Kategoriarkiv: SO

Spanienvecka

Under den senaste veckan har vi haft Spanienvecka på skolan.

Vi startade med att dela in eleverna i två grupper där de fick ta del av lite grundkunskaper om Spanien, allt från landets och Teneriffas historia till landets geografi. De äldre eleverna fick föreläsningen på spanska av vår spansklärare Yaiza och de yngre eleverna på svenska av Anna-Karin.

Eleverna fick också välja inriktning på veckans innehåll och det bildades till slut fyra olika områden utifrån elevernas intressen: mat, konst och slöjd, idrott och drama.

Vi åkte också på en härlig skolresa till Teneriffas huvudstad Santa Cruz och den charmiga byn Candelaria.

Mat

I gruppen matlagning har vi gjort många olika moment – vi började vi med att lära oss hur man gör det spanska bakverket churros, och avsmakade det sen med egengjord chokladsås.

Vi lärde oss vad olika maträtter heter på spanska, och prövade våra kunskaper i en Kahoot. Våra kunskaper tog vi med oss på vår utflykt dagen efter som gjordes till en bondgård, Caldera del Rey. På gården gick vi en vandring ibland fälten där det växte bananer, mango, vindruvor, aubergine mm. Vi hälsade även på hos grisar, kossor, höns och hästar. Vi avslutade vår promenad i gårdens ekologiska shop där vi handlade de frukter. Av de frukter vi valt gjorde vi smoothie i gårdens lilla utekök, väldigt smaskigt! Senare samma eftermiddag var det sen dags att förbereda fredagsfika för skolan, i form av Tarta de abuela (farmors tårta).
Mysigt att få göra sin egen smoothie på färska och närproducerade frukter.

Churros doppade i chokladsås är en klar favorit!
Vi har även besökt fiskmarknaden i hamnen och köpt alldeles färsk fisk (Dorada, Muräna och Bicuda), och lärt hur man rensar, filear och tillagar den. En grupp gjorde ett vegetariskt alternativ. Till detta kokade vi Papas arrugadas och serverade en grönsallad till. Som avslutning bjöd vi hela skolan på en mexikansk efterrätt, Arroz con leche.
Bläckfisk fanns på vår fiskmarknad nere i hamnen.

Dorada heter den här fisken.
Att filéa fisken var lite klurigt, men vi lyckades bra!
Bicudan var riktigt smaskig!
Här ser ni ett gäng mästerkockar!

Konst och slöjd

På konst och slöjd har eleverna arbetat med lite olika saker så som exempelvis måla kaktusar på vulkanstenar, bygga en bänk som dekorerats med det legendariska drakblodsträdet, spanska flaggor, kompisarmband med Teneriffa eller spanskt mönster, brev och servettställ i Teneriffaformation mm.

Idrott

Vi inledde Spanienveckan i idrottsgruppen med att prova på en modifierad form av vattenpolo – vi använde oss av havet, och förändrade reglerna så att de passade barn och ungdomar. Roligt, tufft och lite kallt, tyckte eleverna. Därefter fick vi upp värmen genom att leka Catch the flag.
Vi lärde oss om olika traditionella kanariska sporter, som t ex Lucha canaria (kanarisk brottning), Juego del Palo (käppfäktning), och Salto del Pastor (Herdens hopp), och om olika mer eller mindre kända spanska idrotter och idrottsutövare. Sedan var det dags att lära oss mer om bakgrunden till fotboll – hur började det, var, vilka regler gällde då (visste ni t ex att passningsspel till en början var förbjudet inom fotboll?), hur många utövar fotboll regelbundet, m.m. Som avslutning på dag 1 gick vi tillbaka till stranden för att göra olika bollövningar, och avslutade med strandfotboll.
Dag 2 var det dags att prova på en annan sport som är väldigt populär både i Spanien och i stora delar av resten av världen, nämligen Padel. Det blev en svettig men rolig stund i gassande sol och många matcher.
Efter lunch fortsatte vi dagen med vår egen variant av Mästarnas mästare, då eleverna fick pröva sina färdigheter i att bland annat kasta macka, stapla stentorn, balansera på en sten så länge som möjligt.
Som avslutning fick vi sen möjlighet att kasta oss i böljan den blå, både för att bada och för att snorkla.
En minst sagt härlig avslutning på två innehållsrika och varierade idrottsdagar.

Drama

I drama gruppen fick vi lära oss om Teneriffas ursprungsbefolkning guancherna och deras liv och leverne. Efter det fick vi ta del av två myter om guancherna: Legenden om Gara och Jonay och Legenden om drakblodsträdet.

Vi spelade sedan in en film om Legenden om Gara och Jonay. Förutom att dramatisera, så filmade, redigerade och skapades musik av eleverna. Resultatet ser ni här:

Visst har vi fantastiska skådespelartalanger på skolan?

Skolresa till Santa Cruz och Candelaria

För att fördjupa oss ytterligare kring Spanien och främst Teneriffa så åkte vi till Santa Cruz och Museo de la Naturaleza y el Hombre. Här fick vi ta del av allt ifrån hur Teneriffa bildades genom vulkanisk aktivitet, vidare till hur de första växterna började etablera sig på ön till och hur sedan djur och människor bosatte sig på ön. Vi fick lära oss om vanligt förekommande växter och djur på ön samt ta del av den spännande guanchutställningen.

På museet fanns många interaktiva skärmar som visade spännande fenomen. Här beskrivs vulkanism som givetvis är en viktig del av Teneriffa då Teide är Spaniens högsta berg och den tredje största vulkanen i världen med sina 3718 meter.
På Teneriffa finns ett spännande växt och djurliv.

Den mest spännande och läskiga delen på museet måste väl vara mumiedelen.
Guancherna mumifierade sina döda, vilket är ett arv från berberna som de härstammar från. Berberna levde i norra Afrika och vem känner inte till hur man gjorde i Egypten med de som dött?

Yaiza guidade oss runt på spanska och Antoni tolkade till svenska på ett fantastiskt sätt. Tusen tack Antoni, du kommer att bli en fantastisk lärare i framtiden.

Tusen tack alla fantastiska elever på skolan för fantastiska dagar med er!

Inte nog med att vi haft det roligt och mysigt, så har vi också lärt oss oerhört mycket. Här nedan kan ni läsa hur vi kopplat det till skollag och läroplan.

I skollagen läser vi:

Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen.

Från läroplanen läser vi:

SO

I årskurs 1-3

  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Geografi

I årskurs 4-6

  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Historia

I årskurs 4-6

  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Idrott

Idrott och hälsa

I årskurs 1–3

Rörelse

  • Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
  • Enkla lekar och danser och deras regler.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
  • Lekar och rörelser i vatten.
Frilutftsliv och utevistelse
  • Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
  • Allemansrättens grunder.
  • Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.
 

I årskurs 4–6

Rörelse

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Hälsa och livsstil

  • Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.

Friluftsliv och utevistelse

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
  • Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser.

Mat

Hem- och konsumentkunskap

I årskurs 1–6

Mat, måltider och hälsa

  • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
  • Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
  • Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
  • Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.
  • Måltidens betydelse för gemenskap.

Miljö och livsstil

  • Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

Drama

Svenska

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

I årskurs 1-3

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

I årskurs 4-6

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Bild

Förmågor

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

I årskurs 4-6

  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

Musik

Förmågor:

  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer

I årskurs 4-6

  • Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar.
  • Digitala verktyg för ljud-och musikskapande.

Konst och slöjd

Bild

I årskurs 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

I årskurs 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Slöjd

  • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
  • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
  • Hur symboler och färger används inom barn-och ungdomskulturer och vad de signalerar.
  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

 

 

En vandring i Leonardo Da Vincis fotspår

Om ni har läst det förra blogginlägget så vet ni att vi fick ett uppdrag. Vi skulle liksom Leonardo undersöka naturen genom att:

”Visa noggrant att ni har öga, hand och sinne

att likt Leonardo intressera sig för var pinne!”

Vi tolkade detta som att vi liksom Leonardo måla av växter i naturen.

När Leonardo var barn tog hans farbror Francesco med honom ut i naturen för att undersöka den och lära sig mer om de växter som kom i hans väg, han studerade växterna närmare och målade av dem.

Vi kände att vi behövde ta hjälp av en egen ”farbror Francesco”, så då fick vi kontakt med Lena och Martin som arrangerar vandringar här på Teneriffa. Läs mer och boka era egna vandringar på deras facebooksida. Till vår glädje visade det sig att Lena och Martin har fantastiska kunskaper om Teneriffas natur och historia, så i fredags gav vi oss av på en vandring i närheten av Arona by.

Vi fick lära oss om Fikonkaktusen som är inplanterad från Mexico. Fikonkaktusen har ätliga frukter, men på kaktusarna lever också Cochinillöss.

Lössen skördas och används till färgning av både textil och smink. Innan de syntetiska färgmedlen fanns, så var Cochinillössen en stor exportprodukt för Teneriffaborna.

Här ser ni på Martins hand hur vacker färg man kan få fram av lössen.

Lena och Martin visade oss också Taggopuntian, som även den har ätbara frukter.

På frukten sitter små vassa taggar (gloshider), dem vill man inte få varken i fingrarna eller i munnen! För att öppna frukten, så tar man en av de stora vassa taggarna och skär en skåra runt frukten för att sedan klämma ut fruktköttet.

Det var supergott, men lite kladdigt 😉

Vandringen gick vidare i det spännande landskapet, förbi gamla hus som var bebodda på 50-talet.

Där visade oss Lena hur man gjorde taktegel med lera genom att forma tegelpannorna mot låret.

Den gamla bakugnen står fortfarande kvar. Den använde man bland annat till att torka fikon.

Mitt på gården fanns den gamla tröskcirkeln kvar. När man hade skördat sitt vete eller korn breddes den ut i tröskcirkeln. Man spände en tröskbräda efter en kamel eller en åsna som körde runt i tröskcirkeln. På tröskbrädan satte man ofta ett barn för att få lite tyngd på. Efter kornen hade skiljts från axen, så separerades agnarna från kornen genom att använda uppåtvindarna. Titta på filmen nedan för att se hur det kan ha sett ut.

Här ser ni ännu en vanlig växt som tål det torra och varma klimatet, Skafttaklöken.

Magarzan är en av de endemiska arter som finns på Teneriffa.

Lavendeln växer fritt och doftar lika gott som vi är vana vid.

Här har Lena brutit av en gren av Kanarietöreln och visar på den vita växtsaften som tränger fram. Den här växten är giftig och lite frätande, så den har använts inom naturmedicinen för att ta bort vårtor.

Bakom gruppen ser ni Agaveblommorna sticka upp. När blomman går i blom, så har växten funnits här i en människas livstid, alltså någonstans mellan 50 – 100 år. Efter blomningen dör växten. Intressant att veta är att man kan göra rep av fibrerna i blomstängeln. För våra vuxna läsare kan det kanske också vara intressant att växten används i tequilaframställning.

Vandringen tog oss ner i Baranco del Rey och sedan upp på Roque del Conde där vi slog läger och tog vår matsäck.

Det var en fantastisk utsikt som ni ser, 770 m.ö.h!

När vi hade ätit klart var det dags för oss att utföra vårt uppdrag och måla av de växter vi såg.

Martin och Lena berättade gärna vad växterna hette som vi målat av.

De äldre eleverna fortsatte sedan vidare till den gömda dalen där ytterligare hus och grottor låg gömda.

Det var faktiskt inte så länge sedan man bodde i grottor här på ön. Svalt på sommaren och varmt på vintern.

Tusen tack Lena och Martin för en fantastiskt spännande och lärorik vandring. Vi kan verkligen rekommendera er alla att ta kontakt med Lena och Martin och följa med på några av deras vandringar. Så lärorikt och spännande!

Förutom att vi har haft en fantastisk dag, så kan vi koppla ihop denna dag samt för och efterarbete i skolan med läroplanen Lgr 11.

Förmågor

Biologi åk 1-9

  • genomföra systematiska undersökningar i biologi

Geografi åk 1-9

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen

Historia åk 1-9

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap

Centralt innehåll

Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

Idrott åk 1-3

  • Lekar och rörelse i natur-och utemiljö.

NO åk 1-3

  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

SO åk 1-3

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Slöjd åk 3-6

  • Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

Bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Idrott åk 4-6

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.

Biologi åk 4-6

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den ickelevande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Geografi åk 4-6

  • Fältstudier för att undersöka natur-och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

 

 

 

 

 

En kärlekshistoria

För några veckor sedan så steg vi åter in i genom portalen. Då möttes vi av Fatima, hennes pappa och en ung man som hette Johannes. Vi förstod att Johannes och Fatima var mycket förälskade i varandra och de ville så gärna gifta sig. Tyvärr, så var det inget Fatimas pappa såg på med så blida ögon. Han tyckte att hon skulle hitta en man med samma tro som hon själv.

20171006_073816

Vi kände mycket för Fatima och ynglingen Johannes. Var det något vi kunde göra för dem? Vi bestämde oss för att ta reda på mer om deras religioner islam och kristendom för att se om vi kunde hitta möjligheter för dem att gifta sig.

Eleverna i Lyckan började diskutera kring vad vi visste om olika religioner och kom fram till att det finns tre religioner som är nära besläktade; judendomen, kristendomen och islam.

Vi delade in oss i tre grupper där vi ansvarade för varsin religion per grupp som vi lärde oss mer om.

20171006_095430
Vår präst Markus frågade gärna på alla frågor som gruppen som ansvarade för kristendomen hade att ställa.

För att alla i klassen skulle ha samma kunskaper, så redovisade vi för varandra vad vi hade lärt oss. Innan vi redovisade så arbetade vi mycket med hur man skulle göra en riktigt bra redovisning, det är massor att tänka på men eleverna lyckades riktigt bra! Det svåraste är nog ändå att hålla nerverna i styr, för man vill ju så gärna göra en riktigt bra och intressant redovisning.

22780221_1664055950336394_3271088762477704401_n

När vi hade redovisat för varandra satte vi oss i tvärgrupper och började jämföra religionerna med varandra för att hitta likheter och skillnader. Vi insåg snart att dessa tre abrahamitiska religioner har mycket som är gemensamt.

Vi bestämde oss sedan för att skriva ett brev till Fatimas pappa för att försöka övertyga honom om att de skulle få gifta sig. Innan vi skrev breven lärde vi oss om hur man kan skriva en argumenterande text och hur man gör för att utveckla ett resonemang.

Här kommer ett exempel på ett brev från en elev i Lyckan.:

Kära Fatimas pappa!

Jag har kommit att förstå att du inte vill att Fatima gifter sig med Johannes eftersom att han är kristen.

Jag kan förstå dig eftersom att det står i Koranen att en muslimsk kvinna inte får gifta sig med icke-muslimer. Jag tycker dock att du ska låta Johannes och Fatima att gifta sig eftersom att det gör dem väldigt lyckliga eftersom att människor vill leva med dem som de älskar. Om du inte ger dem ditt godkännande så tror jag att Fatima kommer att bli ledsen, besviken och arg vilket leder till att ni kommer att få en sämre relation. Om du ger ditt godkännande till dem så kommer antagligen din och Fatimas relation bli bättre eftersom att hon kommer bli jätteglad för att det kommer att visa att du litar och verkligen vill det bästa för henne. Jag vet att du vill din dotter det bästa och jag tror att det är det bästa för henne om hon gifter sig med Johannes precis som hon vill.

Det kanske kommer att bli ett hinder för deras relation att de t.ex. firar olika högtider men i slutändan så kommer det nog att lösa sig eftersom att Islam och Kristendom är båda abrahamitiska religioner. Så stark som deras kärlek verkar vara så kommer de antagligen kunna kompromissa och de kommer att kunna ta del av varandras religioner, vilket kommer att utvidga deras synvinklar och kommer att kunna ta bättre och mer förståndiga beslut och deras förhållande kommer att bli mer förstående och kärleksfullare.

Om du inte vill att Johannes gifter sig med Fatima för att han är kristen så kan du alltid fråga Johannes om han vill konvertera till Islam. Eller så kanske Fatima kan konvertera till Kristendomen. Iså fall behöver de inte kompromissa över ex. högtider, om du hade låtit dem gifta sig och då det är mindre risk att de börjar bråka över religion och har ett bra och hälsosamt förhållande om båda är troende muslimer eller kristna.

Jag tycker att de ska få gifta sig eftersom att de kommer bli glada och de kommer att föra glädje in i så många människors liv, inte minst ditt om du bara låter dem att få gifta sig!

Mvh En som tror på kärleken!    

Fatimas pappa lyssnade noga på oss och han blev övertygad om att han visst skulle låta de två få gifta sig! Det kan vara en hel del som skiljer sig åt i olika religioner, men störst av allt är kärleken!

20171025_073609

 

I läroplanen läser vi:

Förmågor som tränas Religion

  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll Religion åk 4-6

  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam och judendom.
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Förmågor som tränas Svenska

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

            

Portalen har anlänt och vi har gett oss ut på vår första resa

I torsdags så hade brevbäraren lämnat ett paket till Emma.

20170914_110005

20170914_110022

20170914_110053
Paketet var från Drottning Silvia och det var adresserat till Svenska skolan Teneriffa!

Det måste ju vara portalen som vi har väntat på.

20170914_110226

Paketet bestod av många olika delar som Emma och Anna-Karin lovade att sätta ihop till dagen efter.

20170915_074944

20170915_075007

20170915_074948

På fredagen var alla delarna på plats. Nu gällde det bara att få det att fungera.

20170915_075559

Mattias fick äran att försöka få portalen att fungera. Han testade att dra i spaken, men det verkade som om det behövdes ytterligare rörelseenergi för att få den att fungera, så man var tvungen att dra spaken fram och tillbaka flera gånger. Vi provade också att säga ramsan tillsammans och att bära med oss Búho in genom portalen. Då fungerade det äntligen!

20170915_075609

20170915_075738

När vi gått in genom portalen lät det riktigt kusligt. Det lät som stark vind och regn och det var någon som bad om hjälp. Klicka på länken för att höra det vi fick höra.

Maydaymayday

May day may day … Det är vatten över allt, vattnet är förorenat, vi är törstiga …

Vart kan vi ha hamnat och vem är det som behöver vår hjälp?

Tillsammans fick barnen använda all sin samlade kunskap och eleverna kom fram till att vi säkert hade hamnat i spåren av orkanen Irma. Kanske var det i Florida?!

Vi återsamlades alla i våra klassrum för att diskutera vidare och se vad vi visste om orkanen Irma, hur orkaner uppstår och vilken skada en orkan kan göra. Vi kommer fundera vidare på vad man kan göra för att hjälpa de som blivit drabbade av orkanen Irma.

Det centrala innehåll vi främst berör i och med detta är:

Centralt innehåll SO åk 1-3

  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Centralt innehåll Fysik åk 4-6

  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Centralt innehåll Geografi åk 4-6

  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

 

Invigning av Hälsoteket

Under terminen har eleverna på skolan hjälpt Dr Frisk och assistent Hälsosam med att starta ett Hälsotek. Många spännande patienter har dykt upp för att få hjälp med allt från solsveda till illaluktande pruttar. I och med att Dr Frisk inte verkade ha riktig koll på vad som borde göras, hon ville mest skära i sina patienter, så behövde barnen lära sig mer om de olika åkommorna och vad man skulle göra för att förebygga och lindra dessa. Barnen lyckades till och med omvända Dr Frisk från skärandet till ett mer hälsofrämjande arbete. När vi alla trodde att vi var i hamn med Hälsoteket så dök inspektör Glänn Check upp för att inspektera vårt hälsotek. Det var många punkter som skulle uppfyllas, bland annat så behövde vi en plan för vårt arbete. Då började planen till invigningen av Hälsoteket ta form.

Fredagen innan påsklovet så var det alltså dags för invigningen av vårt Hälsotek. I alla klassrum så bjöds det på olika härligheter som exempelvis massage, handmask, försäljning av både ekologisk aloevera gel samt nyttig hemgjord müesli mm.

2017-04-07 12.17.03
Här får pappa skön massage.

2017-04-07 12.06.58

2017-04-07 12.12.02

2017-04-07 12.08.40
Pappa blir ompysslad av sina tjejer. Både manikyr och gurkskivor på ögonen.
2017-04-07 12.02.43
Härligt och avslappnande!
2017-04-07 12.02.10
Smarrig hemmagjord müesli till försäljning.
2017-04-07 12.05.49
Goda råd till salu.
2017-04-07 11.50.43
Ekologisk aloe vera
2017-04-07 11.50.32
Eleverna i Lyckan visar upp sina fina Hälsoteketböcker.
2017-04-07 11.44.04
Härligt med ansiktsmask av helt naturliga produkter.
2017-04-07 11.50.06
Intresserade föräldrar och skolkompisar tittar på filmerna som eleverna skapat under Hälsoteket temat.

2017-04-07 11.50.17

2017-04-07 11.34.13
Här svänger vi loss i The Sid shuffle.

2017-04-07 11.24.51

När alla hade tagit del av vad barnen hade att visa upp och vad de hade lärt sig så kom Dr Frisk och assistent Hälsosam med Glänn Check i släptåg. Nu undrade givetvis inspektör Check vad besökarna tyckte om Hälsoteket.

2017-04-07 12.50.19

2017-04-07 12.50.41

Besökarna gav Hälsoteket högsta betyg och vårt Hälsotek blev godkänt! Hurra!

Merlin har träffat Alfred Nobel

I fredags morse upptäckte Tommy ett glittrande paket som hängde på väggen inne på Tryggheten. I paketet fanns ett usb-minne där vi hittade denna film.

Under veckan har vi arbetat hårt för att fylla sidorna i boken ”Vår historia” i hopp om att faktiskt bli bjudna på Nobelfesten.

Idag tisdag, så kom Merlin med inbjudningarna! Tänk att vi faktiskt ska få gå på Nobelfest!

20161129_133954

20161129_133538
Wow! Nobelfest låter spännande. Jag undrar vad det är för något…

 

20161129_134730På fredag är vi alltså inbjudna till denna spännande, historiska och ärofyllda fest. Nu så måste vi lära oss hur man för sig och lära oss ”vett och etikett” samt ta reda lite mer om vilka pristagare vi har i år och den där Alfred verkar vara en riktigt spännande och viktig person. Honom vill vi veta mer om!

Merlin tackade oss igen för att vi hade hjälpt honom så bra med uppdragen, men nu var det dags för honom att resa vidare till framtiden!

20161129_134512
Hej då Merlin! Vi hoppas att vi ses i framtiden.

20161129_134422

 

 

Arkeologer på besök

Vi på Svenska skolan har inte bara begåvats med fantastiska elever. Dessa elever har också fantastiska föräldrar med stora kunskaper inom olika områden. Dessa kunskaper vill vi givetvis hjälpa till att föra vidare till alla våra elever. Till vår lycka så har vi fått äran att ta emot två föräldrar som är arkeologer! Dessutom så ställer givetvis dessa föräldrar upp och delar med sig av sina kunskaper. Tack Jonas och Isabell!

20161122_132339 20161122_134719

Barnen undrade givetvis hur det är att arbeta som arkeolog. För att arbeta som arkeolog måste man gilla att gräva, vara noggrann och ha ett väldigt bra tålamod, för arbetet går ut på att gräva väldigt försiktigt. I och för sig börjar man faktiskt att gräva bort de översta jordlagret med hjälp av en grävskopa innan man börjar med grävandet för hand.

Isabell och Jonas är experter på forntiden och hade med sig några kopior på artefakter från forntiden.

20161122_132547
Flinta användes till olika typer och redskap och vapen under forntiden.
20161122_134133
För att göra eld använde man ett eldstål som detta, flinta och fnöske från fnösketickan.
20161122_134111
En sax
20161122_134305

Ett vackert smycke.

Barnen var givetvis också mycket nyfikna på vad de hade hittat under sina utgrävningar.

Jonas berättade att han hade hittat ett guldarmband, men även en stor samling av urnor bredvid två hus där man tror att de utförde religiösa riter.

Det lät verkligen jättespännande! Det är så intressant att ta del av hur arkeologer utför sitt arbete som leder fram till mer kunskaper om vår historia. Det är ju inte alla som lyckas resa i tiden så som vi har gjort på skolan, så både arkeologer och historikers arbete är oerhört viktigt för att vi ska lära oss mer om hur det en gång var.

Åter igen stort tack, Jonas och Isabell för att ni delar med er av era kunskaper.

Centralt innehåll historia åk 4-6

  • Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kloster, helgon, musik och dans på medeltiden

Idag så fick Lyckans elever åter igen besök av adelsdamen Ingrid. Hon ville berätta för oss om hur det var att gå i kloster och hur musiken utvecklades under denna tidsperiod.

20161114_142546

20161114_142625
Dalby och Vadstena kloster är kloster som ännu i våra dagar är bevarade Medeltida kloster.

Sankt Benedictus som levde på 500-talet var en munk som stiftade regler för hur munkar och nunnor skulle leva under Medeltiden. De skulle leva under lydnad, kyskhet och fattigdom. Trots detta så var det många som valde att gå i kloster och viga sitt liv åt kristus. De här reglerna instiftades för att munkarna och nunnorna skulle fokusera på gudstron, men även på att utveckla samhället.

20161114_143228

Munkarna och nunnorna arbetade hårt i klostren med att brygga öl, skriva biblar, utveckla medicinalkonsten och ta hand om och bota sjuka. De odlade många olika medicinalväxter i klosterträdgårdarna som de sedan använde för att bota sjuka. Dessutom studerade de stjärnorna och utforskade himlavalvet. I klostren hade man ett stort fokus på sina uppgifter och de experimenterade och var den del i samhället som drev samhället framåt.

20161114_143523
På bilderna ser ni olika sysslor som utfördes i klostret. Bild 1: Botade sjuka genom att studera deras urin. Bild 2: Munken provsmakar ölet. Bild 3: Nunnorna läser och skriver.

Tidegärden var det som styrde munkorna och nunnornas tid, det var ett slags schema över när bönerna skulle bes. Vi drog en parallell med dagens muslimer som fortfarande ber fem gånger om dagen.

Om man tittar på munkarna och nunnornas kläder, så var de inte alls annorlunda om man jämför med dåtidens medborgare. Alla var relativt likt klädda. Dagens medborgare har förändrat sin klädsel medan prästerna är klädda som man var på Medeltiden.

Under Medeltiden så levde en kvinna som vi idag kallar för Heliga Birgitta (1303-1373). Birgitta var en adelsdam ur Folkungaätten. Hon var gift med en framstående lagman. Redan tidigt såg Birgitta olika syner som ledde henne den rätta vägen. Birgitta och hennes man Ulf gav sig ut på en pilgrimsfärd i Europa och de tog sig ända ner till Rom. Tyvärr så gick hennes man Ulf bort och då beslutade hon sig för att följa sina syner och önskade skapa en egen nunneorden. Påven i Rom gick slutligen med på det och Bigittinerorden i Vadstena skapades.

20161114_145003

En annan stor nunna under Medeltiden var Hildegard av Bingen (1098-1179). Även Hildegard var adlig, till skillnad från Heliga Birgitta, så gick hon i kloster redan som ung. Hildegard har haft en avgörande roll när det gäller musikens utveckling. Hon skrev både text och musik. Hennes musik spelas och sjungs än idag.

Ingrid frågade eleverna om de visste vilket språk de sjöng på och svaret var givetvis latin.

Vi funderade vidare på hur man visste att det som Hildegard skrev lät så här, då man inte kunde spela in det man skrivit. Noter hade ju inte heller uppfunnits.

Hildegard av Bingen var faktiskt den som vad den första att börja nedteckna någon form av noter kallade neumer.

20161114_150142

Denna skrift utvecklades och blev allt mer lik de noter som vi idag använder.

20161114_150155

Instrumenten man spelade på under denna tid var orgeln, harpa, luta, trummor, säckpipa, krumhorn och bjällror.

20161114_150501

Genom alla tider har människan velat kommunicera och kanske ”skvallra” lite. Dåtidens ballader var som dagens ”skvallertidningar”. Ballader är berättande sånger och dessa sånger dansade man till.

Den mest kända ballad från denna tid sjungs än idag, nämligen Staffan var en stalledräng.

Ingrid ville lära oss att dansa ballader, precis som man gjorde på Medeltiden. Fantastiskt spännande och roligt!

20161114_154135

 

20161114_152747

20161114_152733

Tusen tack Ingrid!

I läroplanen läser vi:

Förmågor idrott

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,

Centralt innehåll idrott

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Förmågor musik

  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Centralt innehåll musik

  • Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.
  • Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.

Centralt innehåll historia

  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Adligt besök

Idag kom Merlin med sina vänner adelsdamen Ingrid och skräddaren Göran på besök. De ville visa oss och lära oss om de vackra och spännande kläderna som man bar under Medeltiden.

20161110_132051

Att Ingrid var en rik adelsdam kunde man direkt se på hennes fina kläder. Hennes röda klänning skvallrade om att hon hade riktigt gott om pengar. Att få fram färgerna rött, blått och svart var riktigt dyrt. De vanligaste klädfärgerna under Medeltiden var grått, brunt och grönt som var mycket enklare färger att färga in kläderna med.

Ingrid var nästan lite generad, för hon hade glömt att ta på sig sin mellanklänning som skulle bäras mellan särken och överklänningen.

Hon tittade sig runt i klassen och tyckte att de såg lite märkliga ut och påpekade att det var konstigt att de inte hade täckt sina huvuden. Det skulle man nämligen alltid göra på Medeltiden.

20161110_132514

Hennes skräddare Göran bar en grå tunika och en struthätta. Ingrid berättade att struten blev allt längre ju senare under Medltiden man kom. Man fick tom instifta en lag om att strutarna inte fick bli längre än 3 meter! Struten var riktigt praktisk, för där kunde man gömma sina pengar.

20161110_133049

Pengarna hade man annars i en pung som man fäste i bältet.

20161110_133028

Runt sin hals bar Göran ett halsband som var en avbild av Olof Skötkonungs mynt. Ni kommer väl ihåg att Olof var den först kungen i norden som lät prägla mynt.

20161110_132711

Göran frågade om vi visste varför det var ett kors på myntet. Den första gissningen var att han var den förste kungen som blev kristnad och att korset var en symbol för kristendomen. Det kan mycket väl vara rätt, men korset hade en mer praktisk funktion. Det kunde ju vara så att man köpte något som bara kostade ett halvt mynt och då var det ju lätt att dela myntet på rätt ställe.

Sedan så blev det dags för oss att sy vårt eget medeltida klädesplagg, nämligen en struthätta.

20161110_133648
Göran visar upp hur vi ska använda mönstret.

20161110_134606

20161110_135221
Här har vi en elev som har vett att täcka huvudet, precis som man skulle göra på Medeltiden. Huvudbonaden har kanske en något mer modern stil.
20161110_141403
Hade man symaskiner på Medeltiden tro?

Vi får nog allt ge det en lektion till innan vi blir klara med våra struthättor.

Centralt innehåll slöjd som berörts

  • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

Från Vikingatid till Medeltid

Idag så kom Estrid springandes med ett meddelande från Merlin. Hon hälsade att han nu mindes Vikingatiden och att han hade fyllt sidan med Vikingatiden med minnen igen.

20161025_144755

Estrid frågade eleverna vad de hade lärt sig om hur det var att leva på Vikingatiden. Hon frågade också vilka de största skillnaderna som eleverna upplevde att det var att leva på Vikingatiden jämfört med att leva på deras tid. De berättade bland annat att de tyckte att livet på Vikingatiden var tufft, men spännande. Det var många som fick sjukdomar pga näringsbrist. Det var spännande med de resor som de gjorde. På Vikingatiden fanns det t.ex. inga iPads eller iPhones som vi har idag. De skrev på ett annat sätt då än vad vi gör idag. De kunde inte så mycket om världen som vi kan idag. Idag kan vi fler språk och kan prata med människor världen över.

Estrid berättade sedan att hon skulle hjälpa dem vidare på sin resa i tiden. Merlin hade berättat att de skulle resa till år 1010 e.Kr. Hon hade gömt den magiska formeln som de åter igen fick uttala tillsammans.

När de ”landade” så fick de träffa ingen mindre än Olof Skötkonung.

20161025_133833

Han berättade att han var den förste kung som kristnats och hållit fast vid kristendomen. Han pappa Erik Segersäll hade i och för sig också kristnats, men han hade sedan återgått till asatron. Olof berättade också att han var den förste svenske kung som präglat mynt, det var han riktigt stolt över. Olof hade stort hopp om att han skulle modernisera samhället med sitt kristnande och att han såg till att Svea rike fick pengar precis som man hade ute i stora världen.

När Olof hade lämnat oss funderade vi vidare kring hur samhället förändrades iom att Olof Skötkonung kristnats.

Eleverna trodde:

  • Att fler blev kristna när kungen var kristen.
  • Det byggdes kyrkor.
  • Människor började bosätta sig runt kyrkorna och det blev vanligare med byar istället för att man levde mer utspritt på Vikingatiden.
  • Man slutade att ha trälar då bibeln talar för att alla ska vara lika värda.
  • Man slutade att offra och då blev man rikare för att man åt upp maten istället för att offra den.
  • Livet blev rättvisare när man levde sitt liv efter 10 guds bud.
  • Man började med skatter – det fanns något som hette tionde. Man skänkte en tiondel  av det man skördade och slaktade på gården till kyrkan.

Nu ska vi ta reda på om det stämmer som vi tror. Hur förändrades samhället när människorna i norden blev kristna?

Centralt innehåll åk 4-6 Historia:

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Hur historiska personer och händelser, … , har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.