Etikettarkiv: assistent hälsosam

Invigning av Hälsoteket

Under terminen har eleverna på skolan hjälpt Dr Frisk och assistent Hälsosam med att starta ett Hälsotek. Många spännande patienter har dykt upp för att få hjälp med allt från solsveda till illaluktande pruttar. I och med att Dr Frisk inte verkade ha riktig koll på vad som borde göras, hon ville mest skära i sina patienter, så behövde barnen lära sig mer om de olika åkommorna och vad man skulle göra för att förebygga och lindra dessa. Barnen lyckades till och med omvända Dr Frisk från skärandet till ett mer hälsofrämjande arbete. När vi alla trodde att vi var i hamn med Hälsoteket så dök inspektör Glänn Check upp för att inspektera vårt hälsotek. Det var många punkter som skulle uppfyllas, bland annat så behövde vi en plan för vårt arbete. Då började planen till invigningen av Hälsoteket ta form.

Fredagen innan påsklovet så var det alltså dags för invigningen av vårt Hälsotek. I alla klassrum så bjöds det på olika härligheter som exempelvis massage, handmask, försäljning av både ekologisk aloevera gel samt nyttig hemgjord müesli mm.

2017-04-07 12.17.03
Här får pappa skön massage.

2017-04-07 12.06.58

2017-04-07 12.12.02

2017-04-07 12.08.40
Pappa blir ompysslad av sina tjejer. Både manikyr och gurkskivor på ögonen.
2017-04-07 12.02.43
Härligt och avslappnande!
2017-04-07 12.02.10
Smarrig hemmagjord müesli till försäljning.
2017-04-07 12.05.49
Goda råd till salu.
2017-04-07 11.50.43
Ekologisk aloe vera
2017-04-07 11.50.32
Eleverna i Lyckan visar upp sina fina Hälsoteketböcker.
2017-04-07 11.44.04
Härligt med ansiktsmask av helt naturliga produkter.
2017-04-07 11.50.06
Intresserade föräldrar och skolkompisar tittar på filmerna som eleverna skapat under Hälsoteket temat.

2017-04-07 11.50.17

2017-04-07 11.34.13
Här svänger vi loss i The Sid shuffle.

2017-04-07 11.24.51

När alla hade tagit del av vad barnen hade att visa upp och vad de hade lärt sig så kom Dr Frisk och assistent Hälsosam med Glänn Check i släptåg. Nu undrade givetvis inspektör Check vad besökarna tyckte om Hälsoteket.

2017-04-07 12.50.19

2017-04-07 12.50.41

Besökarna gav Hälsoteket högsta betyg och vårt Hälsotek blev godkänt! Hurra!

Los Cristianos bäste massör

Idag kom Vera tillbaka på återbesök för att få reda på vad det var för fel på henne.

20170131_132259

Dr Frisk var övertygad om att Vera hade ”rödakatt” och att det var dags att operera. Assistent Hälsosam var snabb med att kalla in sina experter för att berätta vad de hade lärt sig om huden, solbränna och hur man skyddar sig mot solens starka strålar.

Här får ni se vad eleverna i åk 1-2 Nyfikenheten hade lärt sig:

Eleverna i åk 4-6 Lyckan hade även denna vecka arbetat med förklarande texter och här kommer ett exempel på en elevs text:

Hur fungerar huden?

Huden är uppdelad i tre lager; underhuden, läderhuden och överhuden.

Underhuden är som det låter, det understa lagret i huden där det finns mycket fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande.

Läderhuden är det mittersta lagret, det heter läderhuden för att det är det lagret som man använder till läder på djur.

I läderhuden samlas alla hårstrån i hårsäckar och vid hårsäckarna så finns det talgkörtlar som tillverkar talg för att hålla huden tät och smidig.

Nära talgkörtlen så finns hårresarmuskeln som är kopplad till känselkroppen. Känselkroppen känner av temperaturen och när det är kallt så känner känselkroppen av det och signalerar till hårresarmuskeln att spänna sig. Då så reser håret sig, eller man får så kallat “gåshud”. Detta hade vi nytta av när vi var grottmänniskor och levde i grottor. Då när vi var ute och jagade och stötte på farliga djur så reste sig håret på kroppen och i bästa fall så blev djuret rädd och sprang iväg. Detta kan vi idag se på katter när de blir arga. I läderhuden finns också mycket blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. Läderhuden består av mycket proteinfiber av kollagen och elastin.

Vad är pigment?

I överhuden finns ett brunt ämne som kallas pigment. Vissa har lite fler och andra färre, om man har mörk hy så har man lite mer pigment och behöver inte skydda sin hud lika noga, medans de ljusare har lite färre pigment och behöver skydda sin hud lite noggrannare. Samma gäller hårfärgen, de som har mörkare hår har mer pigment i håret, medans de som har ljusare hår har lite mindre pigment. När man solar så bildas pigment för att man blir brunare. På huden, om man har fräknar eller prickar så är det pigment som sitter tätt ihop. De som har lite fler pigment blir oftast brunast efter en dag på stranden.

Varför blir man solbränd?

Man blir solbränd för att när man ligger i solen så möts huden av två olika sorters strålning från solen; UVA strålningen som gör hudens pigment lite mörkare desto längre tid man är i solen och UVB strålningen som gör så att mängden pigment ökar och att huden blir lite tjockare.

Symtom är att huden blir röd, svider, man kan få blåsor, huden börjar flagna efter några timmar, solsting och man kan få soleksem.

Läderhuden är uppbyggd av proteinfibrerna kollegen och elastin. Kollegen och elastin gör läderhuden elastisk och när man blir äldre och solar så bryts de här fibrerna ner, huden åldras. Då blir huden blir slapp och mindre elastisk.

Vad gör man när man bränt sig av solen?

Om man fått en solbränna så ska man hålla sig ur solen några dagar för att låta huden läka. Ifall det svider så kan man ha på något kylande som; kallt vatten, kylbalsam, aloe vera eller After-sun kräm, men om man har riktigt ont kan en receptfri värktablett hjälpa.

Hur förebygger man en solbränna?

För att förebygga en solbränna kan man; ha på sig tunna och skyddande kläder för att förhindra solen att bränna kroppen, ha på sig en solhatt för att skydda ansiktet och man ska ha på sig solkräm för att hindra solen att bränna en. Man ska vara extra noga mellan klockan 11-15 då solen är extra stark och man måste vara noga på fjällen, till sjöss eller utomlands för att solen reflekterar i vatten eller snö. Tänk på att sätta på ny solkräm efter man har badat eller efter att man har svettats, då har solkrämen runnit bort.

Dr Frisk var riktigt purken över att hon inte fick operera idag heller!

20170131_132913

Assistent Hälsosam tyckte att det verkligen var dags att ta Hälsoteket åt rätt riktning och börja arbeta mer förebyggande. Hon tyckte att det var dags att anställa en massör till Hälsoteket. Det tyckte Dr Frisk var helt onödigt, det behövdes ju verkligen inte.

Som tur var så gick det förbi en arbetssökande massör som visst var intresserad av att söka jobb som massör på Hälsoteket. När Dr Frisk fick se massören Nicholas så blev hon helt knäsvag, svettig och hjärtat slog väldigt snabbt!

Vad konstigt! Vad var det för fel på Dr Frisk? Kan det vara hjärtattack eller är hon kanske kär?

Vi måste ta reda på vad det är som gör att Dr Frisks hjärta slår så snabbt och hur fungerar hjärtat egentligen?

I läroplanen läser vi:
Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.