Kategoriarkiv: SO

En kärlekshistoria

För några veckor sedan så steg vi åter in i genom portalen. Då möttes vi av Fatima, hennes pappa och en ung man som hette Johannes. Vi förstod att Johannes och Fatima var mycket förälskade i varandra och de ville så gärna gifta sig. Tyvärr, så var det inget Fatimas pappa såg på med så blida ögon. Han tyckte att hon skulle hitta en man med samma tro som hon själv.

20171006_073816

Vi kände mycket för Fatima och ynglingen Johannes. Var det något vi kunde göra för dem? Vi bestämde oss för att ta reda på mer om deras religioner islam och kristendom för att se om vi kunde hitta möjligheter för dem att gifta sig.

Eleverna i Lyckan började diskutera kring vad vi visste om olika religioner och kom fram till att det finns tre religioner som är nära besläktade; judendomen, kristendomen och islam.

Vi delade in oss i tre grupper där vi ansvarade för varsin religion per grupp som vi lärde oss mer om.

20171006_095430
Vår präst Markus frågade gärna på alla frågor som gruppen som ansvarade för kristendomen hade att ställa.

För att alla i klassen skulle ha samma kunskaper, så redovisade vi för varandra vad vi hade lärt oss. Innan vi redovisade så arbetade vi mycket med hur man skulle göra en riktigt bra redovisning, det är massor att tänka på men eleverna lyckades riktigt bra! Det svåraste är nog ändå att hålla nerverna i styr, för man vill ju så gärna göra en riktigt bra och intressant redovisning.

22780221_1664055950336394_3271088762477704401_n

När vi hade redovisat för varandra satte vi oss i tvärgrupper och började jämföra religionerna med varandra för att hitta likheter och skillnader. Vi insåg snart att dessa tre abrahamitiska religioner har mycket som är gemensamt.

Vi bestämde oss sedan för att skriva ett brev till Fatimas pappa för att försöka övertyga honom om att de skulle få gifta sig. Innan vi skrev breven lärde vi oss om hur man kan skriva en argumenterande text och hur man gör för att utveckla ett resonemang.

Här kommer ett exempel på ett brev från en elev i Lyckan.:

Kära Fatimas pappa!

Jag har kommit att förstå att du inte vill att Fatima gifter sig med Johannes eftersom att han är kristen.

Jag kan förstå dig eftersom att det står i Koranen att en muslimsk kvinna inte får gifta sig med icke-muslimer. Jag tycker dock att du ska låta Johannes och Fatima att gifta sig eftersom att det gör dem väldigt lyckliga eftersom att människor vill leva med dem som de älskar. Om du inte ger dem ditt godkännande så tror jag att Fatima kommer att bli ledsen, besviken och arg vilket leder till att ni kommer att få en sämre relation. Om du ger ditt godkännande till dem så kommer antagligen din och Fatimas relation bli bättre eftersom att hon kommer bli jätteglad för att det kommer att visa att du litar och verkligen vill det bästa för henne. Jag vet att du vill din dotter det bästa och jag tror att det är det bästa för henne om hon gifter sig med Johannes precis som hon vill.

Det kanske kommer att bli ett hinder för deras relation att de t.ex. firar olika högtider men i slutändan så kommer det nog att lösa sig eftersom att Islam och Kristendom är båda abrahamitiska religioner. Så stark som deras kärlek verkar vara så kommer de antagligen kunna kompromissa och de kommer att kunna ta del av varandras religioner, vilket kommer att utvidga deras synvinklar och kommer att kunna ta bättre och mer förståndiga beslut och deras förhållande kommer att bli mer förstående och kärleksfullare.

Om du inte vill att Johannes gifter sig med Fatima för att han är kristen så kan du alltid fråga Johannes om han vill konvertera till Islam. Eller så kanske Fatima kan konvertera till Kristendomen. Iså fall behöver de inte kompromissa över ex. högtider, om du hade låtit dem gifta sig och då det är mindre risk att de börjar bråka över religion och har ett bra och hälsosamt förhållande om båda är troende muslimer eller kristna.

Jag tycker att de ska få gifta sig eftersom att de kommer bli glada och de kommer att föra glädje in i så många människors liv, inte minst ditt om du bara låter dem att få gifta sig!

Mvh En som tror på kärleken!    

Fatimas pappa lyssnade noga på oss och han blev övertygad om att han visst skulle låta de två få gifta sig! Det kan vara en hel del som skiljer sig åt i olika religioner, men störst av allt är kärleken!

20171025_073609

 

I läroplanen läser vi:

Förmågor som tränas Religion

  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll Religion åk 4-6

  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam och judendom.
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Förmågor som tränas Svenska

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

            

Portalen har anlänt och vi har gett oss ut på vår första resa

I torsdags så hade brevbäraren lämnat ett paket till Emma.

20170914_110005

20170914_110022

20170914_110053
Paketet var från Drottning Silvia och det var adresserat till Svenska skolan Teneriffa!

Det måste ju vara portalen som vi har väntat på.

20170914_110226

Paketet bestod av många olika delar som Emma och Anna-Karin lovade att sätta ihop till dagen efter.

20170915_074944

20170915_075007

20170915_074948

På fredagen var alla delarna på plats. Nu gällde det bara att få det att fungera.

20170915_075559

Mattias fick äran att försöka få portalen att fungera. Han testade att dra i spaken, men det verkade som om det behövdes ytterligare rörelseenergi för att få den att fungera, så man var tvungen att dra spaken fram och tillbaka flera gånger. Vi provade också att säga ramsan tillsammans och att bära med oss Búho in genom portalen. Då fungerade det äntligen!

20170915_075609

20170915_075738

När vi gått in genom portalen lät det riktigt kusligt. Det lät som stark vind och regn och det var någon som bad om hjälp. Klicka på länken för att höra det vi fick höra.

Maydaymayday

May day may day … Det är vatten över allt, vattnet är förorenat, vi är törstiga …

Vart kan vi ha hamnat och vem är det som behöver vår hjälp?

Tillsammans fick barnen använda all sin samlade kunskap och eleverna kom fram till att vi säkert hade hamnat i spåren av orkanen Irma. Kanske var det i Florida?!

Vi återsamlades alla i våra klassrum för att diskutera vidare och se vad vi visste om orkanen Irma, hur orkaner uppstår och vilken skada en orkan kan göra. Vi kommer fundera vidare på vad man kan göra för att hjälpa de som blivit drabbade av orkanen Irma.

Det centrala innehåll vi främst berör i och med detta är:

Centralt innehåll SO åk 1-3

  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Centralt innehåll Fysik åk 4-6

  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Centralt innehåll Geografi åk 4-6

  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

 

Invigning av Hälsoteket

Under terminen har eleverna på skolan hjälpt Dr Frisk och assistent Hälsosam med att starta ett Hälsotek. Många spännande patienter har dykt upp för att få hjälp med allt från solsveda till illaluktande pruttar. I och med att Dr Frisk inte verkade ha riktig koll på vad som borde göras, hon ville mest skära i sina patienter, så behövde barnen lära sig mer om de olika åkommorna och vad man skulle göra för att förebygga och lindra dessa. Barnen lyckades till och med omvända Dr Frisk från skärandet till ett mer hälsofrämjande arbete. När vi alla trodde att vi var i hamn med Hälsoteket så dök inspektör Glänn Check upp för att inspektera vårt hälsotek. Det var många punkter som skulle uppfyllas, bland annat så behövde vi en plan för vårt arbete. Då började planen till invigningen av Hälsoteket ta form.

Fredagen innan påsklovet så var det alltså dags för invigningen av vårt Hälsotek. I alla klassrum så bjöds det på olika härligheter som exempelvis massage, handmask, försäljning av både ekologisk aloevera gel samt nyttig hemgjord müesli mm.

2017-04-07 12.17.03
Här får pappa skön massage.

2017-04-07 12.06.58

2017-04-07 12.12.02

2017-04-07 12.08.40
Pappa blir ompysslad av sina tjejer. Både manikyr och gurkskivor på ögonen.
2017-04-07 12.02.43
Härligt och avslappnande!
2017-04-07 12.02.10
Smarrig hemmagjord müesli till försäljning.
2017-04-07 12.05.49
Goda råd till salu.
2017-04-07 11.50.43
Ekologisk aloe vera
2017-04-07 11.50.32
Eleverna i Lyckan visar upp sina fina Hälsoteketböcker.
2017-04-07 11.44.04
Härligt med ansiktsmask av helt naturliga produkter.
2017-04-07 11.50.06
Intresserade föräldrar och skolkompisar tittar på filmerna som eleverna skapat under Hälsoteket temat.

2017-04-07 11.50.17

2017-04-07 11.34.13
Här svänger vi loss i The Sid shuffle.

2017-04-07 11.24.51

När alla hade tagit del av vad barnen hade att visa upp och vad de hade lärt sig så kom Dr Frisk och assistent Hälsosam med Glänn Check i släptåg. Nu undrade givetvis inspektör Check vad besökarna tyckte om Hälsoteket.

2017-04-07 12.50.19

2017-04-07 12.50.41

Besökarna gav Hälsoteket högsta betyg och vårt Hälsotek blev godkänt! Hurra!

Merlin har träffat Alfred Nobel

I fredags morse upptäckte Tommy ett glittrande paket som hängde på väggen inne på Tryggheten. I paketet fanns ett usb-minne där vi hittade denna film.

Under veckan har vi arbetat hårt för att fylla sidorna i boken ”Vår historia” i hopp om att faktiskt bli bjudna på Nobelfesten.

Idag tisdag, så kom Merlin med inbjudningarna! Tänk att vi faktiskt ska få gå på Nobelfest!

20161129_133954

20161129_133538
Wow! Nobelfest låter spännande. Jag undrar vad det är för något…

 

20161129_134730På fredag är vi alltså inbjudna till denna spännande, historiska och ärofyllda fest. Nu så måste vi lära oss hur man för sig och lära oss ”vett och etikett” samt ta reda lite mer om vilka pristagare vi har i år och den där Alfred verkar vara en riktigt spännande och viktig person. Honom vill vi veta mer om!

Merlin tackade oss igen för att vi hade hjälpt honom så bra med uppdragen, men nu var det dags för honom att resa vidare till framtiden!

20161129_134512
Hej då Merlin! Vi hoppas att vi ses i framtiden.

20161129_134422

 

 

Arkeologer på besök

Vi på Svenska skolan har inte bara begåvats med fantastiska elever. Dessa elever har också fantastiska föräldrar med stora kunskaper inom olika områden. Dessa kunskaper vill vi givetvis hjälpa till att föra vidare till alla våra elever. Till vår lycka så har vi fått äran att ta emot två föräldrar som är arkeologer! Dessutom så ställer givetvis dessa föräldrar upp och delar med sig av sina kunskaper. Tack Jonas och Isabell!

20161122_132339 20161122_134719

Barnen undrade givetvis hur det är att arbeta som arkeolog. För att arbeta som arkeolog måste man gilla att gräva, vara noggrann och ha ett väldigt bra tålamod, för arbetet går ut på att gräva väldigt försiktigt. I och för sig börjar man faktiskt att gräva bort de översta jordlagret med hjälp av en grävskopa innan man börjar med grävandet för hand.

Isabell och Jonas är experter på forntiden och hade med sig några kopior på artefakter från forntiden.

20161122_132547
Flinta användes till olika typer och redskap och vapen under forntiden.
20161122_134133
För att göra eld använde man ett eldstål som detta, flinta och fnöske från fnösketickan.
20161122_134111
En sax
20161122_134305

Ett vackert smycke.

Barnen var givetvis också mycket nyfikna på vad de hade hittat under sina utgrävningar.

Jonas berättade att han hade hittat ett guldarmband, men även en stor samling av urnor bredvid två hus där man tror att de utförde religiösa riter.

Det lät verkligen jättespännande! Det är så intressant att ta del av hur arkeologer utför sitt arbete som leder fram till mer kunskaper om vår historia. Det är ju inte alla som lyckas resa i tiden så som vi har gjort på skolan, så både arkeologer och historikers arbete är oerhört viktigt för att vi ska lära oss mer om hur det en gång var.

Åter igen stort tack, Jonas och Isabell för att ni delar med er av era kunskaper.

Centralt innehåll historia åk 4-6

  • Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kloster, helgon, musik och dans på medeltiden

Idag så fick Lyckans elever åter igen besök av adelsdamen Ingrid. Hon ville berätta för oss om hur det var att gå i kloster och hur musiken utvecklades under denna tidsperiod.

20161114_142546

20161114_142625
Dalby och Vadstena kloster är kloster som ännu i våra dagar är bevarade Medeltida kloster.

Sankt Benedictus som levde på 500-talet var en munk som stiftade regler för hur munkar och nunnor skulle leva under Medeltiden. De skulle leva under lydnad, kyskhet och fattigdom. Trots detta så var det många som valde att gå i kloster och viga sitt liv åt kristus. De här reglerna instiftades för att munkarna och nunnorna skulle fokusera på gudstron, men även på att utveckla samhället.

20161114_143228

Munkarna och nunnorna arbetade hårt i klostren med att brygga öl, skriva biblar, utveckla medicinalkonsten och ta hand om och bota sjuka. De odlade många olika medicinalväxter i klosterträdgårdarna som de sedan använde för att bota sjuka. Dessutom studerade de stjärnorna och utforskade himlavalvet. I klostren hade man ett stort fokus på sina uppgifter och de experimenterade och var den del i samhället som drev samhället framåt.

20161114_143523
På bilderna ser ni olika sysslor som utfördes i klostret. Bild 1: Botade sjuka genom att studera deras urin. Bild 2: Munken provsmakar ölet. Bild 3: Nunnorna läser och skriver.

Tidegärden var det som styrde munkorna och nunnornas tid, det var ett slags schema över när bönerna skulle bes. Vi drog en parallell med dagens muslimer som fortfarande ber fem gånger om dagen.

Om man tittar på munkarna och nunnornas kläder, så var de inte alls annorlunda om man jämför med dåtidens medborgare. Alla var relativt likt klädda. Dagens medborgare har förändrat sin klädsel medan prästerna är klädda som man var på Medeltiden.

Under Medeltiden så levde en kvinna som vi idag kallar för Heliga Birgitta (1303-1373). Birgitta var en adelsdam ur Folkungaätten. Hon var gift med en framstående lagman. Redan tidigt såg Birgitta olika syner som ledde henne den rätta vägen. Birgitta och hennes man Ulf gav sig ut på en pilgrimsfärd i Europa och de tog sig ända ner till Rom. Tyvärr så gick hennes man Ulf bort och då beslutade hon sig för att följa sina syner och önskade skapa en egen nunneorden. Påven i Rom gick slutligen med på det och Bigittinerorden i Vadstena skapades.

20161114_145003

En annan stor nunna under Medeltiden var Hildegard av Bingen (1098-1179). Även Hildegard var adlig, till skillnad från Heliga Birgitta, så gick hon i kloster redan som ung. Hildegard har haft en avgörande roll när det gäller musikens utveckling. Hon skrev både text och musik. Hennes musik spelas och sjungs än idag.

Ingrid frågade eleverna om de visste vilket språk de sjöng på och svaret var givetvis latin.

Vi funderade vidare på hur man visste att det som Hildegard skrev lät så här, då man inte kunde spela in det man skrivit. Noter hade ju inte heller uppfunnits.

Hildegard av Bingen var faktiskt den som vad den första att börja nedteckna någon form av noter kallade neumer.

20161114_150142

Denna skrift utvecklades och blev allt mer lik de noter som vi idag använder.

20161114_150155

Instrumenten man spelade på under denna tid var orgeln, harpa, luta, trummor, säckpipa, krumhorn och bjällror.

20161114_150501

Genom alla tider har människan velat kommunicera och kanske ”skvallra” lite. Dåtidens ballader var som dagens ”skvallertidningar”. Ballader är berättande sånger och dessa sånger dansade man till.

Den mest kända ballad från denna tid sjungs än idag, nämligen Staffan var en stalledräng.

Ingrid ville lära oss att dansa ballader, precis som man gjorde på Medeltiden. Fantastiskt spännande och roligt!

20161114_154135

 

20161114_152747

20161114_152733

Tusen tack Ingrid!

I läroplanen läser vi:

Förmågor idrott

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,

Centralt innehåll idrott

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Förmågor musik

  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Centralt innehåll musik

  • Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.
  • Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.

Centralt innehåll historia

  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Adligt besök

Idag kom Merlin med sina vänner adelsdamen Ingrid och skräddaren Göran på besök. De ville visa oss och lära oss om de vackra och spännande kläderna som man bar under Medeltiden.

20161110_132051

Att Ingrid var en rik adelsdam kunde man direkt se på hennes fina kläder. Hennes röda klänning skvallrade om att hon hade riktigt gott om pengar. Att få fram färgerna rött, blått och svart var riktigt dyrt. De vanligaste klädfärgerna under Medeltiden var grått, brunt och grönt som var mycket enklare färger att färga in kläderna med.

Ingrid var nästan lite generad, för hon hade glömt att ta på sig sin mellanklänning som skulle bäras mellan särken och överklänningen.

Hon tittade sig runt i klassen och tyckte att de såg lite märkliga ut och påpekade att det var konstigt att de inte hade täckt sina huvuden. Det skulle man nämligen alltid göra på Medeltiden.

20161110_132514

Hennes skräddare Göran bar en grå tunika och en struthätta. Ingrid berättade att struten blev allt längre ju senare under Medltiden man kom. Man fick tom instifta en lag om att strutarna inte fick bli längre än 3 meter! Struten var riktigt praktisk, för där kunde man gömma sina pengar.

20161110_133049

Pengarna hade man annars i en pung som man fäste i bältet.

20161110_133028

Runt sin hals bar Göran ett halsband som var en avbild av Olof Skötkonungs mynt. Ni kommer väl ihåg att Olof var den först kungen i norden som lät prägla mynt.

20161110_132711

Göran frågade om vi visste varför det var ett kors på myntet. Den första gissningen var att han var den förste kungen som blev kristnad och att korset var en symbol för kristendomen. Det kan mycket väl vara rätt, men korset hade en mer praktisk funktion. Det kunde ju vara så att man köpte något som bara kostade ett halvt mynt och då var det ju lätt att dela myntet på rätt ställe.

Sedan så blev det dags för oss att sy vårt eget medeltida klädesplagg, nämligen en struthätta.

20161110_133648
Göran visar upp hur vi ska använda mönstret.

20161110_134606

20161110_135221
Här har vi en elev som har vett att täcka huvudet, precis som man skulle göra på Medeltiden. Huvudbonaden har kanske en något mer modern stil.
20161110_141403
Hade man symaskiner på Medeltiden tro?

Vi får nog allt ge det en lektion till innan vi blir klara med våra struthättor.

Centralt innehåll slöjd som berörts

  • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

Från Vikingatid till Medeltid

Idag så kom Estrid springandes med ett meddelande från Merlin. Hon hälsade att han nu mindes Vikingatiden och att han hade fyllt sidan med Vikingatiden med minnen igen.

20161025_144755

Estrid frågade eleverna vad de hade lärt sig om hur det var att leva på Vikingatiden. Hon frågade också vilka de största skillnaderna som eleverna upplevde att det var att leva på Vikingatiden jämfört med att leva på deras tid. De berättade bland annat att de tyckte att livet på Vikingatiden var tufft, men spännande. Det var många som fick sjukdomar pga näringsbrist. Det var spännande med de resor som de gjorde. På Vikingatiden fanns det t.ex. inga iPads eller iPhones som vi har idag. De skrev på ett annat sätt då än vad vi gör idag. De kunde inte så mycket om världen som vi kan idag. Idag kan vi fler språk och kan prata med människor världen över.

Estrid berättade sedan att hon skulle hjälpa dem vidare på sin resa i tiden. Merlin hade berättat att de skulle resa till år 1010 e.Kr. Hon hade gömt den magiska formeln som de åter igen fick uttala tillsammans.

När de ”landade” så fick de träffa ingen mindre än Olof Skötkonung.

20161025_133833

Han berättade att han var den förste kung som kristnats och hållit fast vid kristendomen. Han pappa Erik Segersäll hade i och för sig också kristnats, men han hade sedan återgått till asatron. Olof berättade också att han var den förste svenske kung som präglat mynt, det var han riktigt stolt över. Olof hade stort hopp om att han skulle modernisera samhället med sitt kristnande och att han såg till att Svea rike fick pengar precis som man hade ute i stora världen.

När Olof hade lämnat oss funderade vi vidare kring hur samhället förändrades iom att Olof Skötkonung kristnats.

Eleverna trodde:

  • Att fler blev kristna när kungen var kristen.
  • Det byggdes kyrkor.
  • Människor började bosätta sig runt kyrkorna och det blev vanligare med byar istället för att man levde mer utspritt på Vikingatiden.
  • Man slutade att ha trälar då bibeln talar för att alla ska vara lika värda.
  • Man slutade att offra och då blev man rikare för att man åt upp maten istället för att offra den.
  • Livet blev rättvisare när man levde sitt liv efter 10 guds bud.
  • Man började med skatter – det fanns något som hette tionde. Man skänkte en tiondel  av det man skördade och slaktade på gården till kyrkan.

Nu ska vi ta reda på om det stämmer som vi tror. Hur förändrades samhället när människorna i norden blev kristna?

Centralt innehåll åk 4-6 Historia:

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Hur historiska personer och händelser, … , har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

På vikingatåg

Som ni säkert minns så befinner sig eleverna i Lyckan på Vikingatiden. De har träffat vikingaflickan Estrid som har hjälpt dem runt för att lära sig om hur det är att leva på Vikingatiden. Estrid har berättat för dem att hennes bror Erik har gett sig ut på vikingatåg till Särkland. Många frågor kring hur det är att vara på vikingatåg har ställts av Lyckans elever.

Varför ger man sig ut på vikingatåg?

Hur är det att vara ute på vikingatåg?

Vad hade man med sig hem från vikingatågen?

Hur färdas man? mm

Eleverna har kommit fram till att det är upptäckarlustan som drev vikingarna ut på de farliga resorna. Precis som upptäckarlustan även har drivit deras egna familjer till att flytta hit till Teneriffa. På sina vikingafärder färdades man i båtar, som vi idag kallar för vikingaskepp. Vikingaskeppen var mycket speciell i sin konstruktion med sina platta bottnar som gjorde att man kunde glida in tyst i vikar.

På vikingaskeppen levde vikingarna i flera år och eleverna tror att det var riktigt tufft, både att ro båtarna och att leva så nära varandra utan färsk mat. Det var säkert många som du av undernäring om de inte föll offer under någon strid. De tror att de var få som kom hem från vikingafärderna, men de som väl nådde hembyn igen blev mycket berömda och hade med sig många rikedomar som de rövat eller lyckats byta till sig. Idag kan man finna stora myntskatter nergrävda i marken. Eleverna resonerade kring varför dessa skatter hittas nergrävda och de kom fram till att vikingarna gömde skatterna när de kom hem och att de sedan dog utan att någon visste var skatterna var nergrävda. De skatter som man hade med sig hem kunde exempelvis vara glaspärlor och mynt från fjärran länder som exempelvis Särkland som vi idag kallar Mellanöstern. Att vikingarna kallade stället för Särkland måste bero på hur man klädde sig där. De hade på sig vita klädnader som är mycket lika stjärngossekläder, sk särkar.

Förutom skatter hade de också med sig slavar som de kallade för trälar. Eleverna tror att vi hade varit mycket senare i vår utveckling i Sverige om vi inte hade gett oss ut på våra vikingafärder. Vikingarna lärde sig nog mycket genom de olika mötena med människor från främmande länder. Bland annat ledde detta till att man blev kristnade i Sverige.

I slutet av förra veckan stötte eleverna åter igen på Estrid. Hon var så stolt över den runsten som hon rest när hennes efterlängtade bror klarat sig levande hem.

20161014_112200

Eleverna blev givetvis nyfikna på vad som stod på runstenen och började försöka uttyda vad som kunde stå på stenen.

20161014_112419

20161014_112546

20161014_121435
Tänk vad klurigt! Hmmm… undra vem Tor var?

Eleverna knäckte snabbt att Tor var en av asagudarna som man trodde på under Vikingatiden. Nu är vi allt nyfikna på att ta reda på mer om gudarna.

Centralt innehåll åk 4-6 Historia

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

På plats på Vikingatiden

De nyfikna häxorna och trollkarlarna i Lyckan har nu varit på Vikingatiden under en veckas tid. De har smugit omkring i byn och lärt sig mer om livet i byn. Se vad de har lärt sig!

Så här bodde man på Vikingatiden

 

Det här åt man på Vikingatiden

 

Det här arbetade man med

 

Så här klädde man sig på Vikingatiden

 

Hierarkin på vikingatiden

Trälar

Stormän och bönder hade trälar(slavar) dom kunde inte ens bestämma över sina egna liv. Dom gjorde det hårdaste jobbet och var inte fria. Dom som ägde trälarna fick lov att att sälja dom till andra stormän och bönder. Trälarna arbetade för att få mat och någon stans att bo på. De kunde få bo hos getterna och fick inte äta vid samma bord. Dom fick konstiga namn som stormännen och bönderna kallade dom. Trälarna fick inte äta vid samma bord och inte äta samma saker som stormännen och bönderna. Man kunde bli en träl om man antingen valde det, blev fångad eller fölorade i ett krig.

Hövdingen

Hövdingen var näst mäktigast av alla. Den som dom tyckte var mäktigast var gudarna asså Tor och Oden och dom där. Hövdingen var den som bestämde över alla i byn. Hövdingen var mycket ute på resa under tiden den var på resa så bestämde hövdingens fru. Hon hade också alla nycklar till alla matförråd.

Brott och straff

Ibland träffades alla som bodde i byn för att ha ting. På tinget löste man bråk mellan människor och dömde brottslingar. Platserna man hade ting på låg ute i det fria. Tinget leddes av en lagman. Han kunde alla regler utantill. Dom fria männen satt med och dömde. Stormän och bönderna var fria män. Kvinnor trälar fick inte sitta med och döma.

Erik Segersäll

Erik var bra på att försvara sitt folk mot fiender. Det  var kungens viktigaste jobb. Erik vann många strider. Segersäll betydde många segrar. Han styrde över svearna runt Mälaren och de nya områden svearna erövrade.

Olof Skötkonung

När Erik Segersäll dog omkring år 993 efterträddes han av sonen Olof Skötkonung. Ca 993-1022 fick kristendomen sitt genom brott i Sverige och de första mynten blev präglade i Sigtuna. Olof Skötkonung avgick under vintern 1021-22.

 

Centralt innehåll bild åk 4-6

  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Centralt innehåll historia åk 4-6

  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Förmågor svenska

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • söka information från olika källor och värdera dessa

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbygg­nad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.