Mystiska spår leder oss ut på nya äventyr…

Efter lunchrasten så såg vi några mystiska röda stenar som ledde oss in i Lyckans klassrum.

Så spännande! När vi kom in i klassrummet så hördes det konstiga ljud, som nästan var som musik och sedan så dök det här meddelandet upp på väggen.

Många förväntansfulla elever!

Hmmm… en morsekod! Vad är det för något? Vi blev tvungna att gå tillbaka till våra klasser för att lösa det mystiska meddelandet.

Vi har fått ett morsemeddelande från någon som heter Klonk! Men vem är det? Varför behöver han vår hjälp?

 

HOPP

Vårterminen 2019 är igång och skolan har den stora äran att välkomna många nya elever och vad är då viktigare än att arbeta oss samman. Denna morgon samlades alla på stranden för att delas in i grupper, varje grupp fick en stund i att lära känna varandra och utifrån det döpa sin grupp till något som förenade dem. Några namn som kom i bruk var ”Snöflingorna, Bananfri tacos, chokladbitarna” mm.

Sen var det dags att kasta sig ut i dagens alla uppdrag.

  1. Inom en meters radie spaden ni ser därborta finns det något gömt i sanden, leta upp den och följ vidare instruktioner.

Med bra krafs i händer hade de snart grävt upp information till vidare uppdrag

2. Utse två badare i gruppen och hitta er flaskpost

En liten bit ut i Atlanten skymtade 8 st flaskpost, nu gällde det att hitta sin flaska (rätt färg). I flaskan fanns en karta över stranden och en koordinat. På koordinaten gavs uppdrag nummer…

3. Trygghet – via utdelade kort med texten ”Hand mot huvud”, ”knä mot lår”, ”mage mot hand” osv skapade gruppen ett slags bygge av dem själva där de kom varandra mycket nära och som ledde till ökad trygghet i att vara med varandra. Nytt nummer och nytt uppdrag…

4 Roligt – charader, hur kul är inte det? Efter många härliga skratt, vidare till näst sista uppdraget, nummer…

5 Kunskap – bygg en kvadrat med 7 kartongbitar (Tangram). Det logiska tänkandet fick snabbt plockas fram och alla geniala idéer delges för att till slut lyckas. Nu återstod bara ett uppdrag…

6 Upptäcka – vad är det som saknas på filten? Här gäller det att upptäcka skillnaden för och efter, vara uppmärksam i kombination med gott minne.

Alla uppdrag slutförda och återsamling där vi tidigare på morgonen började. Snabb genomgång av de 4 stationerna och de ord som de kretsat kring. Dessa ord är alla enormt viktiga för oss på skolan. Utan TRYGGHET är det inte kul att vakna upp och gå till skolan igen, tvärtom det ska vara både tryggt men också ROLIGT att vara där, undervisningen ska vara varierad och spännande, för det är ju trots allt då man uppnår KUNSKAP. I kombination med ovanstående så hoppas vi då att man UPPTÄCKER något nytt, en ny kunskap, en ny vän, en ny plats eller något annat. Den uppmärksamme eleven kände nu igen sig och visste att vi sökte ordet HOPP som finns mitt ibland dessa, skolans fyra ledord.

Hopp finns inte bara hos våra barn, i våra ledord utan även i skolans logga på våra T-shirts

Strax därefter hoppade vi alla i en gemensam hoppbild för att sen hoppa ner i havet, ja förresten, innan dess en glass, det var vi väl ändå väl värda… En härlig förmiddag på stranden i Los Cristianos!

Latlantikas nationaldag

Röstningen gick fantastiskt bra och Framtidspartiet fick majoriteten av rösterna. Det var António Guterres själv som kom och meddelade oss resultatet. Inte nog med det så utlyste han ett firande för Latlantika och för vårt arbete med att skapa det perfekta samhället. Han bjöd in oss till Latlantikas nationaldag!

Den 7:e december från och med nu kommer alltid Latlantikas nationaldag firas. Dagens firande började med att vi möttes på strandpromenaden där António hyllade vårt arbete. Sedan blev vi indelade i grupper. I grupperna fick vi visa lite vad vi lärt oss och fortsätta att utveckla vår samarbetsförmåga.

Titta så tjusiga vi var dagen till ära!

Innan festen började så fick alla medborgarna visa lite av vad de hade lärt sig under vår resa.

Hur var det nu i Sverige? Vad hette partierna och vilka var det som var partiledare? Medborgarna på Latlantika hade full koll!
Latlantikas flagga vet vi ju hur den ser ut, men hur ser världens flaggor ut? Medborgarna på Latlantika hade mycket bra koll på världens flaggor.
Det är viktigt att veta hur man gör för att hjälpa någon som ligger avsvimmad. Så vi repeterar HLR igen!
På Latlantika kan man känna sig trygg och säker på att få hjälp ifall man skulle få hjärtstopp.
Vad var det nu alla hette på Latlantika? Ska vi byta namn med varandra?

 

Om vi ska få lekplatsenergin på Latlantika att fungera riktigt bra, så måste vi kunna åka så många åk som möjligt i rutschkanan på kortast möjliga. Det var full fart, så energiförsörjningen kommer det inte vara något problem med.
Några kunskapsfrågor i form av en tipspromenad hanns också med innan själva festen kickades igång.
I köket var det full fart! Det var många som skulle serveras!

Föräldrarna hade dukat och fixat allt superfint!

Svenska skolans egen ”Ernst” går och känner in rummet.

 

Teamwork
Vilket fantastiskt gäng!

Maten var riktigt god! Föräldrarna hade verkligen gått ”all in” för att bjuda oss på en fantastisk trerättersmiddag. Tusen tack ni fantastiska föräldrar.

Här har vi vår äldsta medborgare på Latlantika. Edvina är 100 år och vi är så glada att ha med hennes visehet på ön.
Några av medborgarna berättar stolt vad det är vi har upplevt under resans gång.

Inte nog med att massor av föräldrar har hjälpt till med att laga mat, duka och servera så att den här fantastiska festen har blivit möjlig. En av dessa fantastiska föräldrar som vi har på skolan har inspirerats av vårt arbete och satt och plinkade på sin gitarr och så fick Latlantika en helt egen nationalsång.

Här framför ett av Framtidspartiets ledamöter sitt varma tack till all personal som möjliggjorde denna fantastiska nationaldags fest!

Efter att vi avnjutit vår härliga middag var det dags för dans som sig bör på finare fester.

Tusen tack alla ni underbara föräldrar för en insats utöver det vanliga!

Extra tack till Andreas Molin för de fina bilderna.

 

 

Ett oväntat besök

En dag klev det in en herre i Lyckans klassrum och utgav sig för att vara Julio Franco.

Han hade lite förslag kring hur Latlantika skulle styras. Det var bland annat att kvinnor skulle ha mycket bättre löner än män….

Det har tyckte inte eleverna i Lyckan alls var någon bra idé! De diskuterade då hur de tyckte att landet skulle styras. De kom fram till att de ville att Latlantika skulle vara en demokrati. De bestämde sig för att bilda fyra olika partier som alla medborgarna skulle få rösta på.

De fyra partierna:

skapade sig sina partiprogram och sedan var det dags för paneldebatt!

Medborgarna var mycket aktiva i utfrågningen av partiledarna och språkrören.

Medborgarna hade blivit mycket vana vid att rösta då de redan hade gjort detta när de skulle rösta fram vad landet skulle heta och hur flaggan skulle se ut.

Partiledarna och språkrören tar emot medborgarna som ska rösta.

Röstningsskärmar var uppställda, så att man kunde välja sitt favoritparti i lugn och ro.

 

Givetvis så prickades man av i röstlängden när man lämnade in sin röst.
Nejbör Lidén har röstat! En rättighet och skyldighet på Latlantika.

Lgr 11, kunskapsmål

 

 

SO åk 1-3

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

 

Svenska åk 1-3

 

Centralt innehåll

  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

 

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

 

Centralt innehåll

  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

 

Samhällskunskap åk 4-6

 

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
  • Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Söka jobb

Efter allt det rysliga hänt på ön insåg vi alla att vi var tvungna att reda ut allt som hade hänt och få ordning på samhället. Vi behövde dela upp ansvaret för olika saker mellan oss. Vi funderade över vilka jobb vi kunde behöva på ön och vilka jobb som inte redan finns som skulle kunna behövas i framtiden.

I Glädjen kom man fram till följande nya fantastiska yrken!

Vem skulle inte behöva en egen peppare?

En dag hängde de flera arbetsannonser upphängda. Så roligt att få söka jobb!

Hmm… vad vill man jobba med tro? Inte helt lätt att välja när det finns så mycket spännande att välja på.

Vi valde ut två jobb som vi var intresserade av och skrev arbetsansökningar och skickade in dem till arbetsförmedlingen.

Inte långt efter kom den här tanten från arbetsförmedlingen och berättade vilka jobb vi hade fått.  Vi fick rätt många poliser, ett par lärare, förskollärare, butiksbiträden, läkare, veterinärer, lantbrukare och brandmän på ön.

De olika yrkesgrupperna fick träffas i sina grupper och det var dags att börja jobba.

Poliserna fick fundera över vilka lagar som vi skulle ha. T.ex. om man stjäl en chipspåse så får man ett straff att betala med två chipspåsar.

Brandmän och läkarna fick bland annat lära sig om första hjälpen och hjärt och lungräddning.

Butiksbiträdena och lantbrukarna fick prata ihop sig kring vad som skulle säljas i affären och vad som behövdes odlas eller födas upp på på gården. Butiksbiträdena gick på studiebesök till en affär för att se hur mycket olika varor kostade för att bestämma priset i butiken på Latlantika. Jordbrukarna fick lära sig mer om olika djur och växter som de skulle ha på gården. Små och stora arbetade tillsammans för att skriva faktatexter om det de lärt sig.

Lärarna fick intervjua en lärare och sedan skapa en läroplan i sina ämnen. Sedan fick givetvis lärarna prova på att undervisa. Det blev en idrottslektion och en spansklektion.

Här intervjuar Lantlantikas idrottslärare vår idrottslärare på Svenska skolan.
Här är Latlantikas läroplan i idrott.

Förskollärarna fick också skapa sig en läroplan för förskolan och även de fick prova på att undervisa.

Alla Latlantikas medborgare har verkligen arbetat på med sina yrken på ett fantastiskt sätt, men det kanske saknas några olika yrken än för att vi ska få ön att gå runt. Vi kanske skulle behöva ytterligare yrken. I Glädjen bjöd vi in några riktiga proffs för att lära oss mer om några olika yrken. Tusen tack alla föräldrar för att ni delat med er av era kunskaper!

Vi fick lära oss mer av Johan hur det är att vara chef och hur man ska bygga ett vinnande team!

Ingrid bjöd in oss till kyrkan för att berätta mer om sitt jobb som kyrkomusiker. Vi fick prova på att sjunga i kör och att spela på orgeln. Det var superkul!
Vi fick då också chans att träffa prästen, som berättade om sitt jobb och tron.
När vi besökte Vintersol så fick vi träffa flera olika personer som arbetade med olika saker ex. sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kock.
Mia berättade om journalistyrket och hur man kan tänka källkritiskt.
Vår skolsköterska Marie berättade om sitt jobb som skolsköterska.

Lgr 11, kunskapsmål

Bild Åk 1-3

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Hem-och konsumentkunskap Åk 1-6

Centralt innehåll

  • Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.

SO Åk 1-3

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

 

Centralt innehåll

  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Svenska Åk 1-3

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 

Centralt innehåll

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

 

Bild Åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

 

Geografi Åk 4-6

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.

 

Svenska Åk 4-6

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift

Centralt innehåll

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Inkräktare på ön?!

En dag när vi vaknade så upptäckte vi att det var mycket som inte stod riktigt rätt till!

En fönsterruta var krossad!
Hjälp! Det brinner!
Fiskarna i sjön låg döda på strandkanten. Vad har hänt?
Några personer är riktigt svårt skadade. Men vad har hänt?
Hela stranden var full med plast och skräp!
Ett inbrott!

Många mystiska, sorgliga och läskiga saker hade hänt på ön. Hade vi en inkräktare på ön? Var det någon ibland oss som hade gjort dessa saker.

Frågorna och tankarna var många kring vad som hade hänt. Vi diskuterade i grupperna vad vi trodde hade hänt vid vårt hus. De flesta trodde nog att det var en inkräktare som kommit till ön, som stulit smycken, slått sönder fönsterrutor och förgiftat sjön. När vi satt och pratade så kom vi fram till att vi saknade massor av kunskaper på ön. Vi kanske ändå behöver en polis på ön bland annat?

Ja, det är nog så att vi behöver få lite olika yrkesgrupper på ön.

 

Vi måste få tag på António Guterres!

Vi är så nöjda över att vi äntligen byggt klart våra hus! Det har blivit dags att ringa António Guterres.

Flyggudinnorna (som medborgarna kallar dem) samlade oss alla för att ringa António för att berätta att vi slutfört vårt första  uppdrag med att bygga husen på ön. Men… telefonen var urladdad! Vad ska vi göra?! Vi har ingen elektricitet på ön.

Ledsna lommade vi iväg för vi visste inte vad vi skulle göra. Vad är elektricitet egentligen? Vad använder vi elektriciteten till och det viktigaste av allt hur framställer man elektricitet.

Aktiviteten i grupperna har varit stor och bosättarna har gått till grunden med vad elektricitet är och hur man framställer elektricitet. Bosättarna har också lärt sig mer om olika energikällor och vilka för- och nackdelar de olika energikällorna har ur ekonomisk synvinkel och miljösynpunkt.

I Nyfikenheten lärde sig eleverna om olika energikällor och om dess för och nackdelar. De byggde också snygga modeller av dem.

I Glädjen så började eleverna klura på hur man kunde lösa energifrågan på ett klurigt och miljövänligt sätt.

Här har vi ett kombinerat våg- och vindkratftverk som är perfekt då Latlantika är en ö ute i Stilla havet.
Här är en modell under uppbyggnad.
Här ser ni en solcellsanläggning som förstärks av flera speglar.

 

Här arbetar vi med en kombination av lägesenergi och rörelseenergi. Solenergi driver en fläkt som förflyttar vatten uppför berget. Vattnet sparas uppe på berget tills man behöver elektricitet, då släpps vattnet på och då får man elektricitet.
Här har vi en riktigt avancerad uppfinning med flera delar bestående av ett rullband, solenergi, vindkraft och vattenånga som genererar elektricitet.
Här har vi lekplatsenergi som genereras genom rutschkaneåkning, gungning och karusellåkning.
Här får man både motion och energi.

Eleverna i Lyckan lärde sig också om vilka olika energikällor vi har, dess för- och nackdelar och hur det går till att generera elektricitet med hjälp av ex. generatorn. de nöjde sig inte med detta utan fortsatte och lärde sig om elsäkerhet, statisk elektricitet och hur man kopplar el.

Här har eleverna i Lyckan berättat för de yngre eleverna vad de har lärt sig.

Hur kommer det sig egentligen att håret kan stå rakt upp när man gnuggar det med en ballong?
Att arbeta praktiskt med att göra elkopplingar är kul.

Här kopplas elektriciteten in i husen på Latlantika.

Så nu har vi alltså byggt nya innovativa energikällor på Latlantika och kopplat in el i husen. Så nu ska vi bara ringa António Guterres och berätta hur bra det har gått!

Under det här arbetsområdet har vi berört följande delar i Lgr 11

NO åk 1-3

Förmågor

Biologi

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Fysik

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

SO åk 1-3

Förmågor

Geografi

  • värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

SO åk 1-3

Centralt innehåll

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Teknik åk 1-3

Förmågor

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.

Centralt innehåll

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

Biologi åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

Centralt innehåll

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Fysik åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Centralt innehåll

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

Kemi åk 4-6

Förmågor

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Geografi åk 4-6

Förmågor

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen
  • värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv

Teknik åk 4-6

Förmågor

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö

Centralt innehåll

  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

 

 

Flykten från det hemsökta huset

Så här i Halloweentider händer det mystiska saker på vår skola. Det är faktiskt inte en skola längre utan det är numera ett hemsökt hus som tillhör professor Fledermausen. När barnen kom till skolan så fick de se filmen här nedanför.

Sedan blev barnen indelade i 6 olika grupper som skulle besöka 6 olika rum där de skulle leta efter ledtrådar och lösa gåtor för att i slutändan klura ut en siffra som skulle leda dem till det stängda kassaskåpet.

I tamburen träffade de tant Fledermausen som blivit instängd i huset sedan professorn försvunnit.

I tamburen hos tant Fledermausen så skulle barnen leta efter bilder och ett wordsearch där de skulle hitta det saknade ordet. Det saknade ordet ledde i sin tur fram till en siffra.

I biblioteket skulle eleverna lösa en chiffernyckel för att komma åt kodsiffran.

I tornrummet skulle de lösa ett soduko för att få tag i rätt siffra.

 

I köket skulle de ta reda på hur mycket förvandlingselexir som behövdes i receptet som skulle kunna förvandla människor till varulvar vid fullmåne. Klurigt värre att omvandla receptet… detta ledde sedan fram till ytterligare en siffra till koden.

I salongen fanns salongsstäderskan som spelade musik för dem. De skulle också leta fram en mängd bokstäver. Musiken skulle leda fram till ett ord…. När de löst ordet så kunde de utesluta en av bokstäverna och på så sätt få en till siffra till koden.

och på kontoret gällde det att hitta rätt häxa. När rätt häxa hittats så fick vi den sista siffran till koden.

När alla kodsiffrorna hittats så fick alla gå ner i källaren och kassaskåpet för att befria ”det”. När vi uttalade koden flög ”det” iväg och skatten var vår!

Det blev många tummar upp från eleverna! Sedan var det bara hem och omgruppera inför kvällens Halloweendisco som föräldrarna anordnat.

För att komma i riktig halloweenstämning så fick barnen lyssna på läskiga spökhistorier!

Kvällens DJ spelade rysligt bra musik.

Inget disco utan limbo så klart!

Både stora och små gillar att dansa 🙂

De äldre eleverna hade ordnat en riktigt läskig spökpromenad. Det var zombies som hade tagit över jorden som måste stoppas. För att kunna stoppa dem så behövde man hitta en kod som öppnade ett kassaskåp. I kassaskåpet låg en knapp som man behövde trycka på för att döda alla zombies. Men man måste akta sig, för på vägen var det fullt av zombies som kunde fånga en….

 

Tusen tack till alla fantastiska ungdomar som fixat spökpromenaden, underbara föräldrar som fixat ett fantastiskt disco och alla briljanta lärare för dagen spännande escapegame. Utan er hade inget av detta roliga varit möjligt!

 

 

 

 

Att erövra ett hantverk

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama… Verksamheten ska ta till vara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.– Lpfö 18

 

När barnen gjorde självporträtt så introducerade vi en metod med vaxkritor och vattenfärg.

Först ritade barnen ett självporträtt med vaxkritor. Sedan målade vi över med vattenfärg. Eftersom vaxet inte är vattenlösligt så lyser färgen igenom.

 

Denna metod ville barnen fortsätta att jobba med. Eftersom de hade provat på metoden tidigare så klarade de av att jobba självständigt. Detta är en metod som vi i förskolan använder oss av ofta. Att erbjuda många olika tekniker och material för att barnen ska kunna arbeta självständigt och välja de metoder som passar bäst till deras arbete.

Här ser Ni exempel på hur barnen har skapat olika alster

Välkomna till Latlantika!

Om ni läst vår förra inlägg, så ser ni vad fin vår ö blev! Medborgarna började direkt fundera på vart de ville bo.

”Jag vill bo bredvid vattenfallet!!”, ”Jag vill bo högst uppe på berget” och så vidare. Men vi hade ju inga hus att bo i…..

Strax där efter att vi byggt klart modellen av ön, så damp det ned ett nytt brev från António.  Han ville nu att vi skulle ge landet ett namn och skapa en flagga till landet samt att bygga hus som vi kunde bo i, så lägligt!

Vi samlades i de grupper som vi hade blivit indelade i  för att börja skapa våra hus. Vi pratade om hur viktigt det är att samarbeta och hur man samarbetar på ett bra sätt.

Vi ska:

  • Lyssna på varandra.
  • Säga vad vi tycker och vara engagerade i uppgiften.
  • Tala i tur och ordning.
  • Ställa följdfrågor till varandra.
  • Jämka eller rösta om vi tycker olika.

Vi började tillsammans fundera kring vilka rum vi behövde i huset och hur huset skulle se ut. Alla målade varsin skiss över huset och hur vi tänkte att det kunde se ut på både insidan och utsidan och sedan kom vi fram till en gemensamt förslag.

Efter det fick eleverna i Lyckan (åk 5-6) ta över och arbeta vidare med att göra skala- och areaberäkningar och sedan bygga upp husen. Det är så bra att vi kan hjälpas åt!

De yngre eleverna jobbade sedan vidare med att måla flaggor till landet och hitta på ett namn till landet.

Titta så många fantastiska förslag på flaggor och namn som hittats på!

Men hur skulle vi nu göra för att bestämma vad landet ska heta och vilken flagga vi ska ha?

Att rösta fram en gemensam favorit kändes bra tyckte vi.

Att ordna val fixade de äldre eleverna på ett strålande sätt!

Vi hade med våra pass och prickade av oss på röstlängden, precis som på ett riktigt val! Här nedanför ser ni det vinnande bidraget. Så nu heter vårt land Latlantika!

I fredags så var husen klara och färdig att placera ut på Latlantika. Det var inte ett hus som var det andra likt. Så många spännande och unika designlösningar.

Det gick fantastiskt fint att placera ut husen. Medborgarna på Latlantika löste utplaceringen av husen genom att diskutera, jämka och komma till beslut som alla var nöjda med. Tänk om alla vuxna beslutsfattare hade varit så ödmjuka, rättvisa och inlyssnande som medborgarna på Latlantika!

Nu undrar vi vad nästa uppdrag kan vara…

Under det här uppdraget ser vi att vi har arbetet mot följande förmågor och centralt innehåll i vår läroplan:

Bild åk 1-3

Förmågor

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för-och bakgrund
  • Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

SO åk 1-3

Samhällskunskap

Förmågor

  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Bild åk 4-6

Förmågor

  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Centralt innehåll

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Matematik åk 4-6

Förmågor

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
  • föra och följa matematiska resonemang
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.

Samhällskunskap åk 4-6

Förmågor

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser

Centralt innehåll

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.