Klonks fröexperiment

Vi fick ju ett mystiskt meddelande från någon Klonk som ville ha vår hjälp. Han behövde hitta någon plats där han kunde bo och han behöver samma förutsättningar som de rymdfrön som han hade lämnat.

Han bad oss att undersöka om vi kunde ge fröna samma förutsättningar som hen behövde. Det fanns krukor, jord och lila rymdfrön som vi skulle plantera.

Vi började fundera och klura på vad det kunde vara, för rymdfrön kanske inte alls behöver samma sak som jordfrön. Vi delade upp oss i grupper för att ta undersöka olika förutsättningar.

I Glädjen valde vi att plantera på följande sätt:

När man gör vetenskapliga undersökningar så behöver man göra systematiska undersökningar där man beskriver sitt experiment, ställer hypotes och redovisar resultaten.

Fröerna planterades och placerades ut på lämpliga ställen i klassrummet. ”Dark side”, som detta experimentet kallades ställdes givetvis mörkt inne i ett skåp. Men det kommer nog inte funka för växter behöver ju solljus. Det vet väl alla?

Vad förvånade eleverna blev när det såg ut så här en vecka senare.

Vi ritar av noga så att vi vet vad som händer.

Så här lång blev växten på två veckor. Så häftigt!

Det här fröet fick alltså stå mörkt och har också fått vatten.

Det här fröet har däremot fått både sol och vatten!

Efter två veckor så har plantan vuxit då här mycket.

Eleverna har följt med stor spänning vad som har hänt i de olika krukorna under veckorna, men tyvärr har det inte hänt någonting med den krukan där vi inte vattnat någonting och inte heller den krukan där vi vattnat med läsk.

Men vad är då förutsättningarna för liv och vad behöver då växterna för att växa på jorden?

Vi behövde repetera det här med fotosyntesen…

Det är rätt komplext det där att förstå fotosyntesen, men skam den som ger sig!

Vår lärarstudent Sofia har vänt ut och in på sig själv för att göra det hela begripligt. Vi har ritat, skrivit och berättat för varandra.

Sedan har vi fortsatt med att visa hur allt hänger ihop med molekylmodeller.

Men nu tror vi allt att vi förstår hur träd växer!

I läroplanen Lgr 11 läser vi:

Förmågor NO:

  • Genomföra systematiska undersökningar i biologi
  • Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen.

Centralt innehåll NO åk 1-3:

  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6:

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

 

 

 

Samernas nationaldag

Samernas nationaldag firas sedan 1992 den 6:e februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum denna dag 1917 i Trondheim. Samernas nationaldag är till för alla samer, oavsett var de bor. 

Nu har vi inga samer i skolan, men vi vill ändå hylla samerna och lära oss om vår svenska ursprungsbefolkning och dess kultur.

På morgonsamlingen så fick de yngre elverna lyssna till vår duktiga lärarstudent Sofia som berättade om samerna och samernas liv.

De äldre eleverna fick prova på en samisk lek, nämligen dragkamp. Det var kul!

Under musiklektionerna med Sara fick vi lära oss om jojk och lyssna på allas vår Jon Henrik Fjällgren.

Vi fick också lära oss Imse, vimse spindel på samiska. Inte det lättaste att hålla tungan rätt i mun…

Barnen på Tryggheten bakade riktigt smaskiga bakverk som heter Ghakku, som de bjöd hela skolan på!

 

 

 

Tusen tack finaste ni! Det var väldigt gott!

I kursplanerna läser vi:

Hemkunskap åk 1-6

  • Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

Musik åk 4-6

  • Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.
  • Ljudets och musikens fysiska, tanke-och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.
  • Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.

Samhällskunskap åk 4-6

  • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

Svenska åk 4-6

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

Träna som en astronaut

Det närmar sig rymdresa, men ingen åker ut i rymden otränad. För att klara av att leva och jobba i rymden är det viktigt att träna upp kroppens förmåga i bland annat uppmärksamhet, balans, koordination, styrka och envishet.

Uppmärksamhet
I rymden är det viktigt att vara beredd på snabba direktiv och beslut, snabbt ändra kurs. När en boll kastas upp i luften utropas ett namn, denne person lystrar och fångar bollen, osv.

Balans
I rymden är det viktigt med kroppskontroll och balans. Sitt på en pilatesboll och fånga en annan boll. Träna balans och bålstyrka.

 

Styrka och envishet
Spring en bana med tung last. Stöt inte emot någon kon längs vägen. Ute i rymden är det viktigt att kunna jobba i tunga förhållanden och inte stöta emot känsliga detaljer ex på en rymdstation.

 

Envishet och målmedvetenhet
I rymden är det viktig att man slutför sin uppgift och inte ger upp. Spring till havet och fyll en kopp med vatten, repetera till er flaska är full. Förhoppningsvis före den andra gruppens.

 

Koordination
I rymden måste man klara av att göra flera olika saker samtidigt och dessutom med otydlig utrustning. Skruva på en kork på en flaska, med handskar samtidigt som ni hoppar rep.

 

Mystiska spår leder oss ut på nya äventyr…

Efter lunchrasten så såg vi några mystiska röda stenar som ledde oss in i Lyckans klassrum.

Så spännande! När vi kom in i klassrummet så hördes det konstiga ljud, som nästan var som musik och sedan så dök det här meddelandet upp på väggen.

Många förväntansfulla elever!

Hmmm… en morsekod! Vad är det för något? Vi blev tvungna att gå tillbaka till våra klasser för att lösa det mystiska meddelandet.

Vi har fått ett morsemeddelande från någon som heter Klonk! Men vem är det? Varför behöver han vår hjälp?

 

HOPP

Vårterminen 2019 är igång och skolan har den stora äran att välkomna många nya elever och vad är då viktigare än att arbeta oss samman. Denna morgon samlades alla på stranden för att delas in i grupper, varje grupp fick en stund i att lära känna varandra och utifrån det döpa sin grupp till något som förenade dem. Några namn som kom i bruk var ”Snöflingorna, Bananfri tacos, chokladbitarna” mm.

Sen var det dags att kasta sig ut i dagens alla uppdrag.

  1. Inom en meters radie spaden ni ser därborta finns det något gömt i sanden, leta upp den och följ vidare instruktioner.

Med bra krafs i händer hade de snart grävt upp information till vidare uppdrag

2. Utse två badare i gruppen och hitta er flaskpost

En liten bit ut i Atlanten skymtade 8 st flaskpost, nu gällde det att hitta sin flaska (rätt färg). I flaskan fanns en karta över stranden och en koordinat. På koordinaten gavs uppdrag nummer…

3. Trygghet – via utdelade kort med texten ”Hand mot huvud”, ”knä mot lår”, ”mage mot hand” osv skapade gruppen ett slags bygge av dem själva där de kom varandra mycket nära och som ledde till ökad trygghet i att vara med varandra. Nytt nummer och nytt uppdrag…

4 Roligt – charader, hur kul är inte det? Efter många härliga skratt, vidare till näst sista uppdraget, nummer…

5 Kunskap – bygg en kvadrat med 7 kartongbitar (Tangram). Det logiska tänkandet fick snabbt plockas fram och alla geniala idéer delges för att till slut lyckas. Nu återstod bara ett uppdrag…

6 Upptäcka – vad är det som saknas på filten? Här gäller det att upptäcka skillnaden för och efter, vara uppmärksam i kombination med gott minne.

Alla uppdrag slutförda och återsamling där vi tidigare på morgonen började. Snabb genomgång av de 4 stationerna och de ord som de kretsat kring. Dessa ord är alla enormt viktiga för oss på skolan. Utan TRYGGHET är det inte kul att vakna upp och gå till skolan igen, tvärtom det ska vara både tryggt men också ROLIGT att vara där, undervisningen ska vara varierad och spännande, för det är ju trots allt då man uppnår KUNSKAP. I kombination med ovanstående så hoppas vi då att man UPPTÄCKER något nytt, en ny kunskap, en ny vän, en ny plats eller något annat. Den uppmärksamme eleven kände nu igen sig och visste att vi sökte ordet HOPP som finns mitt ibland dessa, skolans fyra ledord.

Hopp finns inte bara hos våra barn, i våra ledord utan även i skolans logga på våra T-shirts

Strax därefter hoppade vi alla i en gemensam hoppbild för att sen hoppa ner i havet, ja förresten, innan dess en glass, det var vi väl ändå väl värda… En härlig förmiddag på stranden i Los Cristianos!

Latlantikas nationaldag

Röstningen gick fantastiskt bra och Framtidspartiet fick majoriteten av rösterna. Det var António Guterres själv som kom och meddelade oss resultatet. Inte nog med det så utlyste han ett firande för Latlantika och för vårt arbete med att skapa det perfekta samhället. Han bjöd in oss till Latlantikas nationaldag!

Den 7:e december från och med nu kommer alltid Latlantikas nationaldag firas. Dagens firande började med att vi möttes på strandpromenaden där António hyllade vårt arbete. Sedan blev vi indelade i grupper. I grupperna fick vi visa lite vad vi lärt oss och fortsätta att utveckla vår samarbetsförmåga.

Titta så tjusiga vi var dagen till ära!

Innan festen började så fick alla medborgarna visa lite av vad de hade lärt sig under vår resa.

Hur var det nu i Sverige? Vad hette partierna och vilka var det som var partiledare? Medborgarna på Latlantika hade full koll!
Latlantikas flagga vet vi ju hur den ser ut, men hur ser världens flaggor ut? Medborgarna på Latlantika hade mycket bra koll på världens flaggor.
Det är viktigt att veta hur man gör för att hjälpa någon som ligger avsvimmad. Så vi repeterar HLR igen!
På Latlantika kan man känna sig trygg och säker på att få hjälp ifall man skulle få hjärtstopp.
Vad var det nu alla hette på Latlantika? Ska vi byta namn med varandra?

 

Om vi ska få lekplatsenergin på Latlantika att fungera riktigt bra, så måste vi kunna åka så många åk som möjligt i rutschkanan på kortast möjliga. Det var full fart, så energiförsörjningen kommer det inte vara något problem med.
Några kunskapsfrågor i form av en tipspromenad hanns också med innan själva festen kickades igång.
I köket var det full fart! Det var många som skulle serveras!

Föräldrarna hade dukat och fixat allt superfint!

Svenska skolans egen ”Ernst” går och känner in rummet.

 

Teamwork
Vilket fantastiskt gäng!

Maten var riktigt god! Föräldrarna hade verkligen gått ”all in” för att bjuda oss på en fantastisk trerättersmiddag. Tusen tack ni fantastiska föräldrar.

Här har vi vår äldsta medborgare på Latlantika. Edvina är 100 år och vi är så glada att ha med hennes visehet på ön.
Några av medborgarna berättar stolt vad det är vi har upplevt under resans gång.

Inte nog med att massor av föräldrar har hjälpt till med att laga mat, duka och servera så att den här fantastiska festen har blivit möjlig. En av dessa fantastiska föräldrar som vi har på skolan har inspirerats av vårt arbete och satt och plinkade på sin gitarr och så fick Latlantika en helt egen nationalsång.

Här framför ett av Framtidspartiets ledamöter sitt varma tack till all personal som möjliggjorde denna fantastiska nationaldags fest!

Efter att vi avnjutit vår härliga middag var det dags för dans som sig bör på finare fester.

Tusen tack alla ni underbara föräldrar för en insats utöver det vanliga!

Extra tack till Andreas Molin för de fina bilderna.

 

 

Ett oväntat besök

En dag klev det in en herre i Lyckans klassrum och utgav sig för att vara Julio Franco.

Han hade lite förslag kring hur Latlantika skulle styras. Det var bland annat att kvinnor skulle ha mycket bättre löner än män….

Det har tyckte inte eleverna i Lyckan alls var någon bra idé! De diskuterade då hur de tyckte att landet skulle styras. De kom fram till att de ville att Latlantika skulle vara en demokrati. De bestämde sig för att bilda fyra olika partier som alla medborgarna skulle få rösta på.

De fyra partierna:

skapade sig sina partiprogram och sedan var det dags för paneldebatt!

Medborgarna var mycket aktiva i utfrågningen av partiledarna och språkrören.

Medborgarna hade blivit mycket vana vid att rösta då de redan hade gjort detta när de skulle rösta fram vad landet skulle heta och hur flaggan skulle se ut.

Partiledarna och språkrören tar emot medborgarna som ska rösta.

Röstningsskärmar var uppställda, så att man kunde välja sitt favoritparti i lugn och ro.

 

Givetvis så prickades man av i röstlängden när man lämnade in sin röst.
Nejbör Lidén har röstat! En rättighet och skyldighet på Latlantika.

Lgr 11, kunskapsmål

 

 

SO åk 1-3

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

 

Svenska åk 1-3

 

Centralt innehåll

  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

 

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

 

Centralt innehåll

  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

 

Samhällskunskap åk 4-6

 

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
  • Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Söka jobb

Efter allt det rysliga hänt på ön insåg vi alla att vi var tvungna att reda ut allt som hade hänt och få ordning på samhället. Vi behövde dela upp ansvaret för olika saker mellan oss. Vi funderade över vilka jobb vi kunde behöva på ön och vilka jobb som inte redan finns som skulle kunna behövas i framtiden.

I Glädjen kom man fram till följande nya fantastiska yrken!

Vem skulle inte behöva en egen peppare?

En dag hängde de flera arbetsannonser upphängda. Så roligt att få söka jobb!

Hmm… vad vill man jobba med tro? Inte helt lätt att välja när det finns så mycket spännande att välja på.

Vi valde ut två jobb som vi var intresserade av och skrev arbetsansökningar och skickade in dem till arbetsförmedlingen.

Inte långt efter kom den här tanten från arbetsförmedlingen och berättade vilka jobb vi hade fått.  Vi fick rätt många poliser, ett par lärare, förskollärare, butiksbiträden, läkare, veterinärer, lantbrukare och brandmän på ön.

De olika yrkesgrupperna fick träffas i sina grupper och det var dags att börja jobba.

Poliserna fick fundera över vilka lagar som vi skulle ha. T.ex. om man stjäl en chipspåse så får man ett straff att betala med två chipspåsar.

Brandmän och läkarna fick bland annat lära sig om första hjälpen och hjärt och lungräddning.

Butiksbiträdena och lantbrukarna fick prata ihop sig kring vad som skulle säljas i affären och vad som behövdes odlas eller födas upp på på gården. Butiksbiträdena gick på studiebesök till en affär för att se hur mycket olika varor kostade för att bestämma priset i butiken på Latlantika. Jordbrukarna fick lära sig mer om olika djur och växter som de skulle ha på gården. Små och stora arbetade tillsammans för att skriva faktatexter om det de lärt sig.

Lärarna fick intervjua en lärare och sedan skapa en läroplan i sina ämnen. Sedan fick givetvis lärarna prova på att undervisa. Det blev en idrottslektion och en spansklektion.

Här intervjuar Lantlantikas idrottslärare vår idrottslärare på Svenska skolan.
Här är Latlantikas läroplan i idrott.

Förskollärarna fick också skapa sig en läroplan för förskolan och även de fick prova på att undervisa.

Alla Latlantikas medborgare har verkligen arbetat på med sina yrken på ett fantastiskt sätt, men det kanske saknas några olika yrken än för att vi ska få ön att gå runt. Vi kanske skulle behöva ytterligare yrken. I Glädjen bjöd vi in några riktiga proffs för att lära oss mer om några olika yrken. Tusen tack alla föräldrar för att ni delat med er av era kunskaper!

Vi fick lära oss mer av Johan hur det är att vara chef och hur man ska bygga ett vinnande team!

Ingrid bjöd in oss till kyrkan för att berätta mer om sitt jobb som kyrkomusiker. Vi fick prova på att sjunga i kör och att spela på orgeln. Det var superkul!
Vi fick då också chans att träffa prästen, som berättade om sitt jobb och tron.
När vi besökte Vintersol så fick vi träffa flera olika personer som arbetade med olika saker ex. sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kock.
Mia berättade om journalistyrket och hur man kan tänka källkritiskt.
Vår skolsköterska Marie berättade om sitt jobb som skolsköterska.

Lgr 11, kunskapsmål

Bild Åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Hem-och konsumentkunskap Åk 1-6

Centralt innehåll

  • Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.

SO Åk 1-3

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Svenska Åk 1-3

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 

Centralt innehåll

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

 

Bild Åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Geografi Åk 4-6

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.

 

Svenska Åk 4-6

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift

Centralt innehåll

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Inkräktare på ön?!

En dag när vi vaknade så upptäckte vi att det var mycket som inte stod riktigt rätt till!

En fönsterruta var krossad!
Hjälp! Det brinner!
Fiskarna i sjön låg döda på strandkanten. Vad har hänt?
Några personer är riktigt svårt skadade. Men vad har hänt?
Hela stranden var full med plast och skräp!
Ett inbrott!

Många mystiska, sorgliga och läskiga saker hade hänt på ön. Hade vi en inkräktare på ön? Var det någon ibland oss som hade gjort dessa saker.

Frågorna och tankarna var många kring vad som hade hänt. Vi diskuterade i grupperna vad vi trodde hade hänt vid vårt hus. De flesta trodde nog att det var en inkräktare som kommit till ön, som stulit smycken, slått sönder fönsterrutor och förgiftat sjön. När vi satt och pratade så kom vi fram till att vi saknade massor av kunskaper på ön. Vi kanske ändå behöver en polis på ön bland annat?

Ja, det är nog så att vi behöver få lite olika yrkesgrupper på ön.

 

Vi måste få tag på António Guterres!

Vi är så nöjda över att vi äntligen byggt klart våra hus! Det har blivit dags att ringa António Guterres.

Flyggudinnorna (som medborgarna kallar dem) samlade oss alla för att ringa António för att berätta att vi slutfört vårt första  uppdrag med att bygga husen på ön. Men… telefonen var urladdad! Vad ska vi göra?! Vi har ingen elektricitet på ön.

Ledsna lommade vi iväg för vi visste inte vad vi skulle göra. Vad är elektricitet egentligen? Vad använder vi elektriciteten till och det viktigaste av allt hur framställer man elektricitet.

Aktiviteten i grupperna har varit stor och bosättarna har gått till grunden med vad elektricitet är och hur man framställer elektricitet. Bosättarna har också lärt sig mer om olika energikällor och vilka för- och nackdelar de olika energikällorna har ur ekonomisk synvinkel och miljösynpunkt.

I Nyfikenheten lärde sig eleverna om olika energikällor och om dess för och nackdelar. De byggde också snygga modeller av dem.

I Glädjen så började eleverna klura på hur man kunde lösa energifrågan på ett klurigt och miljövänligt sätt.

Här har vi ett kombinerat våg- och vindkratftverk som är perfekt då Latlantika är en ö ute i Stilla havet.
Här är en modell under uppbyggnad.
Här ser ni en solcellsanläggning som förstärks av flera speglar.

 

Här arbetar vi med en kombination av lägesenergi och rörelseenergi. Solenergi driver en fläkt som förflyttar vatten uppför berget. Vattnet sparas uppe på berget tills man behöver elektricitet, då släpps vattnet på och då får man elektricitet.
Här har vi en riktigt avancerad uppfinning med flera delar bestående av ett rullband, solenergi, vindkraft och vattenånga som genererar elektricitet.
Här har vi lekplatsenergi som genereras genom rutschkaneåkning, gungning och karusellåkning.
Här får man både motion och energi.

Eleverna i Lyckan lärde sig också om vilka olika energikällor vi har, dess för- och nackdelar och hur det går till att generera elektricitet med hjälp av ex. generatorn. de nöjde sig inte med detta utan fortsatte och lärde sig om elsäkerhet, statisk elektricitet och hur man kopplar el.

Här har eleverna i Lyckan berättat för de yngre eleverna vad de har lärt sig.

Hur kommer det sig egentligen att håret kan stå rakt upp när man gnuggar det med en ballong?
Att arbeta praktiskt med att göra elkopplingar är kul.

Här kopplas elektriciteten in i husen på Latlantika.

Så nu har vi alltså byggt nya innovativa energikällor på Latlantika och kopplat in el i husen. Så nu ska vi bara ringa António Guterres och berätta hur bra det har gått!

Under det här arbetsområdet har vi berört följande delar i Lgr 11

NO åk 1-3

Förmågor

Biologi

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Fysik

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

SO åk 1-3

Centralt innehåll

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Teknik åk 1-3

Förmågor

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.

Centralt innehåll

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

Biologi åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

Centralt innehåll

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Fysik åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Centralt innehåll

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

Kemi åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen
  • värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv

Teknik åk 4-6

Förmågor

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö

Centralt innehåll

  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.