Etikettarkiv: hud

Los Cristianos bäste massör

Idag kom Vera tillbaka på återbesök för att få reda på vad det var för fel på henne.

20170131_132259

Dr Frisk var övertygad om att Vera hade ”rödakatt” och att det var dags att operera. Assistent Hälsosam var snabb med att kalla in sina experter för att berätta vad de hade lärt sig om huden, solbränna och hur man skyddar sig mot solens starka strålar.

Här får ni se vad eleverna i åk 1-2 Nyfikenheten hade lärt sig:

Eleverna i åk 4-6 Lyckan hade även denna vecka arbetat med förklarande texter och här kommer ett exempel på en elevs text:

Hur fungerar huden?

Huden är uppdelad i tre lager; underhuden, läderhuden och överhuden.

Underhuden är som det låter, det understa lagret i huden där det finns mycket fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande.

Läderhuden är det mittersta lagret, det heter läderhuden för att det är det lagret som man använder till läder på djur.

I läderhuden samlas alla hårstrån i hårsäckar och vid hårsäckarna så finns det talgkörtlar som tillverkar talg för att hålla huden tät och smidig.

Nära talgkörtlen så finns hårresarmuskeln som är kopplad till känselkroppen. Känselkroppen känner av temperaturen och när det är kallt så känner känselkroppen av det och signalerar till hårresarmuskeln att spänna sig. Då så reser håret sig, eller man får så kallat “gåshud”. Detta hade vi nytta av när vi var grottmänniskor och levde i grottor. Då när vi var ute och jagade och stötte på farliga djur så reste sig håret på kroppen och i bästa fall så blev djuret rädd och sprang iväg. Detta kan vi idag se på katter när de blir arga. I läderhuden finns också mycket blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. Läderhuden består av mycket proteinfiber av kollagen och elastin.

Vad är pigment?

I överhuden finns ett brunt ämne som kallas pigment. Vissa har lite fler och andra färre, om man har mörk hy så har man lite mer pigment och behöver inte skydda sin hud lika noga, medans de ljusare har lite färre pigment och behöver skydda sin hud lite noggrannare. Samma gäller hårfärgen, de som har mörkare hår har mer pigment i håret, medans de som har ljusare hår har lite mindre pigment. När man solar så bildas pigment för att man blir brunare. På huden, om man har fräknar eller prickar så är det pigment som sitter tätt ihop. De som har lite fler pigment blir oftast brunast efter en dag på stranden.

Varför blir man solbränd?

Man blir solbränd för att när man ligger i solen så möts huden av två olika sorters strålning från solen; UVA strålningen som gör hudens pigment lite mörkare desto längre tid man är i solen och UVB strålningen som gör så att mängden pigment ökar och att huden blir lite tjockare.

Symtom är att huden blir röd, svider, man kan få blåsor, huden börjar flagna efter några timmar, solsting och man kan få soleksem.

Läderhuden är uppbyggd av proteinfibrerna kollegen och elastin. Kollegen och elastin gör läderhuden elastisk och när man blir äldre och solar så bryts de här fibrerna ner, huden åldras. Då blir huden blir slapp och mindre elastisk.

Vad gör man när man bränt sig av solen?

Om man fått en solbränna så ska man hålla sig ur solen några dagar för att låta huden läka. Ifall det svider så kan man ha på något kylande som; kallt vatten, kylbalsam, aloe vera eller After-sun kräm, men om man har riktigt ont kan en receptfri värktablett hjälpa.

Hur förebygger man en solbränna?

För att förebygga en solbränna kan man; ha på sig tunna och skyddande kläder för att förhindra solen att bränna kroppen, ha på sig en solhatt för att skydda ansiktet och man ska ha på sig solkräm för att hindra solen att bränna en. Man ska vara extra noga mellan klockan 11-15 då solen är extra stark och man måste vara noga på fjällen, till sjöss eller utomlands för att solen reflekterar i vatten eller snö. Tänk på att sätta på ny solkräm efter man har badat eller efter att man har svettats, då har solkrämen runnit bort.

Dr Frisk var riktigt purken över att hon inte fick operera idag heller!

20170131_132913

Assistent Hälsosam tyckte att det verkligen var dags att ta Hälsoteket åt rätt riktning och börja arbeta mer förebyggande. Hon tyckte att det var dags att anställa en massör till Hälsoteket. Det tyckte Dr Frisk var helt onödigt, det behövdes ju verkligen inte.

Som tur var så gick det förbi en arbetssökande massör som visst var intresserad av att söka jobb som massör på Hälsoteket. När Dr Frisk fick se massören Nicholas så blev hon helt knäsvag, svettig och hjärtat slog väldigt snabbt!

Vad konstigt! Vad var det för fel på Dr Frisk? Kan det vara hjärtattack eller är hon kanske kär?

Vi måste ta reda på vad det är som gör att Dr Frisks hjärta slår så snabbt och hur fungerar hjärtat egentligen?

I läroplanen läser vi:
Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Hälsoteket får besök av solbrända Vera

När Hälsoteket öppnade sina dörrar idag kom Nadja tillbaka för ett återbesök. Hon berättade att hon faktiskt mådde bra nu. Det tyckte Dr Frisk var lite tråkigt, för hon hade så gärna velat operera lite.20170124_132706

Under veckan så hade ju skolans elever lärt sig massor om förkylning och om hur man ska göra för att undvika att bli sjuk och hur man ska göra för att inte smitta andra.

Så här berättade barnen i förskolan och förskoleklassen Tryggheten vad de hade lärt sig om ämnet.

Glädjens elever i åk 2-3 visade vad de hade lärt sig i sina böcker om Kropp och hälsa.

16244179_10212380486934244_1616336674_n

16237722_10212380486014221_626412013_n

16295631_10212380490054322_1626427292_n

 

Lyckans elever i åk 4-6 sammanställde sina kunskaper i form av förklarande texter.

Varför blir man förkyld?

Förkylning. Denna jobbiga sjukdom. Här får man lära sig om hur du  man undviker att få förkylningar alltför ofta. Men att man blir sjuk av att vara ute på vintern är dock ljug, det är inomhus dom flesta virusen och bakterierna finns.

Varför blir man egentligen förkyld?

Man blir förkyld av olika virus, det finns faktiskt 200 olika förkylningsvirus. Förkylning smittar väldigt mycket, du blir ofta sjuk av att du blir smittad. Virus kommer in i ens kropp när man har rört på något, t.e.x en stång i tunnelbanan, ett handtag och mycket mera. Om du sen stoppar in handen i ögat, munnen eller näsan så kommer det här viruset in i din kropp. Du kan som tur är bara få ett och samma virus en gång, det är därför du bara får barnsjukdomar en gång i livet. Om du vill undvika att bli sjuk ska tvätta händerna noga, undvika att vara nära folk som är förkylda och ha en bra hygien.

Hur funkar immunförsvaret?

Immunförsvaret är en väldigt viktigt del i människans kropp. Det hjälper till när man blir sjuk på ett lite annorlunda sätt. Immunförsvaret gör så att man förlorar sjukdomen på ett lite aggressivt sätt, det gör så att man gråter, snorar och har feber. På det sätt rinner viruset ut ur din kropp. Så det är faktiskt bra att ha lite feber och vara lite snorig. Immunförsvaret består av vita blodkroppar som känner igen ett virus som varit i ens kropp förut. För att immunförsvaret ska vara starkt och inte försvagas måste man sova bra, äta rätt mat, ha en bra hygien, vila ibland och faktiskt skratta.

Hur du undviker att bli smittad

Om man vill undvika att bli smittad flera gånger ska man göra detta:

  • Tvätta händerna ofta och noga med tvål och vatten.
  • Undvika att vara nära sjuka.
  • Man måste skratta mycket, sova bra, vila mycket, vad man äter och inte vara stressad, annars försvagas immunförsvaret.

Vad är virus?

Virus är en pytteliten sak, som finns överallt. Virus är så små att dom inte syns med blotta ögat. Tyvärr finns det inga bra virus även om det finns bra bakterier. Man kan också andas in virus genom näsan och munnen.  En typ av virussjukdom är förkylning. Som ni kanske förstått kan man bara bli smittad av ett virus en gång, men det finns 200 olika slags förkylningsvirus, det är därför man är förkyld ungefär 30 gånger från när man är bebis till man blir vuxen. Virus är inte döda men inte heller levande.

Vad är bakterier?

Bakterier är precis som virus pyttesmå, men aningen större än virus. Eftersom det är virus som orsakar förkylning så är det inte bakterier som gör det, men de orsakar andra sjukdomar. Det finns både bra och dåliga bakterier, vi skulle faktiskt inte överleva utan bakterier. Bakterier är små levande celler. Man kan ta medicin mot bakterier t.e.x penicillin och man kan döda dem.

Hur man undviker att smitta andra

Om man själv vet hur jobbigt att bli förkyld, då är det nog bäst att undvika smitta andra. Om man ofta kramas och är nära ens familj och vänner, så kan det vara bra och undvika det när man förkyld. En annan sak som är bra att tänka på är att hosta i armvecket, inte i handen eller utåt i luften, då är det stor risk att smitta andra. Tvätta händerna noga, annars så kan andra bli smittade.

Barnsjukdomar

Scarlacansfeber, tredagarsfeber, hand, fot och mun-sjukdomen, vattkoppor och femte barnsjukdomen. Detta är fem exempel på sjukdomar som man ska få när man  är barn, om man skulle få det som vuxen skulle man bli väldigt sjuk. Alla dessa sjukdomar är engångs sjukdomar som man bara får en gång i livet. Detta beror på att när man har fått den sjukdomen en gång, så känner de vita blodkropparna igen viruset så att viruset inte kan komma igenom en gång till.

Symtom till sjukdomen är Scarlakansfeber är: ont i halsen, prickar på kroppen och vita prickar på tungan. Om man får en sådan här tunga så kallas det smultrontunga.

Symtom till sjukdomen tredagarsfeber är: Feber i tre dagar, man kan ha hela 40 grader feber.

Symtom till sjukdomen hand, fot och mun-sjukdomen är:  Ont i händerna, fötterna och i munnen. Det gör ondast i munnen, där kan det göra riktigt ont.

Symtom till femte barnsjukdomen är: Att man blir röd på hela kroppen.

Symtom till vattkoppor: Symtom till vatkoppor är att man för röda, kliande prickar över hela kroppen.

Efter att Nadja hade lämnat Hälsoteket fick Dr Frisk och assistent Hälsosam en ny patient. Det var Vera som kom direkt från Los Cristianos stranden.

20170124_133044

Hon berättade att hon blev helt förskräckt när hon tittade sig i spegeln för att hon hade blivit helt röd i ansiktet. Givetvis ville Dr Frisk operera henne också. Barnen började dock att tipsa henne att inte vara i solen så mycket och att smörja in sig med solkräm. Det tyckte Vera var väldigt onödigt, hon var ju på Teneriffa för att sola och bada!

20170124_133146

Nu ville Vera veta vad hon skulle göra för att det inte skulle göra så ont i ansiktet, för det sved och brände så!

Vera fick en ny tid nästa vecka. Tills dess ska barnen ta reda på hur man ska göra för att förebygga så att man inte bränner sig i solen och hur man förebygger om man har blivit bränd.

I läroplanen läser vi:

Centralt innehåll Förskoleklass

  • Kost, sömn och fysisk aktivitet och hur de påverkar hälsa och välbefinnande.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

  • Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6

  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.