Etikettarkiv: Jorden/Tellus

Jag vill ha en egen måne, som jag kan åka till….

Vad var det för en figur som besökte oss på morgonsamlingen och avbröt vår tänkta resa till den röda planeten, Mars? Vi förstod direkt att det inte var Klonk men en vän till Klonk verkade denna blåa varelse vara. Han kallade sig för Sputnik och pratade helt korrekt svenska med hjälp av en slags apparat som han han hade på huvudet som sände upp signaler till hans rymdfarkost, ungefär som vår hjärna.

Han pratade jätte snabbt och om olika fenomen som han hade stött på i och med sina många resor runt jorden. Lampan som tändes och släcktes, som han beskrev det, och som syntes mest på natten blev vi i åk 1-3 väldigt intresserade av att försöka hjälpa Sputnik med. Eftersom flera av eleverna hade en del förkunskaper om detta fenomen, som vi kallar för Månens faser, så beslöt vi oss för att ta oss an den uppgiften.

Vi hjälptes åt uppe i klassrummet för att synliggöra tillsammans vad vi redan visste om månen. (V) Därefter utgick vi ifrån det vi visste och funderade vad vi skulle önska lära oss mer om. (Ö) Vi tittade på en film om månen och dess dragningskraft som påverkar jorden. Filmen heter ”Rymden i fokus” och lärde oss bland annat om att det tar månen cirka 29 dagar att rotera sig ett varv runt jorden i en så kallad elliptisk bana.

– Ellips, det är som en avlång cirkel, ungefär som ett ägg. (Elev)

I vårt jordklot ryms 4 hela månar. Månen är 1/4 (en fjärdedel) av Jorden – jämför en basketboll och en tennisboll i storlek.

Efter vi hade sett på filmen och sammanfattat filmens innehåll fick eleverna följa med ner i källaren för att få ta del av hur de olika faserna kunde se ut på nära håll. Med hjälp av en låda, en målad frigolit boll, och en ficklampa kunde eleverna se de olika faserna som månen uppvisar i sitt månvarv runt Jorden. (Nymåne, tilltagande skära, halvmåne, fullmåne, avtagande skära, halvmåne osv.)

Därefter gick vi upp till klassrummet igen och återsamlades för att få syn på vad vi hade lärt oss ytterligare efter detta lektionspass. (L)

Denna arbetsmetod kallas i pedagogiska sammanhang för VÖL- tabell där det framgår väldigt tydligt för eleverna vad de kan, vad de önskar veta och till sist, vad de har lärt sig. Genom denna tabell visar det för eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sin tidigare kunskap och att innan uppgiften får fundera över vad de vill få ut av/lära sig av den. När eleverna dokumenterar vad de redan Vet och vad de Lärt sig reflekterar de över sitt kunnande och lärande. Genom att eleverna innan uppgiften funderar över vad de Önskar veta höjs deras motivationen och nyfikenheten väcks.

bild 1-4
Arbetsmetoden VÖL-tabell presenteras av lärarstudenten Sara.
bild 4-2
Lådan med månens olika faser i presenteras för eleverna.
bild 3-3
Alla väntar spänt på att Sara ska släcka lampan och månen ska börja lysa.
bild 2-3
– Jag ser halvmånen! Eleverna fick komma fram en och en och titta på de olika faserna som månen kan ha.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet NO åk 1-3:

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet matematik åk 1-3:

  • Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk.
  • Grundläggande geometriska objekt. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet svenska åk 1-3:

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.