Kategoriarkiv: Storyline

Välkomna till Latlantika!

Om ni läst vår förra inlägg, så ser ni vad fin vår ö blev! Medborgarna började direkt fundera på vart de ville bo.

”Jag vill bo bredvid vattenfallet!!”, ”Jag vill bo högst uppe på berget” och så vidare. Men vi hade ju inga hus att bo i…..

Strax där efter att vi byggt klart modellen av ön, så damp det ned ett nytt brev från António.  Han ville nu att vi skulle ge landet ett namn och skapa en flagga till landet samt att bygga hus som vi kunde bo i, så lägligt!

Vi samlades i de grupper som vi hade blivit indelade i  för att börja skapa våra hus. Vi pratade om hur viktigt det är att samarbeta och hur man samarbetar på ett bra sätt.

Vi ska:

  • Lyssna på varandra.
  • Säga vad vi tycker och vara engagerade i uppgiften.
  • Tala i tur och ordning.
  • Ställa följdfrågor till varandra.
  • Jämka eller rösta om vi tycker olika.

Vi började tillsammans fundera kring vilka rum vi behövde i huset och hur huset skulle se ut. Alla målade varsin skiss över huset och hur vi tänkte att det kunde se ut på både insidan och utsidan och sedan kom vi fram till en gemensamt förslag.

Efter det fick eleverna i Lyckan (åk 5-6) ta över och arbeta vidare med att göra skala- och areaberäkningar och sedan bygga upp husen. Det är så bra att vi kan hjälpas åt!

De yngre eleverna jobbade sedan vidare med att måla flaggor till landet och hitta på ett namn till landet.

Titta så många fantastiska förslag på flaggor och namn som hittats på!

Men hur skulle vi nu göra för att bestämma vad landet ska heta och vilken flagga vi ska ha?

Att rösta fram en gemensam favorit kändes bra tyckte vi.

Att ordna val fixade de äldre eleverna på ett strålande sätt!

Vi hade med våra pass och prickade av oss på röstlängden, precis som på ett riktigt val! Här nedanför ser ni det vinnande bidraget. Så nu heter vårt land Latlantika!

I fredags så var husen klara och färdig att placera ut på Latlantika. Det var inte ett hus som var det andra likt. Så många spännande och unika designlösningar.

Det gick fantastiskt fint att placera ut husen. Medborgarna på Latlantika löste utplaceringen av husen genom att diskutera, jämka och komma till beslut som alla var nöjda med. Tänk om alla vuxna beslutsfattare hade varit så ödmjuka, rättvisa och inlyssnande som medborgarna på Latlantika!

Nu undrar vi vad nästa uppdrag kan vara…

Under det här uppdraget ser vi att vi har arbetet mot följande förmågor och centralt innehåll i vår läroplan:

Bild åk 1-3

Förmågor

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för-och bakgrund
  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

SO åk 1-3

Samhällskunskap

Förmågor

  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Matematik åk 4-6

Förmågor

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
  • föra och följa matematiska resonemang
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Centralt innehåll

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

 

 

Vi har landat

När vi landat på ön så fick vi ett nytt uppdrag av FN:s generalsekreterare António Guterres. Det hade blivit dags att bygga upp en modell av ön där vi ska bo. Vi fick en karta över ön där flera olika symboler var utsatta. Givetvis blev vi tvungna att ta reda på vad de olika symbolerna betyder för att kunna bygga upp ön på att så korrekt sätt som möjligt. Vi lärde oss hur höjdkurvor ser ut och förstod då att vi hade två berg på ön, ett högre och ett lite lägre där det till och med fanns en grotta. På ön finns det det också ett vattenfall som störtar ned i en sötvattenssjö. Ön består både av öppen mark och vegetation. I klasserna tittade vi vidare på flera olika karttecken och samtalade om vad det finns för kartor och varför man behöver kartor och hur man orienterar sig efter kartor.

Vi fick börja med att förstora upp kartan.
Vi byggde upp ön med hjälp av papier mache.
Nu börjar vi närma oss…
Sedan blev det dags att färglägga ön.

Här kommer vi att trivas!

När vi läser i läroplanen Lgr 11, ser vi att vi arbetat mot följande delar.

Lgr 11, kursplanemål

Bild åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

SO åk 1-3

Geografi

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll

  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

 

Centralt innehåll

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Ready for take off!

I fredags så hämtade vi ut våra pass och så blev det äntligen dags för oss att bege oss till den öde ön för att bygga upp det perfekta samhället.

Idag efter lunchrasten så var det dags att flyga iväg! Lite pirr i magarna har det varit hos våra resenärer. Hur ska jag klara mig utan mamma och pappa tro? Men samhällsbyggarna är modiga och vågade ändå ge sig iväg på det spännande uppdraget!

Först så gick vi till incheckningen där vi fick våra boardinpass.
Den här trevliga flygvärdinnan tog emot oss i flygplanet och visade oss till vår platser.

Flygvärdinnorna och en av kaptenerna var redo att ta emot oss på planet.

Resenärerna var spända och förväntansfulla inför flygresan.
Innan vi kunde lyfta, så var det givetvis dags för en säkerhetsgenomgång.
Ready for take off!
På flygplanet serverades fika, riktigt smaskigt!
Efter några timmars resa kom vi äntligen fram till den öde ön.
Personalen tackar för en lyckad flygning och önskar nu alla samhällsbyggarna lycka till med sitt spännande uppdrag.

Hur ser det perfekta samhället ut?

Idag hade vi samling på skolgården, nästan hela skolan. Alla från förskolan till åk 6 var samlade för att lära känna varandra ännu lite bättre. När vi sitter där så ser vi någon komma spankulerandes in på skolgården, precis som om han letade efter något.

Han presenterade sig som FN:s generalsekreterare António Guterres. Han var mycket bekymrad över alla stridigheter och all oro som finns i världen och han behövde vår hjälp för att bygga upp det perfekta samhället! Han berättade att hans företrädare Ban Ki-Moon hade tydligen varit på skolan för 4 år sedan och försökt med samma projekt. Till en början var det lyckat, men samhället förföll efter ett kort tag tyvärr.

António frågade oss om vi var intresserade av att hjälpa honom att bygga upp det perfekta samhället. Och det ville vi förstås! Han berättade att vi var tvungna att skapa oss hemliga identiteter så att inga onda krafter skulle kunna förstöra vårt uppdrag. Efter att vi skapat oss de hemliga identiteterna så skulle vi få ge oss iväg till en öde ö för att kunna bygga upp det perfekta samhället.

När vi kom till klassrummet, så frågade eleverna: Vad var det som hände egentligen?

Vi var då tvungna att diskutera och fundera över några olika frågor…

Så här tänkte eleverna i Glädjen.

Intressanta tankar som kommer redas ut under resans gång.

Några frågor tar vi med oss som vi kan fundera vidare kring.

Vi diskuterade också vilka egenskaper som kunde vara viktiga att ha när vi skapade egna identiteter. Vem skulle man vilja vara om man fick välja precis vem som helst?

Vi stötte på nya och kluriga ord och några andra klurigheter när vi fyllde in våra personbeskrivningar.

Vad är exempelvis: nationalitet, födelseort och kön? Hur skriver man personnummer och hur kan man veta vilket år man är född om man vill att ens karaktär ska vara 63 år? Vart skulle man vilja vara född och vad finns det för städer i det landet? Redan nu har vi utvecklat vårt ordförråd, räknat på tidsskillnader och utvecklat våra geografiska kunskaper. Man kan ju undra vart det här äventyret kommer att ta vårt lärande?!

 

En av de hemliga identiteterna! Schhh….
Vi vill vara tvillingar!
Jag vill komma från Australien… Jag undrar vad det finns för städer där?
När är jag född om jag är 63 år? Hur tar jag reda på det? Snälla fröken, jag behöver lite hjälp!

Så fort vi har fått våra pass, så ska vi flyga till vår öde ö. Några av barnen är lite bekymrade över hur de ska klara sig utan sina föräldrar… Eller kan de kanske få ta med sig mamma och pappa tro?

Som ni säkert förstår så är det här starten på vårt nya Storyline tema Samhällsbyggarna. Följ oss här på bloggen och se vad som händer.

Visst är det här ett roligt arbetssätt och se så mycket vi lär oss och hur vi kopplar detta till läroplanen.

Lgr 11, kursplanemål

Bild åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Samhällskunskap

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

 

Centralt innehåll SO

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Svenska åk 1-3

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

  • Handstil och att skriva på dator.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Centralt innehåll

  • de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Svenska åk 4-6

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll

  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

 

Är vi lika uppfinningsrika som Da Vinci tro?

Det tredje uppdraget var att vi skulle skapa en ny slags maskin.

I texten står det något om block och talja… Hmmm… vad kan det vara tror. Det är ju tur att vi har Mattias som kunde demonstrera det för oss alla. Titta på filmen, så kanske även du lär dig något nytt.

Uppdraget specificerades enligt punkterna nedan och eleverna fick välja vad just de ville göra.

I filmen får ni se några av elevernas kluriga lösningar. Det gäller att pröva och ompröva för att lyckas med uppdraget. Sällan har man skådat sådan kreativitet och uppfinningsrikedom och tålamod!

I läroplanen i Teknik kan vi läsa:

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll i Teknik åk 1-6:

  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

 

 

 

Vad ska hända med Stella?

I Glädjen har vi, efter vandringen i Leonardo da Vincis anda, tagit reda på mer om växter, djur och natur. Vi har funderat  tillsammans på vad växter egentligen behöver för att leva, lärt oss om en växts olika delar, dess livscykel, pollinering och fotosyntesen. Vi fick också fundera på kluriga frågor som ”Finns det tjejväxter och killväxter?”,  ”Andas växter?” , och ”Vad behöver en växt för att leva?”

Eleverna fick måla och sedan muntligt beskriva för en kompis hur fotosyntesen går till, och alla fick sedan agera de olika delarna i en liten spontanteater om växters liv. 

Hypoteser om vad vi tror ska hända

Vi förklarar med egna ord för varandra hur fotosyntesen fungerar

 

Dramatisering av hur fotosyntesen går till

Vi har också planterat en växt i en vattendunk. Eller rättare sagt denna fröken har planterat, vattnat, och sedan satt på korken – och jag kommer aldrig öppna den igen! Barnen fick titta på växten och många tyckte att jag var väldigt elak som gjorde så, växten kommer ju att dö! Eller..? Barnen skrev hypoteser om vad de tror ska hända för växten, och vi kommer att följa utvecklingen och beskriva det i våra loggböcker. Redan vecka 2 av experimentet hade dock de flesta ändrat uppfattning – växten kommer nog att överleva ändå! Vid en närmare titt såg vi nämligen att det bildats små små vattendroppar på insidan av vattendunken. Vad var det som hänt egentligen? Vi såg också att växten redan vuxit litegrann! Efter klassrumsdiskussioner om vad som faktiskt händer i vattendunken, skrev eleverna ner varför och hur de nu tror att utvecklingen kommer att bli. Vi pratade om växthus, ekosystem, och tittade tillbaka på våra bilder om fotosyntes.

För att fortsätta lära oss om växter och natur, och varför naturen är så viktig för oss, lärde vi oss också mer om näringskedjor. Nya ord som producent, konsument, toppkonsument och nedbrytare kom upp, och eleverna drog slutsatsen att ”det går ju runt! Där också, precis som i vattendunken!”

Självklart ska växten ha ett namn, tyckte eleverna. Så efter lottning kan vi nu stolt presentera namnet för er: växten Stella! (med det egentliga namnet Strelitzia). ”Tänk vad mycket Stella får lära sig, hen hör ju allt som vi pratar om!” sa någon elev så klokt.

Ur det centrala innehållet för NO 1-3:

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur det centrala innehållet för Biologi 4-6: 

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Vi gnuggar våra geniknölar

Då var det andra uppdraget avklarat! Vi lyckades med Da Vinci brödernas uppdrag att vi skulle måla som Leonardo Da Vinci. Lådan öppnade sig igen och nya uppdrag trillade fram.

Hmmm… vad kan detta betyda tro? Det är nog bäst att vi ber Mattias berätta hur det var när Leonardo levde igen.

 

 

Bifogat med uppdraget fanns det några förtydliganden, men oj oj oj… hur skulle vi kunna lösa detta tror. Nu gäller det att gnugga vår geniknölar och samarbeta väl för att lyckas.

Kan ni lösa denna kod? Jag undrar allt vem fursten är och vad det hemliga meddelandet leder till.

Vad tror du?

 

 

En bild säger mer än tusen ord…

Ja, så löd det andra uppdraget som vi skulle lösa.

Vi klurade så i grupperna vad det kunde betyda. Komponera, tolka, skapa…

Eleverna i Vänskapen har gjort sina egna Mona Lisa tolkningar och ritat av sin kompis i Mona Lisa stil.

I Nyfikenheten och Glädjen blev eleverna så intresserade av skölden som Leonardo hade gjort som barn, så de bestämde sig för att skapa olika sköldar som de komponerade genom att sätta ihop olika djurs kroppsdelar och skapade på så sätt ett fabeldjur. Eleverna i Nyfikenheten har också skrivit beskrivningar av sina sköldar där de preciserat vilka djur de valt och varför samt beskrivit djurens egenskaper.

Eleverna i Lyckan hade många frågor och funderingar kring målningen ”Nattvarden” och ville titta närmare på den.

Eleverna fick ta del av  påskberättelsen för att lära sig om historien bakom målningen. Under högläsningen så målade eleverna bilder som dök upp i huvudet.

Sedan tittade vi närmare på målningen ”Nattvarden” och försökte klura ut vem som var vem i målningen och försökte tolka deras uttryck. När vi samtalat tillsammans kring målningen så gav vi oss ut på okända vatten med att för första gången skriva vår egen bildanalys. Det var svårt men också spännande då konsten gav så mycket mer när man tittade närmare på den och vi lärde oss att tolka bilden.

Efter vi var klara med vår egen bildanalys gav vi oss ut på en liten promenad utmed strandpromenaden och tittade på en sandskulptur av ”Nattvarden”. Det var väldigt intressant då vi insåg att sandskulptören hade gjort en egen tolkning av verket.

Många intressanta och spontana diskussioner skedde mellan eleverna och jag tror att de förbipasserande lyssnade både imponerat och nyfiket på elevernas utomordentliga resonemangsförmåga.

Efter att vi tittat på sandskulpturen gick vi tillbaka till klassrummet för att gestalta målningen. Det var ju riktigt passande att vi faktiskt är 13 elever i Lyckan, precis som antalet personer på målningen med Jesus och hans lärljungar.

Givetvis var vi tvungna att busa till det lite och gjorde vår egna busiga version av ”Nattvarden”.

Nu blev det ju ett helt annat budskap 😉

Från läroplanen kan vi läsa:

Förmågor bild

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
  • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll bild

Åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

 

 

 

Leonardo Da Vinci som konstnär

Då var det dags för att se om vi klarat det första uppdraget att liksom Leonardo Da Vinci måla av växter i naturen.

Vad skönt att vi faktiskt klarade uppdraget och att inte lådan smällde för att vi misslyckats.

I lådan låg två brev.

Ett brev med bara ettor och nollor! Vad kan det betyda tro? Eleverna i Nyfikenheten insåg snabbt att varje rad med ettor och nollor motsvarade en bokstav som vi kunde finna i ASCII-tabellen, eller sk maskinkod. Kan du lösa koden?

Denna gång var uppdraget i flera delar. ”Komponera, tolka och skapa” och efter ha sett på dramatiseringen hade vi lärt oss lite mer om konstnären Leonardo Da Vinci och började då också förstå mer av vårt uppdrag.

Eleverna i Lyckan funderade vidare kring vad vi visste, men nya frågor uppstod också. Eleverna i Lyckan blev riktigt intresserade av målningen ”Nattvarden” och vi bestämde oss för att lära oss mer om målningen och varför Leonard målade den.

De  yngre eleverna blev väldigt nyfikna på hans sköld som han hade målat och inspirerades av den.

Vem vet vart detta arbete bär vidare? Vi låter elevernas nyfikenhet och inspiration leda oss vidare i arbetet.

 

En vandring i Leonardo Da Vincis fotspår

Om ni har läst det förra blogginlägget så vet ni att vi fick ett uppdrag. Vi skulle liksom Leonardo undersöka naturen genom att:

”Visa noggrant att ni har öga, hand och sinne

att likt Leonardo intressera sig för var pinne!”

Vi tolkade detta som att vi liksom Leonardo måla av växter i naturen.

När Leonardo var barn tog hans farbror Francesco med honom ut i naturen för att undersöka den och lära sig mer om de växter som kom i hans väg, han studerade växterna närmare och målade av dem.

Vi kände att vi behövde ta hjälp av en egen ”farbror Francesco”, så då fick vi kontakt med Lena och Martin som arrangerar vandringar här på Teneriffa. Läs mer och boka era egna vandringar på deras facebooksida. Till vår glädje visade det sig att Lena och Martin har fantastiska kunskaper om Teneriffas natur och historia, så i fredags gav vi oss av på en vandring i närheten av Arona by.

Vi fick lära oss om Fikonkaktusen som är inplanterad från Mexico. Fikonkaktusen har ätliga frukter, men på kaktusarna lever också Cochinillöss.

Lössen skördas och används till färgning av både textil och smink. Innan de syntetiska färgmedlen fanns, så var Cochinillössen en stor exportprodukt för Teneriffaborna.

Här ser ni på Martins hand hur vacker färg man kan få fram av lössen.

Lena och Martin visade oss också Taggopuntian, som även den har ätbara frukter.

På frukten sitter små vassa taggar (gloshider), dem vill man inte få varken i fingrarna eller i munnen! För att öppna frukten, så tar man en av de stora vassa taggarna och skär en skåra runt frukten för att sedan klämma ut fruktköttet.

Det var supergott, men lite kladdigt 😉

Vandringen gick vidare i det spännande landskapet, förbi gamla hus som var bebodda på 50-talet.

Där visade oss Lena hur man gjorde taktegel med lera genom att forma tegelpannorna mot låret.

Den gamla bakugnen står fortfarande kvar. Den använde man bland annat till att torka fikon.

Mitt på gården fanns den gamla tröskcirkeln kvar. När man hade skördat sitt vete eller korn breddes den ut i tröskcirkeln. Man spände en tröskbräda efter en kamel eller en åsna som körde runt i tröskcirkeln. På tröskbrädan satte man ofta ett barn för att få lite tyngd på. Efter kornen hade skiljts från axen, så separerades agnarna från kornen genom att använda uppåtvindarna. Titta på filmen nedan för att se hur det kan ha sett ut.

Här ser ni ännu en vanlig växt som tål det torra och varma klimatet, Skafttaklöken.

Magarzan är en av de endemiska arter som finns på Teneriffa.

Lavendeln växer fritt och doftar lika gott som vi är vana vid.

Här har Lena brutit av en gren av Kanarietöreln och visar på den vita växtsaften som tränger fram. Den här växten är giftig och lite frätande, så den har använts inom naturmedicinen för att ta bort vårtor.

Bakom gruppen ser ni Agaveblommorna sticka upp. När blomman går i blom, så har växten funnits här i en människas livstid, alltså någonstans mellan 50 – 100 år. Efter blomningen dör växten. Intressant att veta är att man kan göra rep av fibrerna i blomstängeln. För våra vuxna läsare kan det kanske också vara intressant att växten används i tequilaframställning.

Vandringen tog oss ner i Baranco del Rey och sedan upp på Roque del Conde där vi slog läger och tog vår matsäck.

Det var en fantastisk utsikt som ni ser, 770 m.ö.h!

När vi hade ätit klart var det dags för oss att utföra vårt uppdrag och måla av de växter vi såg.

Martin och Lena berättade gärna vad växterna hette som vi målat av.

De äldre eleverna fortsatte sedan vidare till den gömda dalen där ytterligare hus och grottor låg gömda.

Det var faktiskt inte så länge sedan man bodde i grottor här på ön. Svalt på sommaren och varmt på vintern.

Tusen tack Lena och Martin för en fantastiskt spännande och lärorik vandring. Vi kan verkligen rekommendera er alla att ta kontakt med Lena och Martin och följa med på några av deras vandringar. Så lärorikt och spännande!

Förutom att vi har haft en fantastisk dag, så kan vi koppla ihop denna dag samt för och efterarbete i skolan med läroplanen Lgr 11.

Förmågor

Biologi åk 1-9

  • genomföra systematiska undersökningar i biologi

Geografi åk 1-9

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen

Historia åk 1-9

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap

Centralt innehåll

Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

Idrott åk 1-3

  • Lekar och rörelse i natur-och utemiljö.

NO åk 1-3

  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

SO åk 1-3

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Slöjd åk 3-6

  • Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

Bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Idrott åk 4-6

  • Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.

Biologi åk 4-6

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den ickelevande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Geografi åk 4-6

  • Fältstudier för att undersöka natur-och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.