Etikettarkiv: andning

Glänn Check inspekterar Hälsoteket

Dr Frisk dök inte upp  till dagens Hälsotek. Kan Dr Frisk ha blivit Dr Sjuk tro? Vart var hon? Ingen visste! Hon kanske hade drabbats av brustet hjärta? Frågorna och tankarna var många bland barnen.

Eleverna i Lyckan har under de senaste två veckorna funderat över varför hennes hjärta hade börjat slå så hårt och hur det egentligen fungerade med andning, hjärta och blodomlopp.

I de följande filmerna kan ni ta del av vad de har lärt sig.

 

 

Assistent Hälsosam dök upp lite sent, för även hon letade efter Dr Frisk.

20170214_141043

Helt plötsligt dyker Inspektör Glänn Check upp. Han inspekterar alla Hälsotek på halva jordklotet och nu var det dags för Dr Frisks hälsotek.

20170214_141218

Han hade några tydliga punkter som skulle inspekteras. Hade vi en lokal? Hade vi något folk, eller kanske snarare några patienter? Hade vi någon skylt som informerade om att vi hade ett hälsotek? Hur var egentligen hälsokunskaperna på Hälsoteket? Sist, men inte minst … hade vi någon plan? Hur skulle Hälsoteket drivas?

20170214_141304

Glänn reagerade på Dr Frisks knivar! Operationsknivar hade verkligen ingen plats på ett Hälsotek. De måste försvinna!

20170214_141351

Som tur var, så hade vi ”Los Cristianos bäste massör” Nicholas på plats. Han var redo för att visa upp sina massage kunskaper.

20170214_141405

Vi hoppas verkligen att han var nöjd med behandlingen. Nu måste vi verkligen arbeta på att få fram en plan för Hälsoteket för att bli godkända av inspektör Check.

Dessutom så måste vi lära oss mer om vad ”gamnacke” är och hur vad ska man göra för att inte drabbas av denna åkomma. Hur fungerar egentligen det där med muskler? Hur hänger musklerna ihop med resten av kroppen?

I läroplanen läser vi:
Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Los Cristianos bäste massör

Idag kom Vera tillbaka på återbesök för att få reda på vad det var för fel på henne.

20170131_132259

Dr Frisk var övertygad om att Vera hade ”rödakatt” och att det var dags att operera. Assistent Hälsosam var snabb med att kalla in sina experter för att berätta vad de hade lärt sig om huden, solbränna och hur man skyddar sig mot solens starka strålar.

Här får ni se vad eleverna i åk 1-2 Nyfikenheten hade lärt sig:

Eleverna i åk 4-6 Lyckan hade även denna vecka arbetat med förklarande texter och här kommer ett exempel på en elevs text:

Hur fungerar huden?

Huden är uppdelad i tre lager; underhuden, läderhuden och överhuden.

Underhuden är som det låter, det understa lagret i huden där det finns mycket fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande.

Läderhuden är det mittersta lagret, det heter läderhuden för att det är det lagret som man använder till läder på djur.

I läderhuden samlas alla hårstrån i hårsäckar och vid hårsäckarna så finns det talgkörtlar som tillverkar talg för att hålla huden tät och smidig.

Nära talgkörtlen så finns hårresarmuskeln som är kopplad till känselkroppen. Känselkroppen känner av temperaturen och när det är kallt så känner känselkroppen av det och signalerar till hårresarmuskeln att spänna sig. Då så reser håret sig, eller man får så kallat “gåshud”. Detta hade vi nytta av när vi var grottmänniskor och levde i grottor. Då när vi var ute och jagade och stötte på farliga djur så reste sig håret på kroppen och i bästa fall så blev djuret rädd och sprang iväg. Detta kan vi idag se på katter när de blir arga. I läderhuden finns också mycket blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. Läderhuden består av mycket proteinfiber av kollagen och elastin.

Vad är pigment?

I överhuden finns ett brunt ämne som kallas pigment. Vissa har lite fler och andra färre, om man har mörk hy så har man lite mer pigment och behöver inte skydda sin hud lika noga, medans de ljusare har lite färre pigment och behöver skydda sin hud lite noggrannare. Samma gäller hårfärgen, de som har mörkare hår har mer pigment i håret, medans de som har ljusare hår har lite mindre pigment. När man solar så bildas pigment för att man blir brunare. På huden, om man har fräknar eller prickar så är det pigment som sitter tätt ihop. De som har lite fler pigment blir oftast brunast efter en dag på stranden.

Varför blir man solbränd?

Man blir solbränd för att när man ligger i solen så möts huden av två olika sorters strålning från solen; UVA strålningen som gör hudens pigment lite mörkare desto längre tid man är i solen och UVB strålningen som gör så att mängden pigment ökar och att huden blir lite tjockare.

Symtom är att huden blir röd, svider, man kan få blåsor, huden börjar flagna efter några timmar, solsting och man kan få soleksem.

Läderhuden är uppbyggd av proteinfibrerna kollegen och elastin. Kollegen och elastin gör läderhuden elastisk och när man blir äldre och solar så bryts de här fibrerna ner, huden åldras. Då blir huden blir slapp och mindre elastisk.

Vad gör man när man bränt sig av solen?

Om man fått en solbränna så ska man hålla sig ur solen några dagar för att låta huden läka. Ifall det svider så kan man ha på något kylande som; kallt vatten, kylbalsam, aloe vera eller After-sun kräm, men om man har riktigt ont kan en receptfri värktablett hjälpa.

Hur förebygger man en solbränna?

För att förebygga en solbränna kan man; ha på sig tunna och skyddande kläder för att förhindra solen att bränna kroppen, ha på sig en solhatt för att skydda ansiktet och man ska ha på sig solkräm för att hindra solen att bränna en. Man ska vara extra noga mellan klockan 11-15 då solen är extra stark och man måste vara noga på fjällen, till sjöss eller utomlands för att solen reflekterar i vatten eller snö. Tänk på att sätta på ny solkräm efter man har badat eller efter att man har svettats, då har solkrämen runnit bort.

Dr Frisk var riktigt purken över att hon inte fick operera idag heller!

20170131_132913

Assistent Hälsosam tyckte att det verkligen var dags att ta Hälsoteket åt rätt riktning och börja arbeta mer förebyggande. Hon tyckte att det var dags att anställa en massör till Hälsoteket. Det tyckte Dr Frisk var helt onödigt, det behövdes ju verkligen inte.

Som tur var så gick det förbi en arbetssökande massör som visst var intresserad av att söka jobb som massör på Hälsoteket. När Dr Frisk fick se massören Nicholas så blev hon helt knäsvag, svettig och hjärtat slog väldigt snabbt!

Vad konstigt! Vad var det för fel på Dr Frisk? Kan det vara hjärtattack eller är hon kanske kär?

Vi måste ta reda på vad det är som gör att Dr Frisks hjärta slår så snabbt och hur fungerar hjärtat egentligen?

I läroplanen läser vi:
Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.