Kategoriarkiv: SO

Uppladdningen

Ni som läste bloggen förra veckan vet om att vi har fått ett uppdrag att leta reda på den försvunna skatten som blev stulen på Tryggheten. Inför vår resa ut i världen för att leta reda på skatten så har vi förberett oss på lite olika sätt i grupperna.

Tryggheten

När man ger sig ut på farliga äventyr så är det ju klokt att ha en karaktär som man är. Får vi lov att presentera några av karaktärerna i Tryggheten:

Mitt namn är: Superblick
Mina egenskaper är: Springer superfort. Kan kasta min hatt så tjuven ramlar. Kan smälta in i buskar och träd. Kan bli den giftigaste ormen i världen.
Mitt namn är: Superledaren
Mina egenskaper är: Kan göra en stor laserboll. Kan göra blixtar. Kan spränga dynamiter.
Mitt namn är: Superskon
Mina egenskaper är:
Kan bli en jättestor sko som kan trampa på den som är dum.
och
Mitt namn är: Blixt
Mina egenskaper är: Kan trolla fram blixtar. Kan skjuta eld.
Mitt namn är: Katherina
Mina egenskaper är: Kan bli en fjäril. Kan bli en fågel. Kan flyga högt upp i himlen.
Mitt namn är: Superblixten
Mina egenskaper är: Kan göra eldslag. Kan växa och bli jättestor. Kan trolla fram en drake.
För att förbereda oss på att resa ut i den stora vida världen behöver vi ju veta:

Vad är VÄRLDEN för något?

Vi kom fram till att världen består av världsdelar. Vi hjälps åt att rita alla världsdelar och tillsammans tillverka en världskarta.

Glädjen
Även eleverna i Glädjen har fått skapa sig karaktärer.
Lyckan
Under veckan så har vi utfört de första uppdragen i ”Jakten på den försvunna skatten”.
I det här spelet så fick vi ju olika karaktärer som vi skulle gestalta på olika sätt. En uppgift var att klä upp sig som sin karaktär och fotografera sig och den andra var att skriva en personbeskrivning om sin karaktär.
Här ser ni några av karaktärerna i Lyckan.

Här får ni möta en av karaktärerna:
Vilja Valpas var ivrig och full av spänning efter hon hade fått reda på vilket uppdrag hon hade fått. Hon hade precis landat efter flera timmars flygtur och kollade åt alla håll så långt ögat kunde se. Det passade inte så bra med gympaskor på den vita sanden under hennes skor. Hennes nougatfärgade ögon kollade vilt runt om henne. Hon såg fram emot att göra många spännande saker och aktiviteter. Hennes blodröda hår fladdrade i vinden. 

Viljas personliga sak skulle ha varit en kniv så hon kunde döda djur eller annat nödvändigt men fick inte med sig det på planet, så hon tog med ett rep.

Den kritvita sanden knastrade under hennes blågråa gympaskor när hon långsamt började gå. Palmerna svajade över hennes huvud när hon passerade det gröna gräset. Hennes bagage satt stadigt på hennes rygg. Hon såg ett ställe där man kunde bygga hus och massa mer saker. Himlen var blå och det var säkert typ 28 grader medans hon klädde sig som om det var 16.

Hennes familj tyckte inte om att hon skulle gå på detta uppdraget men hon kunde inte hjälpa att hennes ivran var för stor. Hennes bror William blev till och med sur för han ville att hon skulle vara med på hans 30:onde födelsedag, han är fortfarande en liten barnunge om man tänker på hans beteände. Hon älskade farliga och äventyrliga resor och hon hoppades att hon skulle få hoppa fallskärm. Hon började hoppa fallskärm när hon var 12 och sedan dess har hon alltid älskat det. Nu var hon 33 och fyller 34 i december. Hennes kompis Amanda var också ledsen att Vilja skulle åka men hon visste att detta var allt Vilja kunde önska sig. Hon skulle också sakna morgnarna på Artisan fiket där dem ofta åt frukost. Dem hade de bästa frukostbröden. Frukosten här på ön kanske inte blir lika bra om det inte finns någon fantastisk kock här.

Vilja var rätt kort, 160 cm, men hon blir väl inte den kortaste, eller? Det brukar väl alltid vara någon som är kortare. Hon önskade att hennes hund Charlotte kunde ha följt med men såklart gick inte det så hon tog med en liten bild på henne. Hon satte sig på en sten och grävde upp ett skrynkligt litet kort av Charlotte. Hennes vita päls såg extra vit ut på bilden och hon saknade redan hennes lurviga lilla vän. Hon bodde i Karlstad i Sverige och det var rätt blandat väder men hon gick oftast i håliga jeans och vanliga tröjor med koftor till där det står: Camp Moose. Hon gick på det lägret för några år sedan och det var superkul! Nu hade hon samma gamla trasiga jeans, svart t-shirt, blå gråa gympaskor och hennes Camp Moose tröja på.

Vilja la tillbaka hennes bild på Charlotte i bagaget och gick vidare mot en grupp personer som hade fått samma uppdrag som Vilja. Några tält stod redan uppe och hon gick med ivriga steg mot gruppen. Hon ville genast få fler vänner för det sista hon ville var att inte bli omtyckt av någon så det gällde att få fler vänner så snabbt som möjligt. Denna tid på ön skulle säkert bli jättebra.

Vidare fick vi också kartkunskapsuppdrag där vi fick lära oss flera geografiska begrepp som exempel: vik, halvö, statsgräns osv. Det finns många viktiga ord att kunna för att förstå varandra när en är ute spå spännande uppdrag i världen. Vidare repeterade vi världsdelarnas och världshavens läge. Vi lärde oss också hur jorden är uppbyggd av längdgrader och breddgrader och hur man kan orientera sig på kartan med hjälp av dessa, hur olika karttecken ser ut, väderstreck, tidszoner och årstider.

När vi var klara med uppdragen så blev vi givetvis belönade med spelpengar, dessa pengar är mycket viktiga då vi kan behöva använda dem för att komma vidare i spelet.

Nu var det alltså dags att ta sig vidare efter alla våra karaktärer var klara och att vi hade lärt oss en del om hur vi navigerar oss med kartan.

Det första vi fick göra vara att vi fick spela på Lyckohjulet! Beroende på vilken tur man hade, så fick man ledtrådar vart vi skulle resa för att hitta tjuven.

Ledtrådarna fick spelarna ta med sig hem för att försöka lista ut vart vi är på väg.

Direkt efter skolan får fröken se hur eleverna slänger sig över datorn för att försöka lista ut vart vi ska åka.

Dagen därpå blev det alltså dags att gissa. Några fick köpa sig extra snurrar på Lyckohjulet för att lyckas lista ut resemålet.

Inte nog med det så var nästa mini uppdrag att lista ut vart tjuven gömde sig. Kan ni lista ut vart han gömmer sig?
Den som lyckades fick en fördel i den slutgiltiga jakten på den försvunna skatten.

Den kan vara mycket viktigt att ha för att vinna spelet!

Lgr 11

Centralt innehåll:

Bild åk 4-6

  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Geografi åk 4-6

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Svenska åk 4-6

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

 

Samernas nationaldag

Samernas nationaldag firas sedan 1992 den 6:e februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum denna dag 1917 i Trondheim. Samernas nationaldag är till för alla samer, oavsett var de bor. 

Nu har vi inga samer i skolan, men vi vill ändå hylla samerna och lära oss om vår svenska ursprungsbefolkning och dess kultur.

På morgonsamlingen så fick de yngre elverna lyssna till vår duktiga lärarstudent Sofia som berättade om samerna och samernas liv.

De äldre eleverna fick prova på en samisk lek, nämligen dragkamp. Det var kul!

Under musiklektionerna med Sara fick vi lära oss om jojk och lyssna på allas vår Jon Henrik Fjällgren.

Vi fick också lära oss Imse, vimse spindel på samiska. Inte det lättaste att hålla tungan rätt i mun…

Barnen på Tryggheten bakade riktigt smaskiga bakverk som heter Ghakku, som de bjöd hela skolan på!

 

 

 

Tusen tack finaste ni! Det var väldigt gott!

I kursplanerna läser vi:

Hemkunskap åk 1-6

  • Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

Musik åk 4-6

  • Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.
  • Ljudets och musikens fysiska, tanke-och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
  • Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.

Samhällskunskap åk 4-6

  • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

Svenska åk 4-6

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

Latlantikas nationaldag

Röstningen gick fantastiskt bra och Framtidspartiet fick majoriteten av rösterna. Det var António Guterres själv som kom och meddelade oss resultatet. Inte nog med det så utlyste han ett firande för Latlantika och för vårt arbete med att skapa det perfekta samhället. Han bjöd in oss till Latlantikas nationaldag!

Den 7:e december från och med nu kommer alltid Latlantikas nationaldag firas. Dagens firande började med att vi möttes på strandpromenaden där António hyllade vårt arbete. Sedan blev vi indelade i grupper. I grupperna fick vi visa lite vad vi lärt oss och fortsätta att utveckla vår samarbetsförmåga.

Titta så tjusiga vi var dagen till ära!

Innan festen började så fick alla medborgarna visa lite av vad de hade lärt sig under vår resa.

Hur var det nu i Sverige? Vad hette partierna och vilka var det som var partiledare? Medborgarna på Latlantika hade full koll!
Latlantikas flagga vet vi ju hur den ser ut, men hur ser världens flaggor ut? Medborgarna på Latlantika hade mycket bra koll på världens flaggor.
Det är viktigt att veta hur man gör för att hjälpa någon som ligger avsvimmad. Så vi repeterar HLR igen!
På Latlantika kan man känna sig trygg och säker på att få hjälp ifall man skulle få hjärtstopp.
Vad var det nu alla hette på Latlantika? Ska vi byta namn med varandra?

 

Om vi ska få lekplatsenergin på Latlantika att fungera riktigt bra, så måste vi kunna åka så många åk som möjligt i rutschkanan på kortast möjliga. Det var full fart, så energiförsörjningen kommer det inte vara något problem med.
Några kunskapsfrågor i form av en tipspromenad hanns också med innan själva festen kickades igång.
I köket var det full fart! Det var många som skulle serveras!

Föräldrarna hade dukat och fixat allt superfint!

Svenska skolans egen ”Ernst” går och känner in rummet.

 

Teamwork
Vilket fantastiskt gäng!

Maten var riktigt god! Föräldrarna hade verkligen gått ”all in” för att bjuda oss på en fantastisk trerättersmiddag. Tusen tack ni fantastiska föräldrar.

Här har vi vår äldsta medborgare på Latlantika. Edvina är 100 år och vi är så glada att ha med hennes visehet på ön.
Några av medborgarna berättar stolt vad det är vi har upplevt under resans gång.

Inte nog med att massor av föräldrar har hjälpt till med att laga mat, duka och servera så att den här fantastiska festen har blivit möjlig. En av dessa fantastiska föräldrar som vi har på skolan har inspirerats av vårt arbete och satt och plinkade på sin gitarr och så fick Latlantika en helt egen nationalsång.

Här framför ett av Framtidspartiets ledamöter sitt varma tack till all personal som möjliggjorde denna fantastiska nationaldags fest!

Efter att vi avnjutit vår härliga middag var det dags för dans som sig bör på finare fester.

Tusen tack alla ni underbara föräldrar för en insats utöver det vanliga!

Extra tack till Andreas Molin för de fina bilderna.

 

 

Ett oväntat besök

En dag klev det in en herre i Lyckans klassrum och utgav sig för att vara Julio Franco.

Han hade lite förslag kring hur Latlantika skulle styras. Det var bland annat att kvinnor skulle ha mycket bättre löner än män….

Det har tyckte inte eleverna i Lyckan alls var någon bra idé! De diskuterade då hur de tyckte att landet skulle styras. De kom fram till att de ville att Latlantika skulle vara en demokrati. De bestämde sig för att bilda fyra olika partier som alla medborgarna skulle få rösta på.

De fyra partierna:

skapade sig sina partiprogram och sedan var det dags för paneldebatt!

Medborgarna var mycket aktiva i utfrågningen av partiledarna och språkrören.

Medborgarna hade blivit mycket vana vid att rösta då de redan hade gjort detta när de skulle rösta fram vad landet skulle heta och hur flaggan skulle se ut.

Partiledarna och språkrören tar emot medborgarna som ska rösta.

Röstningsskärmar var uppställda, så att man kunde välja sitt favoritparti i lugn och ro.

 

Givetvis så prickades man av i röstlängden när man lämnade in sin röst.
Nejbör Lidén har röstat! En rättighet och skyldighet på Latlantika.

Lgr 11, kunskapsmål

 

 

SO åk 1-3

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

 

Svenska åk 1-3

 

Centralt innehåll

  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

 

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

 

Centralt innehåll

  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

 

Samhällskunskap åk 4-6

 

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
  • Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Söka jobb

Efter allt det rysliga hänt på ön insåg vi alla att vi var tvungna att reda ut allt som hade hänt och få ordning på samhället. Vi behövde dela upp ansvaret för olika saker mellan oss. Vi funderade över vilka jobb vi kunde behöva på ön och vilka jobb som inte redan finns som skulle kunna behövas i framtiden.

I Glädjen kom man fram till följande nya fantastiska yrken!

Vem skulle inte behöva en egen peppare?

En dag hängde de flera arbetsannonser upphängda. Så roligt att få söka jobb!

Hmm… vad vill man jobba med tro? Inte helt lätt att välja när det finns så mycket spännande att välja på.

Vi valde ut två jobb som vi var intresserade av och skrev arbetsansökningar och skickade in dem till arbetsförmedlingen.

Inte långt efter kom den här tanten från arbetsförmedlingen och berättade vilka jobb vi hade fått.  Vi fick rätt många poliser, ett par lärare, förskollärare, butiksbiträden, läkare, veterinärer, lantbrukare och brandmän på ön.

De olika yrkesgrupperna fick träffas i sina grupper och det var dags att börja jobba.

Poliserna fick fundera över vilka lagar som vi skulle ha. T.ex. om man stjäl en chipspåse så får man ett straff att betala med två chipspåsar.

Brandmän och läkarna fick bland annat lära sig om första hjälpen och hjärt och lungräddning.

Butiksbiträdena och lantbrukarna fick prata ihop sig kring vad som skulle säljas i affären och vad som behövdes odlas eller födas upp på på gården. Butiksbiträdena gick på studiebesök till en affär för att se hur mycket olika varor kostade för att bestämma priset i butiken på Latlantika. Jordbrukarna fick lära sig mer om olika djur och växter som de skulle ha på gården. Små och stora arbetade tillsammans för att skriva faktatexter om det de lärt sig.

Lärarna fick intervjua en lärare och sedan skapa en läroplan i sina ämnen. Sedan fick givetvis lärarna prova på att undervisa. Det blev en idrottslektion och en spansklektion.

Här intervjuar Lantlantikas idrottslärare vår idrottslärare på Svenska skolan.
Här är Latlantikas läroplan i idrott.

Förskollärarna fick också skapa sig en läroplan för förskolan och även de fick prova på att undervisa.

Alla Latlantikas medborgare har verkligen arbetat på med sina yrken på ett fantastiskt sätt, men det kanske saknas några olika yrken än för att vi ska få ön att gå runt. Vi kanske skulle behöva ytterligare yrken. I Glädjen bjöd vi in några riktiga proffs för att lära oss mer om några olika yrken. Tusen tack alla föräldrar för att ni delat med er av era kunskaper!

Vi fick lära oss mer av Johan hur det är att vara chef och hur man ska bygga ett vinnande team!

Ingrid bjöd in oss till kyrkan för att berätta mer om sitt jobb som kyrkomusiker. Vi fick prova på att sjunga i kör och att spela på orgeln. Det var superkul!
Vi fick då också chans att träffa prästen, som berättade om sitt jobb och tron.
När vi besökte Vintersol så fick vi träffa flera olika personer som arbetade med olika saker ex. sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kock.
Mia berättade om journalistyrket och hur man kan tänka källkritiskt.
Vår skolsköterska Marie berättade om sitt jobb som skolsköterska.

Lgr 11, kunskapsmål

Bild Åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Hem-och konsumentkunskap Åk 1-6

Centralt innehåll

  • Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.

SO Åk 1-3

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Svenska Åk 1-3

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 

Centralt innehåll

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

 

Bild Åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Geografi Åk 4-6

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.

 

Svenska Åk 4-6

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift

Centralt innehåll

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Välkomna till Latlantika!

Om ni läst vår förra inlägg, så ser ni vad fin vår ö blev! Medborgarna började direkt fundera på vart de ville bo.

”Jag vill bo bredvid vattenfallet!!”, ”Jag vill bo högst uppe på berget” och så vidare. Men vi hade ju inga hus att bo i…..

Strax där efter att vi byggt klart modellen av ön, så damp det ned ett nytt brev från António.  Han ville nu att vi skulle ge landet ett namn och skapa en flagga till landet samt att bygga hus som vi kunde bo i, så lägligt!

Vi samlades i de grupper som vi hade blivit indelade i  för att börja skapa våra hus. Vi pratade om hur viktigt det är att samarbeta och hur man samarbetar på ett bra sätt.

Vi ska:

  • Lyssna på varandra.
  • Säga vad vi tycker och vara engagerade i uppgiften.
  • Tala i tur och ordning.
  • Ställa följdfrågor till varandra.
  • Jämka eller rösta om vi tycker olika.

Vi började tillsammans fundera kring vilka rum vi behövde i huset och hur huset skulle se ut. Alla målade varsin skiss över huset och hur vi tänkte att det kunde se ut på både insidan och utsidan och sedan kom vi fram till en gemensamt förslag.

Efter det fick eleverna i Lyckan (åk 5-6) ta över och arbeta vidare med att göra skala- och areaberäkningar och sedan bygga upp husen. Det är så bra att vi kan hjälpas åt!

De yngre eleverna jobbade sedan vidare med att måla flaggor till landet och hitta på ett namn till landet.

Titta så många fantastiska förslag på flaggor och namn som hittats på!

Men hur skulle vi nu göra för att bestämma vad landet ska heta och vilken flagga vi ska ha?

Att rösta fram en gemensam favorit kändes bra tyckte vi.

Att ordna val fixade de äldre eleverna på ett strålande sätt!

Vi hade med våra pass och prickade av oss på röstlängden, precis som på ett riktigt val! Här nedanför ser ni det vinnande bidraget. Så nu heter vårt land Latlantika!

I fredags så var husen klara och färdig att placera ut på Latlantika. Det var inte ett hus som var det andra likt. Så många spännande och unika designlösningar.

Det gick fantastiskt fint att placera ut husen. Medborgarna på Latlantika löste utplaceringen av husen genom att diskutera, jämka och komma till beslut som alla var nöjda med. Tänk om alla vuxna beslutsfattare hade varit så ödmjuka, rättvisa och inlyssnande som medborgarna på Latlantika!

Nu undrar vi vad nästa uppdrag kan vara…

Under det här uppdraget ser vi att vi har arbetet mot följande förmågor och centralt innehåll i vår läroplan:

Bild åk 1-3

Förmågor

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för-och bakgrund
  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

SO åk 1-3

Samhällskunskap

Förmågor

  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Matematik åk 4-6

Förmågor

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
  • föra och följa matematiska resonemang
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Centralt innehåll

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

 

 

Vi har landat

När vi landat på ön så fick vi ett nytt uppdrag av FN:s generalsekreterare António Guterres. Det hade blivit dags att bygga upp en modell av ön där vi ska bo. Vi fick en karta över ön där flera olika symboler var utsatta. Givetvis blev vi tvungna att ta reda på vad de olika symbolerna betyder för att kunna bygga upp ön på att så korrekt sätt som möjligt. Vi lärde oss hur höjdkurvor ser ut och förstod då att vi hade två berg på ön, ett högre och ett lite lägre där det till och med fanns en grotta. På ön finns det det också ett vattenfall som störtar ned i en sötvattenssjö. Ön består både av öppen mark och vegetation. I klasserna tittade vi vidare på flera olika karttecken och samtalade om vad det finns för kartor och varför man behöver kartor och hur man orienterar sig efter kartor.

Vi fick börja med att förstora upp kartan.
Vi byggde upp ön med hjälp av papier mache.
Nu börjar vi närma oss…
Sedan blev det dags att färglägga ön.

Här kommer vi att trivas!

När vi läser i läroplanen Lgr 11, ser vi att vi arbetat mot följande delar.

Lgr 11, kursplanemål

Bild åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

SO åk 1-3

Geografi

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll

  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

 

Centralt innehåll

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Hur ser det perfekta samhället ut?

Idag hade vi samling på skolgården, nästan hela skolan. Alla från förskolan till åk 6 var samlade för att lära känna varandra ännu lite bättre. När vi sitter där så ser vi någon komma spankulerandes in på skolgården, precis som om han letade efter något.

Han presenterade sig som FN:s generalsekreterare António Guterres. Han var mycket bekymrad över alla stridigheter och all oro som finns i världen och han behövde vår hjälp för att bygga upp det perfekta samhället! Han berättade att hans företrädare Ban Ki-Moon hade tydligen varit på skolan för 4 år sedan och försökt med samma projekt. Till en början var det lyckat, men samhället förföll efter ett kort tag tyvärr.

António frågade oss om vi var intresserade av att hjälpa honom att bygga upp det perfekta samhället. Och det ville vi förstås! Han berättade att vi var tvungna att skapa oss hemliga identiteter så att inga onda krafter skulle kunna förstöra vårt uppdrag. Efter att vi skapat oss de hemliga identiteterna så skulle vi få ge oss iväg till en öde ö för att kunna bygga upp det perfekta samhället.

När vi kom till klassrummet, så frågade eleverna: Vad var det som hände egentligen?

Vi var då tvungna att diskutera och fundera över några olika frågor…

Så här tänkte eleverna i Glädjen.

Intressanta tankar som kommer redas ut under resans gång.

Några frågor tar vi med oss som vi kan fundera vidare kring.

Vi diskuterade också vilka egenskaper som kunde vara viktiga att ha när vi skapade egna identiteter. Vem skulle man vilja vara om man fick välja precis vem som helst?

Vi stötte på nya och kluriga ord och några andra klurigheter när vi fyllde in våra personbeskrivningar.

Vad är exempelvis: nationalitet, födelseort och kön? Hur skriver man personnummer och hur kan man veta vilket år man är född om man vill att ens karaktär ska vara 63 år? Vart skulle man vilja vara född och vad finns det för städer i det landet? Redan nu har vi utvecklat vårt ordförråd, räknat på tidsskillnader och utvecklat våra geografiska kunskaper. Man kan ju undra vart det här äventyret kommer att ta vårt lärande?!

 

En av de hemliga identiteterna! Schhh….
Vi vill vara tvillingar!
Jag vill komma från Australien… Jag undrar vad det finns för städer där?
När är jag född om jag är 63 år? Hur tar jag reda på det? Snälla fröken, jag behöver lite hjälp!

Så fort vi har fått våra pass, så ska vi flyga till vår öde ö. Några av barnen är lite bekymrade över hur de ska klara sig utan sina föräldrar… Eller kan de kanske få ta med sig mamma och pappa tro?

Som ni säkert förstår så är det här starten på vårt nya Storyline tema Samhällsbyggarna. Följ oss här på bloggen och se vad som händer.

Visst är det här ett roligt arbetssätt och se så mycket vi lär oss och hur vi kopplar detta till läroplanen.

Lgr 11, kursplanemål

Bild åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Samhällskunskap

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

 

Centralt innehåll SO

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Svenska åk 1-3

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

  • Handstil och att skriva på dator.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Centralt innehåll

  • de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Svenska åk 4-6

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll

  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

 

Spanienvecka

Under den senaste veckan har vi haft Spanienvecka på skolan.

Vi startade med att dela in eleverna i två grupper där de fick ta del av lite grundkunskaper om Spanien, allt från landets och Teneriffas historia till landets geografi. De äldre eleverna fick föreläsningen på spanska av vår spansklärare Yaiza och de yngre eleverna på svenska av Anna-Karin.

Eleverna fick också välja inriktning på veckans innehåll och det bildades till slut fyra olika områden utifrån elevernas intressen: mat, konst och slöjd, idrott och drama.

Vi åkte också på en härlig skolresa till Teneriffas huvudstad Santa Cruz och den charmiga byn Candelaria.

Mat

I gruppen matlagning har vi gjort många olika moment – vi började vi med att lära oss hur man gör det spanska bakverket churros, och avsmakade det sen med egengjord chokladsås.

Vi lärde oss vad olika maträtter heter på spanska, och prövade våra kunskaper i en Kahoot. Våra kunskaper tog vi med oss på vår utflykt dagen efter som gjordes till en bondgård, Caldera del Rey. På gården gick vi en vandring ibland fälten där det växte bananer, mango, vindruvor, aubergine mm. Vi hälsade även på hos grisar, kossor, höns och hästar. Vi avslutade vår promenad i gårdens ekologiska shop där vi handlade de frukter. Av de frukter vi valt gjorde vi smoothie i gårdens lilla utekök, väldigt smaskigt! Senare samma eftermiddag var det sen dags att förbereda fredagsfika för skolan, i form av Tarta de abuela (farmors tårta).
Mysigt att få göra sin egen smoothie på färska och närproducerade frukter.

Churros doppade i chokladsås är en klar favorit!
Vi har även besökt fiskmarknaden i hamnen och köpt alldeles färsk fisk (Dorada, Muräna och Bicuda), och lärt hur man rensar, filear och tillagar den. En grupp gjorde ett vegetariskt alternativ. Till detta kokade vi Papas arrugadas och serverade en grönsallad till. Som avslutning bjöd vi hela skolan på en mexikansk efterrätt, Arroz con leche.
Bläckfisk fanns på vår fiskmarknad nere i hamnen.

Dorada heter den här fisken.
Att filéa fisken var lite klurigt, men vi lyckades bra!
Bicudan var riktigt smaskig!
Här ser ni ett gäng mästerkockar!

Konst och slöjd

På konst och slöjd har eleverna arbetat med lite olika saker så som exempelvis måla kaktusar på vulkanstenar, bygga en bänk som dekorerats med det legendariska drakblodsträdet, spanska flaggor, kompisarmband med Teneriffa eller spanskt mönster, brev och servettställ i Teneriffaformation mm.

Idrott

Vi inledde Spanienveckan i idrottsgruppen med att prova på en modifierad form av vattenpolo – vi använde oss av havet, och förändrade reglerna så att de passade barn och ungdomar. Roligt, tufft och lite kallt, tyckte eleverna. Därefter fick vi upp värmen genom att leka Catch the flag.
Vi lärde oss om olika traditionella kanariska sporter, som t ex Lucha canaria (kanarisk brottning), Juego del Palo (käppfäktning), och Salto del Pastor (Herdens hopp), och om olika mer eller mindre kända spanska idrotter och idrottsutövare. Sedan var det dags att lära oss mer om bakgrunden till fotboll – hur började det, var, vilka regler gällde då (visste ni t ex att passningsspel till en början var förbjudet inom fotboll?), hur många utövar fotboll regelbundet, m.m. Som avslutning på dag 1 gick vi tillbaka till stranden för att göra olika bollövningar, och avslutade med strandfotboll.
Dag 2 var det dags att prova på en annan sport som är väldigt populär både i Spanien och i stora delar av resten av världen, nämligen Padel. Det blev en svettig men rolig stund i gassande sol och många matcher.
Efter lunch fortsatte vi dagen med vår egen variant av Mästarnas mästare, då eleverna fick pröva sina färdigheter i att bland annat kasta macka, stapla stentorn, balansera på en sten så länge som möjligt.
Som avslutning fick vi sen möjlighet att kasta oss i böljan den blå, både för att bada och för att snorkla.
En minst sagt härlig avslutning på två innehållsrika och varierade idrottsdagar.

Drama

I drama gruppen fick vi lära oss om Teneriffas ursprungsbefolkning guancherna och deras liv och leverne. Efter det fick vi ta del av två myter om guancherna: Legenden om Gara och Jonay och Legenden om drakblodsträdet.

Vi spelade sedan in en film om Legenden om Gara och Jonay. Förutom att dramatisera, så filmade, redigerade och skapades musik av eleverna. Resultatet ser ni här:

Visst har vi fantastiska skådespelartalanger på skolan?

Skolresa till Santa Cruz och Candelaria

För att fördjupa oss ytterligare kring Spanien och främst Teneriffa så åkte vi till Santa Cruz och Museo de la Naturaleza y el Hombre. Här fick vi ta del av allt ifrån hur Teneriffa bildades genom vulkanisk aktivitet, vidare till hur de första växterna började etablera sig på ön till och hur sedan djur och människor bosatte sig på ön. Vi fick lära oss om vanligt förekommande växter och djur på ön samt ta del av den spännande guanchutställningen.

På museet fanns många interaktiva skärmar som visade spännande fenomen. Här beskrivs vulkanism som givetvis är en viktig del av Teneriffa då Teide är Spaniens högsta berg och den tredje största vulkanen i världen med sina 3718 meter.
På Teneriffa finns ett spännande växt och djurliv.

Den mest spännande och läskiga delen på museet måste väl vara mumiedelen.
Guancherna mumifierade sina döda, vilket är ett arv från berberna som de härstammar från. Berberna levde i norra Afrika och vem känner inte till hur man gjorde i Egypten med de som dött?

Yaiza guidade oss runt på spanska och Antoni tolkade till svenska på ett fantastiskt sätt. Tusen tack Antoni, du kommer att bli en fantastisk lärare i framtiden.

Tusen tack alla fantastiska elever på skolan för fantastiska dagar med er!

Inte nog med att vi haft det roligt och mysigt, så har vi också lärt oss oerhört mycket. Här nedan kan ni läsa hur vi kopplat det till skollag och läroplan.

I skollagen läser vi:

Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen.

Från läroplanen läser vi:

SO

I årskurs 1-3

  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Geografi

I årskurs 4-6

  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Historia

I årskurs 4-6

  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Idrott

Idrott och hälsa

I årskurs 1–3

Rörelse

  • Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
  • Enkla lekar och danser och deras regler.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
  • Lekar och rörelser i vatten.
Frilutftsliv och utevistelse
  • Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
  • Allemansrättens grunder.
  • Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
 

I årskurs 4–6

Rörelse

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Hälsa och livsstil

  • Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.

Friluftsliv och utevistelse

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
  • Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.

Mat

Hem- och konsumentkunskap

I årskurs 1–6

Mat, måltider och hälsa

  • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
  • Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
  • Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
  • Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.
  • Måltidens betydelse för gemenskap.

Miljö och livsstil

  • Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

Drama

Svenska

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

I årskurs 1-3

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

I årskurs 4-6

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Bild

Förmågor

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

I årskurs 4-6

  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

Musik

Förmågor:

  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer

I årskurs 4-6

  • Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar.
  • Digitala verktyg för ljud-och musikskapande.

Konst och slöjd

Bild

I årskurs 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

I årskurs 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Slöjd

  • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
  • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
  • Hur symboler och färger används inom barn-och ungdomskulturer och vad de signalerar.
  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

 

 

En vandring i Leonardo Da Vincis fotspår

Om ni har läst det förra blogginlägget så vet ni att vi fick ett uppdrag. Vi skulle liksom Leonardo undersöka naturen genom att:

”Visa noggrant att ni har öga, hand och sinne

att likt Leonardo intressera sig för var pinne!”

Vi tolkade detta som att vi liksom Leonardo måla av växter i naturen.

När Leonardo var barn tog hans farbror Francesco med honom ut i naturen för att undersöka den och lära sig mer om de växter som kom i hans väg, han studerade växterna närmare och målade av dem.

Vi kände att vi behövde ta hjälp av en egen ”farbror Francesco”, så då fick vi kontakt med Lena och Martin som arrangerar vandringar här på Teneriffa. Läs mer och boka era egna vandringar på deras facebooksida. Till vår glädje visade det sig att Lena och Martin har fantastiska kunskaper om Teneriffas natur och historia, så i fredags gav vi oss av på en vandring i närheten av Arona by.

Vi fick lära oss om Fikonkaktusen som är inplanterad från Mexico. Fikonkaktusen har ätliga frukter, men på kaktusarna lever också Cochinillöss.

Lössen skördas och används till färgning av både textil och smink. Innan de syntetiska färgmedlen fanns, så var Cochinillössen en stor exportprodukt för Teneriffaborna.

Här ser ni på Martins hand hur vacker färg man kan få fram av lössen.

Lena och Martin visade oss också Taggopuntian, som även den har ätbara frukter.

På frukten sitter små vassa taggar (gloshider), dem vill man inte få varken i fingrarna eller i munnen! För att öppna frukten, så tar man en av de stora vassa taggarna och skär en skåra runt frukten för att sedan klämma ut fruktköttet.

Det var supergott, men lite kladdigt 😉

Vandringen gick vidare i det spännande landskapet, förbi gamla hus som var bebodda på 50-talet.

Där visade oss Lena hur man gjorde taktegel med lera genom att forma tegelpannorna mot låret.

Den gamla bakugnen står fortfarande kvar. Den använde man bland annat till att torka fikon.

Mitt på gården fanns den gamla tröskcirkeln kvar. När man hade skördat sitt vete eller korn breddes den ut i tröskcirkeln. Man spände en tröskbräda efter en kamel eller en åsna som körde runt i tröskcirkeln. På tröskbrädan satte man ofta ett barn för att få lite tyngd på. Efter kornen hade skiljts från axen, så separerades agnarna från kornen genom att använda uppåtvindarna. Titta på filmen nedan för att se hur det kan ha sett ut.

Här ser ni ännu en vanlig växt som tål det torra och varma klimatet, Skafttaklöken.

Magarzan är en av de endemiska arter som finns på Teneriffa.

Lavendeln växer fritt och doftar lika gott som vi är vana vid.

Här har Lena brutit av en gren av Kanarietöreln och visar på den vita växtsaften som tränger fram. Den här växten är giftig och lite frätande, så den har använts inom naturmedicinen för att ta bort vårtor.

Bakom gruppen ser ni Agaveblommorna sticka upp. När blomman går i blom, så har växten funnits här i en människas livstid, alltså någonstans mellan 50 – 100 år. Efter blomningen dör växten. Intressant att veta är att man kan göra rep av fibrerna i blomstängeln. För våra vuxna läsare kan det kanske också vara intressant att växten används i tequilaframställning.

Vandringen tog oss ner i Baranco del Rey och sedan upp på Roque del Conde där vi slog läger och tog vår matsäck.

Det var en fantastisk utsikt som ni ser, 770 m.ö.h!

När vi hade ätit klart var det dags för oss att utföra vårt uppdrag och måla av de växter vi såg.

Martin och Lena berättade gärna vad växterna hette som vi målat av.

De äldre eleverna fortsatte sedan vidare till den gömda dalen där ytterligare hus och grottor låg gömda.

Det var faktiskt inte så länge sedan man bodde i grottor här på ön. Svalt på sommaren och varmt på vintern.

Tusen tack Lena och Martin för en fantastiskt spännande och lärorik vandring. Vi kan verkligen rekommendera er alla att ta kontakt med Lena och Martin och följa med på några av deras vandringar. Så lärorikt och spännande!

Förutom att vi har haft en fantastisk dag, så kan vi koppla ihop denna dag samt för och efterarbete i skolan med läroplanen Lgr 11.

Förmågor

Biologi åk 1-9

  • genomföra systematiska undersökningar i biologi

Geografi åk 1-9

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen

Historia åk 1-9

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap

Centralt innehåll

Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

Idrott åk 1-3

  • Lekar och rörelse i natur-och utemiljö.

NO åk 1-3

  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

SO åk 1-3

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Slöjd åk 3-6

  • Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

Bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Idrott åk 4-6

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.

Biologi åk 4-6

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den ickelevande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Geografi åk 4-6

  • Fältstudier för att undersöka natur-och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.