Inkräktare på ön?!

En dag när vi vaknade så upptäckte vi att det var mycket som inte stod riktigt rätt till!

En fönsterruta var krossad!
Hjälp! Det brinner!
Fiskarna i sjön låg döda på strandkanten. Vad har hänt?
Några personer är riktigt svårt skadade. Men vad har hänt?
Hela stranden var full med plast och skräp!
Ett inbrott!

Många mystiska, sorgliga och läskiga saker hade hänt på ön. Hade vi en inkräktare på ön? Var det någon ibland oss som hade gjort dessa saker.

Frågorna och tankarna var många kring vad som hade hänt. Vi diskuterade i grupperna vad vi trodde hade hänt vid vårt hus. De flesta trodde nog att det var en inkräktare som kommit till ön, som stulit smycken, slått sönder fönsterrutor och förgiftat sjön. När vi satt och pratade så kom vi fram till att vi saknade massor av kunskaper på ön. Vi kanske ändå behöver en polis på ön bland annat?

Ja, det är nog så att vi behöver få lite olika yrkesgrupper på ön.

 

Vi måste få tag på António Guterres!

Vi är så nöjda över att vi äntligen byggt klart våra hus! Det har blivit dags att ringa António Guterres.

Flyggudinnorna (som medborgarna kallar dem) samlade oss alla för att ringa António för att berätta att vi slutfört vårt första  uppdrag med att bygga husen på ön. Men… telefonen var urladdad! Vad ska vi göra?! Vi har ingen elektricitet på ön.

Ledsna lommade vi iväg för vi visste inte vad vi skulle göra. Vad är elektricitet egentligen? Vad använder vi elektriciteten till och det viktigaste av allt hur framställer man elektricitet.

Aktiviteten i grupperna har varit stor och bosättarna har gått till grunden med vad elektricitet är och hur man framställer elektricitet. Bosättarna har också lärt sig mer om olika energikällor och vilka för- och nackdelar de olika energikällorna har ur ekonomisk synvinkel och miljösynpunkt.

I Nyfikenheten lärde sig eleverna om olika energikällor och om dess för och nackdelar. De byggde också snygga modeller av dem.

I Glädjen så började eleverna klura på hur man kunde lösa energifrågan på ett klurigt och miljövänligt sätt.

Här har vi ett kombinerat våg- och vindkratftverk som är perfekt då Latlantika är en ö ute i Stilla havet.
Här är en modell under uppbyggnad.
Här ser ni en solcellsanläggning som förstärks av flera speglar.

 

Här arbetar vi med en kombination av lägesenergi och rörelseenergi. Solenergi driver en fläkt som förflyttar vatten uppför berget. Vattnet sparas uppe på berget tills man behöver elektricitet, då släpps vattnet på och då får man elektricitet.
Här har vi en riktigt avancerad uppfinning med flera delar bestående av ett rullband, solenergi, vindkraft och vattenånga som genererar elektricitet.
Här har vi lekplatsenergi som genereras genom rutschkaneåkning, gungning och karusellåkning.
Här får man både motion och energi.

Eleverna i Lyckan lärde sig också om vilka olika energikällor vi har, dess för- och nackdelar och hur det går till att generera elektricitet med hjälp av ex. generatorn. de nöjde sig inte med detta utan fortsatte och lärde sig om elsäkerhet, statisk elektricitet och hur man kopplar el.

Här har eleverna i Lyckan berättat för de yngre eleverna vad de har lärt sig.

Hur kommer det sig egentligen att håret kan stå rakt upp när man gnuggar det med en ballong?
Att arbeta praktiskt med att göra elkopplingar är kul.

Här kopplas elektriciteten in i husen på Latlantika.

Så nu har vi alltså byggt nya innovativa energikällor på Latlantika och kopplat in el i husen. Så nu ska vi bara ringa António Guterres och berätta hur bra det har gått!

Under det här arbetsområdet har vi berört följande delar i Lgr 11

NO åk 1-3

Förmågor

Biologi

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Fysik

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

SO åk 1-3

Centralt innehåll

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Teknik åk 1-3

Förmågor

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.

Centralt innehåll

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

Biologi åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

Centralt innehåll

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Fysik åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Centralt innehåll

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

Kemi åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen
  • värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv

Teknik åk 4-6

Förmågor

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö

Centralt innehåll

  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

 

 

Flykten från det hemsökta huset

Så här i Halloweentider händer det mystiska saker på vår skola. Det är faktiskt inte en skola längre utan det är numera ett hemsökt hus som tillhör professor Fledermausen. När barnen kom till skolan så fick de se filmen här nedanför.

Sedan blev barnen indelade i 6 olika grupper som skulle besöka 6 olika rum där de skulle leta efter ledtrådar och lösa gåtor för att i slutändan klura ut en siffra som skulle leda dem till det stängda kassaskåpet.

I tamburen träffade de tant Fledermausen som blivit instängd i huset sedan professorn försvunnit.

I tamburen hos tant Fledermausen så skulle barnen leta efter bilder och ett wordsearch där de skulle hitta det saknade ordet. Det saknade ordet ledde i sin tur fram till en siffra.

I biblioteket skulle eleverna lösa en chiffernyckel för att komma åt kodsiffran.

I tornrummet skulle de lösa ett soduko för att få tag i rätt siffra.

 

I köket skulle de ta reda på hur mycket förvandlingselexir som behövdes i receptet som skulle kunna förvandla människor till varulvar vid fullmåne. Klurigt värre att omvandla receptet… detta ledde sedan fram till ytterligare en siffra till koden.

I salongen fanns salongsstäderskan som spelade musik för dem. De skulle också leta fram en mängd bokstäver. Musiken skulle leda fram till ett ord…. När de löst ordet så kunde de utesluta en av bokstäverna och på så sätt få en till siffra till koden.

och på kontoret gällde det att hitta rätt häxa. När rätt häxa hittats så fick vi den sista siffran till koden.

När alla kodsiffrorna hittats så fick alla gå ner i källaren och kassaskåpet för att befria ”det”. När vi uttalade koden flög ”det” iväg och skatten var vår!

Det blev många tummar upp från eleverna! Sedan var det bara hem och omgruppera inför kvällens Halloweendisco som föräldrarna anordnat.

För att komma i riktig halloweenstämning så fick barnen lyssna på läskiga spökhistorier!

Kvällens DJ spelade rysligt bra musik.

Inget disco utan limbo så klart!

Både stora och små gillar att dansa 🙂

De äldre eleverna hade ordnat en riktigt läskig spökpromenad. Det var zombies som hade tagit över jorden som måste stoppas. För att kunna stoppa dem så behövde man hitta en kod som öppnade ett kassaskåp. I kassaskåpet låg en knapp som man behövde trycka på för att döda alla zombies. Men man måste akta sig, för på vägen var det fullt av zombies som kunde fånga en….

 

Tusen tack till alla fantastiska ungdomar som fixat spökpromenaden, underbara föräldrar som fixat ett fantastiskt disco och alla briljanta lärare för dagen spännande escapegame. Utan er hade inget av detta roliga varit möjligt!

 

 

 

 

Att erövra ett hantverk

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama… Verksamheten ska ta till vara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.– Lpfö 18

 

När barnen gjorde självporträtt så introducerade vi en metod med vaxkritor och vattenfärg.

Först ritade barnen ett självporträtt med vaxkritor. Sedan målade vi över med vattenfärg. Eftersom vaxet inte är vattenlösligt så lyser färgen igenom.

 

Denna metod ville barnen fortsätta att jobba med. Eftersom de hade provat på metoden tidigare så klarade de av att jobba självständigt. Detta är en metod som vi i förskolan använder oss av ofta. Att erbjuda många olika tekniker och material för att barnen ska kunna arbeta självständigt och välja de metoder som passar bäst till deras arbete.

Här ser Ni exempel på hur barnen har skapat olika alster

Välkomna till Latlantika!

Om ni läst vår förra inlägg, så ser ni vad fin vår ö blev! Medborgarna började direkt fundera på vart de ville bo.

”Jag vill bo bredvid vattenfallet!!”, ”Jag vill bo högst uppe på berget” och så vidare. Men vi hade ju inga hus att bo i…..

Strax där efter att vi byggt klart modellen av ön, så damp det ned ett nytt brev från António.  Han ville nu att vi skulle ge landet ett namn och skapa en flagga till landet samt att bygga hus som vi kunde bo i, så lägligt!

Vi samlades i de grupper som vi hade blivit indelade i  för att börja skapa våra hus. Vi pratade om hur viktigt det är att samarbeta och hur man samarbetar på ett bra sätt.

Vi ska:

  • Lyssna på varandra.
  • Säga vad vi tycker och vara engagerade i uppgiften.
  • Tala i tur och ordning.
  • Ställa följdfrågor till varandra.
  • Jämka eller rösta om vi tycker olika.

Vi började tillsammans fundera kring vilka rum vi behövde i huset och hur huset skulle se ut. Alla målade varsin skiss över huset och hur vi tänkte att det kunde se ut på både insidan och utsidan och sedan kom vi fram till en gemensamt förslag.

Efter det fick eleverna i Lyckan (åk 5-6) ta över och arbeta vidare med att göra skala- och areaberäkningar och sedan bygga upp husen. Det är så bra att vi kan hjälpas åt!

De yngre eleverna jobbade sedan vidare med att måla flaggor till landet och hitta på ett namn till landet.

Titta så många fantastiska förslag på flaggor och namn som hittats på!

Men hur skulle vi nu göra för att bestämma vad landet ska heta och vilken flagga vi ska ha?

Att rösta fram en gemensam favorit kändes bra tyckte vi.

Att ordna val fixade de äldre eleverna på ett strålande sätt!

Vi hade med våra pass och prickade av oss på röstlängden, precis som på ett riktigt val! Här nedanför ser ni det vinnande bidraget. Så nu heter vårt land Latlantika!

I fredags så var husen klara och färdig att placera ut på Latlantika. Det var inte ett hus som var det andra likt. Så många spännande och unika designlösningar.

Det gick fantastiskt fint att placera ut husen. Medborgarna på Latlantika löste utplaceringen av husen genom att diskutera, jämka och komma till beslut som alla var nöjda med. Tänk om alla vuxna beslutsfattare hade varit så ödmjuka, rättvisa och inlyssnande som medborgarna på Latlantika!

Nu undrar vi vad nästa uppdrag kan vara…

Under det här uppdraget ser vi att vi har arbetet mot följande förmågor och centralt innehåll i vår läroplan:

Bild åk 1-3

Förmågor

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för-och bakgrund
  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

SO åk 1-3

Samhällskunskap

Förmågor

  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Matematik åk 4-6

Förmågor

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
  • föra och följa matematiska resonemang
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Centralt innehåll

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

 

 

Vi har landat

När vi landat på ön så fick vi ett nytt uppdrag av FN:s generalsekreterare António Guterres. Det hade blivit dags att bygga upp en modell av ön där vi ska bo. Vi fick en karta över ön där flera olika symboler var utsatta. Givetvis blev vi tvungna att ta reda på vad de olika symbolerna betyder för att kunna bygga upp ön på att så korrekt sätt som möjligt. Vi lärde oss hur höjdkurvor ser ut och förstod då att vi hade två berg på ön, ett högre och ett lite lägre där det till och med fanns en grotta. På ön finns det det också ett vattenfall som störtar ned i en sötvattenssjö. Ön består både av öppen mark och vegetation. I klasserna tittade vi vidare på flera olika karttecken och samtalade om vad det finns för kartor och varför man behöver kartor och hur man orienterar sig efter kartor.

Vi fick börja med att förstora upp kartan.
Vi byggde upp ön med hjälp av papier mache.
Nu börjar vi närma oss…
Sedan blev det dags att färglägga ön.

Här kommer vi att trivas!

När vi läser i läroplanen Lgr 11, ser vi att vi arbetat mot följande delar.

Lgr 11, kursplanemål

Bild åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

SO åk 1-3

Geografi

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll

  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

 

Centralt innehåll

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Lärandets träd

”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.” – Lgr 11

”Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö – 98

För att synliggöra och tydliggöra förskolans och förskoleklassens läroplan har vi  utformat ”Lärandets träd”.

Trädets grenar är förskoleklassens arbetsområden utifrån läroplanen. Löven är förskolans och förskoleklassens värdegrund som verksamheten vilar på. Äpplena är förskoleklassens mål och molnen är förskolans mål.

 ”Målen anger inriktningen på förskolans och skolans arbete och är utformade som mål att sträva mot.”  – Lpfö 98/ Lgr 11

När vi har arbetat med ett strävansmål så byter vi ut ett vitt moln mot ett grönt för att tydliggöra att vi har arbetat med det området. Äpplena byts från ett grönt till ett rött.

Det vita molnet och det gröna äpplet hamnar vid en dokumentation av det som vi arbetat med. Målen berörs i många olika arbeten men dokumenteras oftast vid ett arbete

Precis som på ett riktigt träd är alla bitar beroende av varandra. Lärandets träd är beroende av att alla grenar är friska och starka för att kunna bära upp kunskapens frukt. Det krävs ett friskt träd för att kunna avge syre i den mängd som vi behöver för att kunna blomma ut i full kraft. Trädet är också beroende av de som är nära. Trädet behöver den koldioxid som vi andas ut. Vi behöver varandra.

”Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan/ Lgr 11”

”Därför är det viktigt att ge föräldrarna och barnen möjligheter till delaktighet i verksamheten – Lpfö 98”

Ready for take off!

I fredags så hämtade vi ut våra pass och så blev det äntligen dags för oss att bege oss till den öde ön för att bygga upp det perfekta samhället.

Idag efter lunchrasten så var det dags att flyga iväg! Lite pirr i magarna har det varit hos våra resenärer. Hur ska jag klara mig utan mamma och pappa tro? Men samhällsbyggarna är modiga och vågade ändå ge sig iväg på det spännande uppdraget!

Först så gick vi till incheckningen där vi fick våra boardinpass.
Den här trevliga flygvärdinnan tog emot oss i flygplanet och visade oss till vår platser.

Flygvärdinnorna och en av kaptenerna var redo att ta emot oss på planet.

Resenärerna var spända och förväntansfulla inför flygresan.
Innan vi kunde lyfta, så var det givetvis dags för en säkerhetsgenomgång.
Ready for take off!
På flygplanet serverades fika, riktigt smaskigt!
Efter några timmars resa kom vi äntligen fram till den öde ön.
Personalen tackar för en lyckad flygning och önskar nu alla samhällsbyggarna lycka till med sitt spännande uppdrag.

Hur ser det perfekta samhället ut?

Idag hade vi samling på skolgården, nästan hela skolan. Alla från förskolan till åk 6 var samlade för att lära känna varandra ännu lite bättre. När vi sitter där så ser vi någon komma spankulerandes in på skolgården, precis som om han letade efter något.

Han presenterade sig som FN:s generalsekreterare António Guterres. Han var mycket bekymrad över alla stridigheter och all oro som finns i världen och han behövde vår hjälp för att bygga upp det perfekta samhället! Han berättade att hans företrädare Ban Ki-Moon hade tydligen varit på skolan för 4 år sedan och försökt med samma projekt. Till en början var det lyckat, men samhället förföll efter ett kort tag tyvärr.

António frågade oss om vi var intresserade av att hjälpa honom att bygga upp det perfekta samhället. Och det ville vi förstås! Han berättade att vi var tvungna att skapa oss hemliga identiteter så att inga onda krafter skulle kunna förstöra vårt uppdrag. Efter att vi skapat oss de hemliga identiteterna så skulle vi få ge oss iväg till en öde ö för att kunna bygga upp det perfekta samhället.

När vi kom till klassrummet, så frågade eleverna: Vad var det som hände egentligen?

Vi var då tvungna att diskutera och fundera över några olika frågor…

Så här tänkte eleverna i Glädjen.

Intressanta tankar som kommer redas ut under resans gång.

Några frågor tar vi med oss som vi kan fundera vidare kring.

Vi diskuterade också vilka egenskaper som kunde vara viktiga att ha när vi skapade egna identiteter. Vem skulle man vilja vara om man fick välja precis vem som helst?

Vi stötte på nya och kluriga ord och några andra klurigheter när vi fyllde in våra personbeskrivningar.

Vad är exempelvis: nationalitet, födelseort och kön? Hur skriver man personnummer och hur kan man veta vilket år man är född om man vill att ens karaktär ska vara 63 år? Vart skulle man vilja vara född och vad finns det för städer i det landet? Redan nu har vi utvecklat vårt ordförråd, räknat på tidsskillnader och utvecklat våra geografiska kunskaper. Man kan ju undra vart det här äventyret kommer att ta vårt lärande?!

 

En av de hemliga identiteterna! Schhh….
Vi vill vara tvillingar!
Jag vill komma från Australien… Jag undrar vad det finns för städer där?
När är jag född om jag är 63 år? Hur tar jag reda på det? Snälla fröken, jag behöver lite hjälp!

Så fort vi har fått våra pass, så ska vi flyga till vår öde ö. Några av barnen är lite bekymrade över hur de ska klara sig utan sina föräldrar… Eller kan de kanske få ta med sig mamma och pappa tro?

Som ni säkert förstår så är det här starten på vårt nya Storyline tema Samhällsbyggarna. Följ oss här på bloggen och se vad som händer.

Visst är det här ett roligt arbetssätt och se så mycket vi lär oss och hur vi kopplar detta till läroplanen.

Lgr 11, kursplanemål

Bild åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Samhällskunskap

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

 

Centralt innehåll SO

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Svenska åk 1-3

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

  • Handstil och att skriva på dator.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll

  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Centralt innehåll

  • de mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Svenska åk 4-6

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll

  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

 

Deal or no deal?

Efter en fantastiskt solig och varm sommar i Sverige, så är det äntligen dags för skolstart här på Teneriffa där sommaren kommer att fortsätta på länge, länge…

I torsdags möttes vi alla, både elever och lärare, alla med lite pirr i magen och tankar kring hur det kommer att bli att bo, jobba och gå på skolan här på Teneriffa. Många av eleverna på skolan har gått här förut och många är nya.

Tryggheten och trivseln är mycket viktig för oss på Svenska skolan, så därför börjar vi arbeta intensivt med att lära känna varandra både inom klasserna, men också mellan klasserna och på hela skolan.

Efter en morgonsamling i vanlig ordning, så samlades eleverna i klasserna för att lära känna klasskompisarna och fröken. Efter lunch så samlades hela skolan med elever från åk 1-9 igen.

Här på skolan så får vi ofta besök av olika märkliga figurer, så även denna dag.

Med kassaskåpet under armen och en portfölj full med pengar spatserade bankmannen Joakim von Ädelstjärna in på skolgården.

En av eleverna på skolan lyckades få tag på en sedel som stack ut ur portföljen. Joakim, var rätt snäll och sa till oss att om vi lyckades med uppdraget så kunde vi dubblera pengarna, annars så fick vi inga pengar.

Om vi lyckades hoppa 8 hopprepshopp, så skulle vi dubblera våra 20€. Deal or no deal? Deal sa, vi såklart!

Tyvärr, så lyckades vi inte, så vi blev av med pengarna. Men bankmannen sa att vi kunde få fler chanser att samla ihop pengar. Om vi lyckades samla ihop tillräckligt med pengar så skulle vi få koden till kassaskåpet. Där i fanns tydligen något riktigt bra!

Om vi lyckas samla tillräckligt mycket pengar så kan vi få köpa korten med siffror på vilket leder oss till koden till kassaskåpet. Det är klart att vi var sugna på att ta oss an den utmaningen.

Vi delade in oss i lag, där vi blandade elever från alla klasser, från de yngsta i klass Nyfikenheten till de äldsta i klass Kärleken.

Här har vi ett riktigt taggat lag!
Grupperna fick gå runt på flera olika stationer där olika uppdrag utfördes och pengar satsades som kunde fördubblas.
Förflytta laget utan att nudda marken. Lyckades vi förflytta laget över skolgården på mindre än 3 minuter, så klarade vi uppdraget.
Bilda ord
Att kommunicera utan ord. Charader är ju alltid kul!
Här skulle vi lyckas med att få bollen i bollrännan att transporteras fem varv på två minuter.
Här ska vi sänka ner rockringen utan att tappa den och genom att alla skall hålla i rockringen.
Här ska vi vända på lakanet utan att nudda gräset. Det är mysigt att kramas!
1, 2, 3 byt! Kan vi byta grepp på sopkvastarna utan att de ramlar omkull.

Under första dagen så lyckades lagen samla ihop mycket pengar, men räcker det för att komma åt koden tro?

På fredagen så började vi åter i våra klasser, för att efter rasten gå ner till stranden för att fortsätta med vårt uppdrag för att lyckas komma åt koden till kassaskåpet.

Samling på stranden i vår ”gympasal”.
Nu är det dags att använda våra pengar för att få kodkorten.

Sedan skulle korten placeras ut på rätt plats genom att man kunde para ihop olika frågor med rätt svar på korten.

Tyvärr så saknades några kort som vi inte kunnat köpa för att vi inte hade tillräckligt mycket pengar.

Hur ska vi göra nu då?

Tydligen var det så att det fanns nya chanser att få kodkort. Vi skulle söka på havets botten, högt uppe i skyn eller i sanden bland ormarna.

Oj, oj, oj! Hur ska vi lyckas nå korten?
Vilken tur att vi kan hjälpas åt!

En supersimmare som lyckats få ett kort från havets botten.
Hur ska man hitta korten med ögonbindel på? Jo, med hjälp av sina kompisar!
Fler och fler kort hamnar på rätt plats och tillslut lyckas vi få koden till kassaskåpet!
I kassaskåpet låg en karta…
… och skatten var isglass. Det läskade gott i värmen!

Tusen tack underbara elever för en magiskt härlig skolstart. Det ska bli så roligt att få arbeta med er i år!