Kategoriarkiv: SO

Kloster, helgon, musik och dans på medeltiden

Idag så fick Lyckans elever åter igen besök av adelsdamen Ingrid. Hon ville berätta för oss om hur det var att gå i kloster och hur musiken utvecklades under denna tidsperiod.

20161114_142546

20161114_142625
Dalby och Vadstena kloster är kloster som ännu i våra dagar är bevarade Medeltida kloster.

Sankt Benedictus som levde på 500-talet var en munk som stiftade regler för hur munkar och nunnor skulle leva under Medeltiden. De skulle leva under lydnad, kyskhet och fattigdom. Trots detta så var det många som valde att gå i kloster och viga sitt liv åt kristus. De här reglerna instiftades för att munkarna och nunnorna skulle fokusera på gudstron, men även på att utveckla samhället.

20161114_143228

Munkarna och nunnorna arbetade hårt i klostren med att brygga öl, skriva biblar, utveckla medicinalkonsten och ta hand om och bota sjuka. De odlade många olika medicinalväxter i klosterträdgårdarna som de sedan använde för att bota sjuka. Dessutom studerade de stjärnorna och utforskade himlavalvet. I klostren hade man ett stort fokus på sina uppgifter och de experimenterade och var den del i samhället som drev samhället framåt.

20161114_143523
På bilderna ser ni olika sysslor som utfördes i klostret. Bild 1: Botade sjuka genom att studera deras urin. Bild 2: Munken provsmakar ölet. Bild 3: Nunnorna läser och skriver.

Tidegärden var det som styrde munkorna och nunnornas tid, det var ett slags schema över när bönerna skulle bes. Vi drog en parallell med dagens muslimer som fortfarande ber fem gånger om dagen.

Om man tittar på munkarna och nunnornas kläder, så var de inte alls annorlunda om man jämför med dåtidens medborgare. Alla var relativt likt klädda. Dagens medborgare har förändrat sin klädsel medan prästerna är klädda som man var på Medeltiden.

Under Medeltiden så levde en kvinna som vi idag kallar för Heliga Birgitta (1303-1373). Birgitta var en adelsdam ur Folkungaätten. Hon var gift med en framstående lagman. Redan tidigt såg Birgitta olika syner som ledde henne den rätta vägen. Birgitta och hennes man Ulf gav sig ut på en pilgrimsfärd i Europa och de tog sig ända ner till Rom. Tyvärr så gick hennes man Ulf bort och då beslutade hon sig för att följa sina syner och önskade skapa en egen nunneorden. Påven i Rom gick slutligen med på det och Bigittinerorden i Vadstena skapades.

20161114_145003

En annan stor nunna under Medeltiden var Hildegard av Bingen (1098-1179). Även Hildegard var adlig, till skillnad från Heliga Birgitta, så gick hon i kloster redan som ung. Hildegard har haft en avgörande roll när det gäller musikens utveckling. Hon skrev både text och musik. Hennes musik spelas och sjungs än idag.

Ingrid frågade eleverna om de visste vilket språk de sjöng på och svaret var givetvis latin.

Vi funderade vidare på hur man visste att det som Hildegard skrev lät så här, då man inte kunde spela in det man skrivit. Noter hade ju inte heller uppfunnits.

Hildegard av Bingen var faktiskt den som vad den första att börja nedteckna någon form av noter kallade neumer.

20161114_150142

Denna skrift utvecklades och blev allt mer lik de noter som vi idag använder.

20161114_150155

Instrumenten man spelade på under denna tid var orgeln, harpa, luta, trummor, säckpipa, krumhorn och bjällror.

20161114_150501

Genom alla tider har människan velat kommunicera och kanske ”skvallra” lite. Dåtidens ballader var som dagens ”skvallertidningar”. Ballader är berättande sånger och dessa sånger dansade man till.

Den mest kända ballad från denna tid sjungs än idag, nämligen Staffan var en stalledräng.

Ingrid ville lära oss att dansa ballader, precis som man gjorde på Medeltiden. Fantastiskt spännande och roligt!

20161114_154135

 

20161114_152747

20161114_152733

Tusen tack Ingrid!

I läroplanen läser vi:

Förmågor idrott

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,

Centralt innehåll idrott

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Förmågor musik

  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Centralt innehåll musik

  • Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.
  • Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.

Centralt innehåll historia

  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Adligt besök

Idag kom Merlin med sina vänner adelsdamen Ingrid och skräddaren Göran på besök. De ville visa oss och lära oss om de vackra och spännande kläderna som man bar under Medeltiden.

20161110_132051

Att Ingrid var en rik adelsdam kunde man direkt se på hennes fina kläder. Hennes röda klänning skvallrade om att hon hade riktigt gott om pengar. Att få fram färgerna rött, blått och svart var riktigt dyrt. De vanligaste klädfärgerna under Medeltiden var grått, brunt och grönt som var mycket enklare färger att färga in kläderna med.

Ingrid var nästan lite generad, för hon hade glömt att ta på sig sin mellanklänning som skulle bäras mellan särken och överklänningen.

Hon tittade sig runt i klassen och tyckte att de såg lite märkliga ut och påpekade att det var konstigt att de inte hade täckt sina huvuden. Det skulle man nämligen alltid göra på Medeltiden.

20161110_132514

Hennes skräddare Göran bar en grå tunika och en struthätta. Ingrid berättade att struten blev allt längre ju senare under Medltiden man kom. Man fick tom instifta en lag om att strutarna inte fick bli längre än 3 meter! Struten var riktigt praktisk, för där kunde man gömma sina pengar.

20161110_133049

Pengarna hade man annars i en pung som man fäste i bältet.

20161110_133028

Runt sin hals bar Göran ett halsband som var en avbild av Olof Skötkonungs mynt. Ni kommer väl ihåg att Olof var den först kungen i norden som lät prägla mynt.

20161110_132711

Göran frågade om vi visste varför det var ett kors på myntet. Den första gissningen var att han var den förste kungen som blev kristnad och att korset var en symbol för kristendomen. Det kan mycket väl vara rätt, men korset hade en mer praktisk funktion. Det kunde ju vara så att man köpte något som bara kostade ett halvt mynt och då var det ju lätt att dela myntet på rätt ställe.

Sedan så blev det dags för oss att sy vårt eget medeltida klädesplagg, nämligen en struthätta.

20161110_133648
Göran visar upp hur vi ska använda mönstret.

20161110_134606

20161110_135221
Här har vi en elev som har vett att täcka huvudet, precis som man skulle göra på Medeltiden. Huvudbonaden har kanske en något mer modern stil.
20161110_141403
Hade man symaskiner på Medeltiden tro?

Vi får nog allt ge det en lektion till innan vi blir klara med våra struthättor.

Centralt innehåll slöjd som berörts

  • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

Från Vikingatid till Medeltid

Idag så kom Estrid springandes med ett meddelande från Merlin. Hon hälsade att han nu mindes Vikingatiden och att han hade fyllt sidan med Vikingatiden med minnen igen.

20161025_144755

Estrid frågade eleverna vad de hade lärt sig om hur det var att leva på Vikingatiden. Hon frågade också vilka de största skillnaderna som eleverna upplevde att det var att leva på Vikingatiden jämfört med att leva på deras tid. De berättade bland annat att de tyckte att livet på Vikingatiden var tufft, men spännande. Det var många som fick sjukdomar pga näringsbrist. Det var spännande med de resor som de gjorde. På Vikingatiden fanns det t.ex. inga iPads eller iPhones som vi har idag. De skrev på ett annat sätt då än vad vi gör idag. De kunde inte så mycket om världen som vi kan idag. Idag kan vi fler språk och kan prata med människor världen över.

Estrid berättade sedan att hon skulle hjälpa dem vidare på sin resa i tiden. Merlin hade berättat att de skulle resa till år 1010 e.Kr. Hon hade gömt den magiska formeln som de åter igen fick uttala tillsammans.

När de ”landade” så fick de träffa ingen mindre än Olof Skötkonung.

20161025_133833

Han berättade att han var den förste kung som kristnats och hållit fast vid kristendomen. Han pappa Erik Segersäll hade i och för sig också kristnats, men han hade sedan återgått till asatron. Olof berättade också att han var den förste svenske kung som präglat mynt, det var han riktigt stolt över. Olof hade stort hopp om att han skulle modernisera samhället med sitt kristnande och att han såg till att Svea rike fick pengar precis som man hade ute i stora världen.

När Olof hade lämnat oss funderade vi vidare kring hur samhället förändrades iom att Olof Skötkonung kristnats.

Eleverna trodde:

  • Att fler blev kristna när kungen var kristen.
  • Det byggdes kyrkor.
  • Människor började bosätta sig runt kyrkorna och det blev vanligare med byar istället för att man levde mer utspritt på Vikingatiden.
  • Man slutade att ha trälar då bibeln talar för att alla ska vara lika värda.
  • Man slutade att offra och då blev man rikare för att man åt upp maten istället för att offra den.
  • Livet blev rättvisare när man levde sitt liv efter 10 guds bud.
  • Man började med skatter – det fanns något som hette tionde. Man skänkte en tiondel  av det man skördade och slaktade på gården till kyrkan.

Nu ska vi ta reda på om det stämmer som vi tror. Hur förändrades samhället när människorna i norden blev kristna?

Centralt innehåll åk 4-6 Historia:

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Hur historiska personer och händelser, … , har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

På vikingatåg

Som ni säkert minns så befinner sig eleverna i Lyckan på Vikingatiden. De har träffat vikingaflickan Estrid som har hjälpt dem runt för att lära sig om hur det är att leva på Vikingatiden. Estrid har berättat för dem att hennes bror Erik har gett sig ut på vikingatåg till Särkland. Många frågor kring hur det är att vara på vikingatåg har ställts av Lyckans elever.

Varför ger man sig ut på vikingatåg?

Hur är det att vara ute på vikingatåg?

Vad hade man med sig hem från vikingatågen?

Hur färdas man? mm

Eleverna har kommit fram till att det är upptäckarlustan som drev vikingarna ut på de farliga resorna. Precis som upptäckarlustan även har drivit deras egna familjer till att flytta hit till Teneriffa. På sina vikingafärder färdades man i båtar, som vi idag kallar för vikingaskepp. Vikingaskeppen var mycket speciell i sin konstruktion med sina platta bottnar som gjorde att man kunde glida in tyst i vikar.

På vikingaskeppen levde vikingarna i flera år och eleverna tror att det var riktigt tufft, både att ro båtarna och att leva så nära varandra utan färsk mat. Det var säkert många som du av undernäring om de inte föll offer under någon strid. De tror att de var få som kom hem från vikingafärderna, men de som väl nådde hembyn igen blev mycket berömda och hade med sig många rikedomar som de rövat eller lyckats byta till sig. Idag kan man finna stora myntskatter nergrävda i marken. Eleverna resonerade kring varför dessa skatter hittas nergrävda och de kom fram till att vikingarna gömde skatterna när de kom hem och att de sedan dog utan att någon visste var skatterna var nergrävda. De skatter som man hade med sig hem kunde exempelvis vara glaspärlor och mynt från fjärran länder som exempelvis Särkland som vi idag kallar Mellanöstern. Att vikingarna kallade stället för Särkland måste bero på hur man klädde sig där. De hade på sig vita klädnader som är mycket lika stjärngossekläder, sk särkar.

Förutom skatter hade de också med sig slavar som de kallade för trälar. Eleverna tror att vi hade varit mycket senare i vår utveckling i Sverige om vi inte hade gett oss ut på våra vikingafärder. Vikingarna lärde sig nog mycket genom de olika mötena med människor från främmande länder. Bland annat ledde detta till att man blev kristnade i Sverige.

I slutet av förra veckan stötte eleverna åter igen på Estrid. Hon var så stolt över den runsten som hon rest när hennes efterlängtade bror klarat sig levande hem.

20161014_112200

Eleverna blev givetvis nyfikna på vad som stod på runstenen och började försöka uttyda vad som kunde stå på stenen.

20161014_112419

20161014_112546

20161014_121435
Tänk vad klurigt! Hmmm… undra vem Tor var?

Eleverna knäckte snabbt att Tor var en av asagudarna som man trodde på under Vikingatiden. Nu är vi allt nyfikna på att ta reda på mer om gudarna.

Centralt innehåll åk 4-6 Historia

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

På plats på Vikingatiden

De nyfikna häxorna och trollkarlarna i Lyckan har nu varit på Vikingatiden under en veckas tid. De har smugit omkring i byn och lärt sig mer om livet i byn. Se vad de har lärt sig!

Så här bodde man på Vikingatiden

 

Det här åt man på Vikingatiden

 

Det här arbetade man med

 

Så här klädde man sig på Vikingatiden

 

Hierarkin på vikingatiden

Trälar

Stormän och bönder hade trälar(slavar) dom kunde inte ens bestämma över sina egna liv. Dom gjorde det hårdaste jobbet och var inte fria. Dom som ägde trälarna fick lov att att sälja dom till andra stormän och bönder. Trälarna arbetade för att få mat och någon stans att bo på. De kunde få bo hos getterna och fick inte äta vid samma bord. Dom fick konstiga namn som stormännen och bönderna kallade dom. Trälarna fick inte äta vid samma bord och inte äta samma saker som stormännen och bönderna. Man kunde bli en träl om man antingen valde det, blev fångad eller fölorade i ett krig.

Hövdingen

Hövdingen var näst mäktigast av alla. Den som dom tyckte var mäktigast var gudarna asså Tor och Oden och dom där. Hövdingen var den som bestämde över alla i byn. Hövdingen var mycket ute på resa under tiden den var på resa så bestämde hövdingens fru. Hon hade också alla nycklar till alla matförråd.

Brott och straff

Ibland träffades alla som bodde i byn för att ha ting. På tinget löste man bråk mellan människor och dömde brottslingar. Platserna man hade ting på låg ute i det fria. Tinget leddes av en lagman. Han kunde alla regler utantill. Dom fria männen satt med och dömde. Stormän och bönderna var fria män. Kvinnor trälar fick inte sitta med och döma.

Erik Segersäll

Erik var bra på att försvara sitt folk mot fiender. Det  var kungens viktigaste jobb. Erik vann många strider. Segersäll betydde många segrar. Han styrde över svearna runt Mälaren och de nya områden svearna erövrade.

Olof Skötkonung

När Erik Segersäll dog omkring år 993 efterträddes han av sonen Olof Skötkonung. Ca 993-1022 fick kristendomen sitt genom brott i Sverige och de första mynten blev präglade i Sigtuna. Olof Skötkonung avgick under vintern 1021-22.

 

Centralt innehåll bild åk 4-6

  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Centralt innehåll historia åk 4-6

  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Förmågor svenska

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • söka information från olika källor och värdera dessa

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbygg­nad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

På besök hos Aristoteles

aristoteles-pa-besokDenna vecka fick även klass Kärleken hjälp av Merlin att färdas i tiden. Eleverna i åk 7 har i uppdrag att lära sig mer om antikens Grekland och hur den kulturen har påverkat nutidens samhälle. Med hjälp av trollformeln och våra talismaner reste vi till år 346 f Kr och träffade ingen mindre än filosofen Aristoteles! Han berättade mycket om sin tids Grekland, bland annat om Aten och demokrati, om Sparta och krigarna och en massa annat intressant. Vi fick både kartor och bokrullar av honom.

 

 

Aristoteles var en färgstark figur som lockade till en hel del skratt hos sin lilla åhörarskara, bland annat  när han hastigt och lustigt ”rakade av” sig skägget som han tyckte fastnade i munnen! 

aristoteles-pa-besok4

Han gjorde även en hel del uttalanden som nog inte skulle anses vara särskilt politiskt korrekta i dagens Sverige, t ex om kvinnor…

aristoteles-pa-besok3

Besöket var uppskattat av alla och eleverna i åk 8, som har i uppdrag att lära sig mer om nationalism och imperialism, började genast fundera på vilken historisk person som kunde vara mest lämplig att besöka. En rysk tsar kanske, eller varför inte Napoleon?

aristoteles-pa-besok5

I läroplanen Lgr 11 hittar vi:

Förmågor att utveckla i historia

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll Historia åk 7-9

  • Antiken, dess utmärkande drag om epok och dess betydelse för vår egen tid.

 

Vikingatiden here we come!

Eleverna i klass 4-6 Lyckan fick i uppdrag att hjälpa vår vän trollkarlen Merlin att fylla sidan om Vikingatiden i boken ”Vår historia” med information om hur man levde på Vikingatiden. För att kunna resa till Vikingatiden så var barnen tvungna att ikläda sig häx- eller trollkarlskaraktärer och skapa sin talisman som ger dem krafter att kunna resa i tiden. Nu har barnen skrivit självbiografier om sina karaktärer och talismanerna är klara. Under veckan fick de också trollformeln som de ska uttala när de har talismanen kring sin hals.

Idag kom Merlin i klassrummet och sa att de nu var redo för sin första tidsresa.

20160916_102824
Barnen ställde sig i ring tillsammans med Merlin och uttalade tillsammans trollformeln.

När de hade uttalat trollformeln så dök plötsligt en flicka upp. Hon verkade känna Merlin, men undrade vad han gjorde där igen. Hon undrade också vilka det var som Merlin hade med sig. Hon tyckte att de såg konstiga ut och att de hade konstiga kläder. Hon berättade att det var väldigt viktigt att ingen fick se dem så att de inte skulle råka illa ut.

Merlin bad flickan att ta hand om barnen och guida dem runt i byn för att de skulle ta reda på hur det var att leva på Vikingatiden. Merlin berättade för barnen att de skulle observera hur man var klädd, vad man åt, vad man arbetade med, hur man bodde och vem det var som bestämde i byn.

20160916_103011

Flickan bad barnen att presentera sig och hon fick höra att de hette de konstigaste namn så som exempelvis Zion och Glimma. Nästa vecka kommer några av häxorna och trollkarlarna dela med sig av sina självbiografier här på bloggen. Missa inte det!

Hon berättade sedan att hon hette Estrid. Estrids pappa var smed i byn och han verkade vara rätt viktig i staden Birka där hon bodde. Hon berättade vidare om sin bror Erik som precis hade åkt iväg på en vikingafärd med ett stort skepp till Särkland. Hennes pappa Anvald var inte riktigt glad att Erik åkt iväg då han tyckte att Erik skulle vara hemma och lära sig sin fars yrke.

20160916_103306

Helt plötsligt sa hon att alla var tvungna att gömma sig då hon såg sin far Anvald komma gående, så alla hukade sig ner. Estrid sa att hon skulle avleda sin far så att han inte hittade dem. Hon uppmanade sedan barnen att smyga runt lite i byn och försöka ta reda på vad de ville veta utan att bli avslöjade. Hon lovade att snart komma tillbaka.

När Merlin gav sig av lämnade han ett brev så att barnen inte skulle glömma av vad det var som de skulle ta reda på.

20160916_112655

Så här löd brevet:

Välkomna till Vikingatiden!

Alltid när jag kommer till en ny tid så tar jag reda på:

  • Hur var man klädd under denna tid? Jag kan ju inte gärna komma instövlandes som en trollkarl.
  • Hur bodde man? Ibland bor man i hus och ibland inte. Undersök hur man bodde på vikingatiden. Jag gillar att sova i sköna dunbolster, men det är inte säkert att man gjorde under Vikingatiden.
  • Vad åt man för mat? Jag är lite kräsen av mig och gillar mest trolldomsbrygder, men har fått lära mig att äta både det ena och det andra.
  • Vad jobbade man med? Hade alla samma sysslor eller hade man delat upp det på något sätt?
  • Det viktigaste är att ta reda på vem det var som bestämde. Det är alltid viktigt att bli god vän med den som bestämmer så brukar det mesta lösa sig.

 Tiden är kort, så det kan vara klokt att dela upp sysslorna mellan er. För att verkligen förstå hur det såg ut på denna tid kan det vara bra att på något sätt skapa bilder eller modeller som ni kan visa varandra. Det är också viktigt att skriva ner det ni lär er för att er kunskap ska kunna föras vidare. Ni har en vecka på er att slutföra era uppdrag. När ni har utfört uppdragen kommer vi att vara ett steg närmare Vishetens och kunskapens källa och ni kommer på något sätt att få en ledtråd som leder er vidare mot källan.

 Varmt lycka till och på återhörande!

Merlin

Det ska bli spännande att ta del av vilka kunskaper som kan vinnas om Vikingatiden. Ni följer väl med vidare på denna spännande färd?

I läroplanen Lgr 11 hittar vi:

Förmågor historia åk 4-6

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll Historia åk 4-6

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

 

Trollkarlen Merlin lockar med oss på en resa i tiden

Igår på lunchrasten var det några av barnen som hittade papper med snirklig gammaldags stil på. Märkligt!

20160906_130830

20160906_125820Det var skrivet på svenska, så vi listade ut att det måste vara någon på skolan som tappat dem. Barnen frågade alla på skolan, men ingen verkade ha tappat dem. Vi tyckte att det var bäst att samla alla barnen i skolan för att ta reda på vad det var för något. På papperna stod det skrivet: Stenåldern, Vikingatiden, Guancherna, Antiken och Nationalismen.

När vi satt och diskuterade och inte lyckades komma på vem det var som hade tappat dem, så kom denne mystiske mannen in.

20160906_133042

Han presenterade sig som trollkarlen Merlin, den mäktigaste trollkarlen i alla tider och han hade med sig en bok som hette ”Vår historia”.

20160906_134932

 

Viskande berättande han om hur han hade varit med om ett skalv som slungade honom in i tidstunneln. Inne i tunneln flög han omkring och förlorade sidor i hans viktiga bok ”Vår historia”.

Merlin berättade att han hade magiska krafter som kunde använda för att resa i tiden. Som hjälp för sina tidsresor hade han en talisman som hängde runt hans hals.20160906_132759

 

Det var inte helt utan anledning som Merlin reste i tiden. Han samlade kunskap för att fylla boken ”Vår historia”. Målet för honom var att han skulle lyckas fylla boken så skulle han kunna nå Vishetens och kunskapens källa.

I och med olyckan, så hade han förlorat flera sidor i sin bok och det hade blivit svårt att lyckas fylla boken. Tiden var kort och han behövde verkligen vår hjälp att fylla boken med kunskap från historien.

20160906_132958

 

Vilken tur att vi hittat de saknade sidorna! De var ju däremot tomma förutom rubrikerna!

Merlin bad oss om hjälp att resa till de olika tidsepokerna för att fylla boken med kunskap om hur man levde under dessa tidsepoker, men för att göra detta behövde man ikläda sig en roll som trollkarl eller häxa samt att skapa en talisman. När vi hade gjort detta skulle vi också få magiska krafter så att även vi kunde resa i tiden. På talismanen skulle man skriva in den första bokstaven i sitt namn från talismanalfabetet. Barnen säger att det inte alls är ett talismanalfabet utan guanchernas alfabete!

20160906_134939

När vi hade gjort det skulle Merlin lära oss en magisk trollformel som gör att vi kan resa i tiden.

Det låter allt lite läskigt det här med att resa i tiden, men barnen på skolan är väldigt modiga och tar sig gärna an nya utmaningar. Så på Merlins fråga om vi ville hjälpa honom, så svarade alla barn i kör med ett rungande JA! Det är klart att vi ska hjälpa Merlin att fylla boken igen och på så sätt kunna nå Vishetens och kunskapens källa.

Vi delade upp ansvaret mellan oss. Förskolan och förskoleklassen Tryggheten ville gärna lära sig mer om guancherna. 1-3:orna i Nyfikenheten och Glädjen tog sig an uppdraget att åka till Stenåldern och se hur man levde där. 4-6:an Lyckan ville gärna åka till Vikingatiden för att lära sig mer om Vikingar. Våra äldsta elever i Kärleken blev nyfikna på Antiken och Nationalismen och lovade att fylla dessa sidor.

Vi delade upp oss i våra grupper för att fundera vidare på vad allt detta innebar och vi samlade ihop våra kunskaper kring vad vi redan visste om de olika epokerna.

Nu är vi väldigt spända och förväntansfulla över vad som kommer att hända och vad vi kommer att få uppleva. Följ nu med oss på våra spännande resor i både tid och rum.

 

Trafikkunskaper under lekfull dag!

Att lära sig hur man vistas ute i trafiken är något som vi ständigt behöver träna på och prata om. Det handlar om att kunna se vilka risker vi möter i samband med ett övergångsställ eller som här vid en busshållplats:

Många olyckor sker vid busshållplatsen för att vi har för bråttom och inte ser oss för!
Många olyckor sker vid busshållplatsen för att vi har för bråttom och inte ser oss för!

Att lära sig vilken sida man ska cykla och gå på är mycket viktigt. Detta är inte alltid självklart att man vet och behövs därför att man påminner varandra och sig själv. Vi samtalade också en hel del om faran med användandet av mobiltelefoner när man rör sig i trafiken. En ny undersökning visade att ca 50% av alla olyckor bland gående var mobiltelefonen inblandad. Under vår promenad så såg vi många som gick och tittade i sin mobil.

Vi tränade också på grundläggande kunskaper som man kan tänka på när man går i grupp. När man går i grupp så kan man med fördel gå i led, detta för att hålla ihop gruppen. Man kan också samtala med kompisen bredvid för att kontrollera att denne mår bra.

bild 1-4

 

Trafikpromenaden var mycket givande och det blev många intressanta samtal om trafik, skyltar och trafikfaror längs vägen. Så det var många glada och nöjda barn som kom fram till målet – lekparken.

Så även om vi hade gått långt så fanns det mycket energi kvar till att LEKA

bild 2

bild 1-8

bild 1-7

bild 1-6

 

Tack för en rolig utflykt alla barn!!

LGR 11:

Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

 

Interaktion och språk med irländska Helen

bild 2

Som det står att läsa i tidningen Skolvärlden så räcker det inte att studera enbart grammatik och glosor vid inlärning av ett nytt språk utan här lyfter man fram vikten av att uppleva språket i olika situationer för att få en djupare förståelse för dess helhet.

Det är precis det som är min utgångspunkt i min undervisning av de olika språken på skolan och jag är omåttligt glad av all den multikulturella variationen av människor som vi har i vår närhet och som kan bidra till min undervisning.

Idag inbjöds irländska Helen till skolan som är bosatt här på ön sedan 4 år tillbaka. Helen är i sina bästa år och är inte verksam på arbetsmarknaden längre men vill gärna bidra med sina kunskaper och erfarenheter till oss på skolan. Detta tillfälle kunde vi absolut inte missa.

bild 6

Helen, som pratar engelska med irländsk dialekt, vilket bottnar sig i den influens som England har haft på landet sedan många års kolonisation där irländska och gaeliska språket förbjöds, hade med sig många spännande fakta om sitt hemland. I åk 4-6 där åk 4-5 arbetar med engelsktalande länder passade detta tillfälle utmärkt och år 6 fick också fräscha upp sina kunskaper kring delar av den engelsktalande världen.

Helen pratade om den irländska symbolikens historia, gaelisk fotboll som liknar både rugby och amerikansk fotboll, musik med stora grupper som U2 och Boyzone i spetsen, St. Patrick´s day som firas den 17:e mars varje år, varför det inte finns ormar på Irland och så alla dessa får. Visste ni att det totalt bor 4,6 miljoner människor på Irland men att det  även bor 5,5 miljoner får på ön? Detta la eleverna direkt på minnet vilket de uppvisade när de fick ha en ”briefing” i vad de hade lärt sig om landet.

bild 4

Klimat och landskap (32 landskap) är väldigt frodigt och grönt lågland med högsta berget som höjer sig 1.038 m.ö.h. Närmaste grannen i väster är stora landet USA dit många irländare emigrerade under nödåren då skördarna inte räckte till att mätta alla människor i landet.

Vad visste då Helen om Sverige? Jo hon visste att vi har Ikea och ABBA, och så att vi äter köttbullar förstås. Sedan sjöng vi Waterloo och Mamma Mia innan vi sade tack till Helen för den här gången.

Efter rasten förflyttade sig Helen till nästa klassrum där åk 1-3 fick fördelen att pyssla och prata med Helen. Här skapades kreativa kort där eleverna fick göra ett kollage av vad de gillar allra bäst och sedan berätta en och en för varandra och Helen på engelska vad de hade valt. Under pysslandets gång fick eleverna chans att använda sig av sina språkkunskaper vilket föll sig väldigt naturligt för dem då Helen inte kan ett ord svenska.

bild 5

bild 4

 

bild 19

bild 20

bild 18

Interaktion och språk är ett av de bättre recepten vid språkinlärning och jag hoppas att ni alla tar chansen att interagera med de människor ni möter ute i vårt nya samhälle som goda och bra förebilder för våra barn.