30 gånger från när man är bebis till man blir vuxen. Virus är inte döda men inte heller levande.

Vad är bakterier?

Bakterier är precis som virus pyttesmå, men aningen större än virus. Eftersom det är virus som orsakar förkylning så är det inte bakterier som gör det, men de orsakar andra sjukdomar. Det finns både bra och dåliga bakterier, vi skulle faktiskt inte överleva utan bakterier. Bakterier är små levande celler. Man kan ta medicin mot bakterier t.e.x penicillin och man kan döda dem.

Hur man undviker att smitta andra

Om man själv vet hur jobbigt att bli förkyld, då är det nog bäst att undvika smitta andra. Om man ofta kramas och är nära ens familj och vänner, så kan det vara bra och undvika det när man förkyld. En annan sak som är bra att tänka på är att hosta i armvecket, inte i handen eller utåt i luften, då är det stor risk att smitta andra. Tvätta händerna noga, annars så kan andra bli smittade.

Barnsjukdomar

Scarlacansfeber, tredagarsfeber, hand, fot och mun-sjukdomen, vattkoppor och femte barnsjukdomen. Detta är fem exempel på sjukdomar som man ska få när man  är barn, om man skulle få det som vuxen skulle man bli väldigt sjuk. Alla dessa sjukdomar är engångs sjukdomar som man bara får en gång i livet. Detta beror på att när man har fått den sjukdomen en gång, så känner de vita blodkropparna igen viruset så att viruset inte kan komma igenom en gång till.

Symtom till sjukdomen är Scarlakansfeber är: ont i halsen, prickar på kroppen och vita prickar på tungan. Om man får en sådan här tunga så kallas det smultrontunga.

Symtom till sjukdomen tredagarsfeber är: Feber i tre dagar, man kan ha hela 40 grader feber.

Symtom till sjukdomen hand, fot och mun-sjukdomen är:  Ont i händerna, fötterna och i munnen. Det gör ondast i munnen, där kan det göra riktigt ont.

Symtom till femte barnsjukdomen är: Att man blir röd på hela kroppen.

Symtom till vattkoppor: Symtom till vatkoppor är att man för röda, kliande prickar över hela kroppen.

Efter att Nadja hade lämnat Hälsoteket fick Dr Frisk och assistent Hälsosam en ny patient. Det var Vera som kom direkt från Los Cristianos stranden.

20170124_133044

Hon berättade att hon blev helt förskräckt när hon tittade sig i spegeln för att hon hade blivit helt röd i ansiktet. Givetvis ville Dr Frisk operera henne också. Barnen började dock att tipsa henne att inte vara i solen så mycket och att smörja in sig med solkräm. Det tyckte Vera var väldigt onödigt, hon var ju på Teneriffa för att sola och bada!

20170124_133146

Nu ville Vera veta vad hon skulle göra för att det inte skulle göra så ont i ansiktet, för det sved och brände så!

Vera fick en ny tid nästa vecka. Tills dess ska barnen ta reda på hur man ska göra för att förebygga så att man inte bränner sig i solen och hur man förebygger om man har blivit bränd.

I läroplanen läser vi:

Centralt innehåll Förskoleklass

  • Kost, sömn och fysisk aktivitet och hur de påverkar hälsa och välbefinnande.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

  • Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.