Nu har vi alltså kommit tillbaka till Jorden efter vårt rymdäventyr, vi har lärt oss mycket på vår resa. Vi blev idag indelade i åldersblandade grupper från förskolan-åk 6 där vi fick en liten kunskapstest med hjälp av det digitala verktyget Kahoot.
Vi hade lärt oss jättemycket!
….men visst skrev Klonk att hen skulle komma och söka upp oss…
Vilken lycka och vilken glädje att Klonk lyckats leta upp oss för att tacka oss för hjälpen. Alla tjöt av glädje när de såg att Klonk faktiskt hade hittat oss!!!
Vi fick varsitt brev i de olika klasserna och det stod lite olika saker på breven, men det blir en busdag för de små på Tryggheten och de stora barnen ska få åka på en utflykt till Teides observatorium på onsdag! Så spännande!
Vi är så glada över att fått lära känna Klonk och fått lära oss så mycket om rymden!
Sist vi hördes av så hade vi kraschlandat på en röd planet med stora stenar. Vi visste inte riktigt vart vi var, så det fick vi uppdrag att ta reda på. Vi fick också uppdrag att leta reda på Klonk som är någon slags rymdvarelse. Klonk beskrev sig själv så att vi kunde leta reda på hen. Klonk berättade också om en febril aktivitet på den planet vi kraschlandat på. Vad är det som händer? Det behövde vi också ta reda på!
Under några veckors tid har vi nu försökt lösa våra uppdrag.
Eleverna i förskola och förskoleklass Tryggheten har tolkat hur Klonk ser ut och de har byggt en modell av Klonk.
Vilken fantastisk tolkning och vilket fantastiskt minne barnen hade när de skulle komma ihåg alla detaljer som Klonk berättade väldigt snabbt!
I 1-2 Nyfikenheten och 3-4 Glädjen så har eleverna tagit reda på vilken planet vi landat på genom att läsa och skriva faktatexter. De har också gjort fina modeller av planeter och vårt solsystem.
Glädjens elever ville gärna berätta vad de hade lärt sig om planeterna och att vi kraschlandat på ….
MARS
Eleverna i Lyckan berättade mer om hur människan just nu förbereder sig för att kunna flytta till Mars!
Men tyvärr så är det inte helt enkelt att ta sig dit då många expeditioner misslyckats, men som tur är så överlevde vi alla även om vi inte riktigt vet hur vi ska ta oss hem.
Men bara inom några år så är planen att de första bosättarna ska sätta sin fötter på Mars yta. Vilken oerhört svindlande tanke, men som inte alls är orealistisk!
När vi arbetar med ett Storylinetema ser vi alltid till att integrera flera ämnen i temat. Här kan du se vilka mål vi arbetat mot under denna del.
Centralt innehåll Bild åk 1-3
Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Centralt innehåll NO åk 1-3
Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
Centralt innehåll Svenska åk 1-3
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva med digitala verktyg.
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn, samt via sökmotorer på internet.
Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Centralt innehåll bild åk 4-6
Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Centralt innehåll fysik åk 4-6
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Centralt innehåll svenska åk 4-6
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Nu är vårt spännande tema om rymden avslutat och det blev inget annat än succé med ett festligt avslut och ett kärt återseende med vår vän Sputnik och allas vår Klonk som vi hade väntat på att få träffa ända från temats start.
I klassrummen har vi i de olika grupperna inspirerats av det Sputnik och Klonk har delgett oss om rymden och kreativiteten har flödat på alla tänkbara sätt.
Vi börjar att titta in i blidklassrummet hos 4-6 där vår lärarstudent Zandra har undervisat oss i hur man använder sig av tekniken färgfördrivning för att skapa effekt i sina bilder och självklart kopplades bilderna till rymden.
Här nedan kan ni läsa om Zandras egna reflektioner ifrån denna bildlektion:
Under en bildlektion skapade eleverna i årskurs 4-6 en gemensam bild av vad som finns ute i rymden. Tekniken de använda sig av när de skapade sina olika bilder var färgfördrivning. Denna teknik innebär att man använder sig av två färger som man börjar måla med från varsin del utav bilden. När dessa sedan möts kommer de att blandas och det bildas en färgskala. Denna färgskala använde sig eleverna utav i sina bilder för att skapa häftiga effekter i olika detaljer av bilderna, t.ex. för att få fram nyanserna i elden ifrån en rymdraket.
Under denna lektion arbetade eleverna med detta ur det centrala innehållet för bild:
Bildframställning: Måleri.
Redskap för bildframställning: Verktyg för måleri och hur dessa benämns.
Zandra håller en genomgång om målet med uppgiften dvs. skapa en bild med hjälp av tekniken färgfördrivning.Eleverna inbjuds att komma med förslag, utifrån deras inhämtade kunskaper om rymden, om vad man kan stöta på ute i rymden. En tankekarta skapas.Eleverna ombads reflektera över sin skapande process under arbetets gång.Därefter tog arbetet fart, gråskalor hittades för att skapa effekten i en meteorit.Färgskalor likaså för att få en verklighetstrogen eldflamma.Innan själva bilden skapas så skissas det och omprövas.Många färgelement gås igenom under denna lektion.Zandra visar på olika exempel på färgfördrivning.Allas vår rymd!Ser ni skiftnyckeln som Christer Fuglesang tappade?
I ett annat klassrum med andra tekniker och material. Vi besöker 1-3 som också inspireras till skapande utifrån temat rymden. Eleverna får här använda olika typer av papper som kartong, toarullar och silkepapp för att skapa en stjärnkikare med utgångspunkt i olika stjärnbilder och stjärntecken som vi tillsammans har studerat. Innan arbetsgången presenteras pratar vi om hur papper framställs och ifrån vad. Tror ni papper och kartong framställs på samma sätt? Det blir många intressanta och kluriga diskussioner.
Därefter presenteras instruktionerna för att skapa denna stjärnkikare och kreativitetens iver brinner i ögonen hos eleverna.
Det kan vara lite klurigt med nålen som skapar stjärnorna som ses i stjärnkikaren.Hur mycket papper behövs egentligen? Inget lämnas åt slumpen.Att ta hjälp av en kompis är ofta en hjälpande hand och den bästa!Vi tänker på och påminner varandra om att hushålla med vårt material. Då kan man behöva kontrollmäta en gång extra.– Fröken, vi ser stjärnorna! Uppgiften är avklarad.Visst ser ni stjärnbilden? Gissa vilken det är om ni kan!
Centralt innehåll i bild åk 1-3 som bearbetats:
Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Idag bjöd 4-6:orna på dramatisering av myterna kring stjärnbilderna. Det är vår student Amanda som har ansvarat för detta moment i undervisningen, så hon kommer inom kort med ett blogginlägg hur detta arbete var upplagt.
Grupperna spelade upp myterna om Herkules, Perseus och Medusa, Orion och Jason.
Efter dramatiseringarna ute på rasten, så dök plötsligt Sputnik upp och ville att vi skulle följa med till hans rymdfärja, så att vi kunde åka till Mars.
Jag tror aldrig att en skola har samlats så snabbt. Barnen följde med Sputnik till hans rymdfärja och tog snabbt plats och gjorde sig redo för avfärd.
Väl framme på den röda planeten möttes vi upp av Klonk! Vilken lycka! Sputnik testade om det verkligen var han genom att göra X24:as speciella hälsning. Klonk hälsade tillbaka precis likadant. Sputnik blev jätteglad att äntligen få träffa Klonk som han såg upp till. Klonk tackade oss för att vi utfört våra uppdrag så bra. Nu undrade han om Sputnik och han kunde komma och bo på Tellus tillsammans med oss. Från barnen hördes ett rungande JA!!!!!!
Det tyckte Klonk att vi kunde fira med att dansa ihop. Klonk lärde oss en dans som de dansar på X 24.
Mitt i dansandet så sa Klonk och Sputnik hej då, för de skulle till en annan rymdfärja som skulle ta dem tillbaka till Tellus. Vi hoppas att vi ses snart igen! En av eleverna sa med lättnad i rösten att de kommer säkert tillbaka till skolavslutningen i alla fall! Det får vi verkligen hoppas!
Det här var slutet av vårt äventyr med Sputnik och Klonk. På vägen har vi lärt oss mängder om rymden och vi har haft jätteroligt!
Efter nödlandning och anrop ifrån yttre rymden från någon vid namn Klonk har eleverna i 1-3:an tagit sitt uppdrag på största möjliga allvar.
– Nu vet jag, det kanske är någon gammal rymdperson som har fastnat i rymden och det är dennes barn som nu behöver hjälp av oss.
Uttrycker en elev varav en annan elev verkligen försöker förstå att det är någon som verkligen finns där ute och söker kontakt med oss men hur är det möjligt?
Det är många frågor som uppstår under detta spännande tema. Rymden är oändlig och svår att förstå sig på men samtidigt så spännande. Vi tittar på en film tillsammans där eleverna verkligen får upp ögonen för hur små vi på jorden är i förhållande till våra planetgrannar som vi har runt omkring oss i vårt solsystem och alla åtta elever utropar i kör:
-Wow!
När de får se Tellus i förhållande till de fyra gasjättarna; Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Men hur löd uppdraget från Klonk:
En grupp måste lära sig om planeterna i ert solsystem för att finna mig.
Vi sätter genast igång och tar reda på fakta för att bli så duktiga experter som vi bara kan. Vi tar självklart hjälp av vår proffsiga lärarstudent, Linn.
Därefter skapar vi en prototyp av vårt solsystem för att kunna presentera vår fakta för de andra grupperna och förhoppningsvis kunna lista ut vilken planet Klonk befinner sig på.
Det gäller att få färgen rätt och eleverna har sin skiss till hjälp i arbetet.
Lärarstudenten Sara ser till att planeterna hänger som de ska i vår solsystems prototyp .
Eleverna fick även lära sig planeternas namn på spanska som en slutkläm på projektet.
Centralt innehåll som bearbetas i ämnet bild åk 1-3:
När vi kom in från matrasten, så möttes vi av detta meddelandet från Klonk.
Två elever från 1-3 resonerar kring meddelandet: -Antingen är det någon som inte kan stava eller så måste det vara ”rymdiska”.
Vi gick ner i källaren och tog plats i vår rymdraket. Det var riktigt pirrigt att åka ut i rymden för att leta reda på Klonk.
Det var skönt att man kunde hålla en kompis i handen.
3, 2, 1, 0 … Nu var det dags att lyfta!
Följ med oss på vår resa ut i rymden!
Så kusligt att kraschlanda vid ISS! Vi måste göra allt vi kan för att ta oss därifrån!
Vi fick tre uppdrag som vi skulle lösa.
Förskola och förskoleklass kommer att fundera över hur Klonk ser ut och hur det landskap ser ut där han är.
1-3:orna kommer att lära sig så mycket som möjligt om planeterna i vårt solsystem för att ta reda på vilken planet Klonk är på.
Förskolan och förskoleklassen återsamlades tillsammans med 1-3:orna för att fundera kring vad det är som händer där ute i rymden. Eleverna var mycket spända och hade många tankar kring vem det är som kan ha fastnat där ute i rymden och hur är det möjligt att ”de” kan ta kontakt med oss? Vi återkom också till ”Big Bang” vilket eleverna tyckte var uppseendeväckande. Blev jorden verkligen till på det sättet? Och vem är det som vet allt det här och finns det garantier för att det verkligen har hänt?
En saga lästes om ”Big Bang” och eleverna ombads att blunda för att få en känsla av hur mörkt det kunde ha varit då detta skedde. Instrument användes för att förstärka ljud och känslor. Det blev lite väl spännande för vissa!
Därefter fick alla elever ett svart papper och med hjälp av kladd-kritor, lyssnandes till intro av Richard Strauss Also sprach Zarathustra, skapa sin egna ”Big Bang” som nu hänger som en utställning uppe hos 1-3:orna.
Sudda-ut-teknik”Många stjärnor i rymden”.
Det spännande arbetet fortsätter genom att eleverna i förskolan och förskoleklassen ska hjälpas åt att skapa Klonks landskap och 1-3:orna ska fortsätta ta reda på mer om vårt solsystem. Genom att arbeta med faktatexer om de olika planeterna kanske de lyckas komma på varifrån Klonk kommer.
4-6:orna kommer att laga rymdfärjan och ta reda på hur det är att leva ute i rymden.
4-6:orna hade många olika tankar kring rymden.
Nu kommer de fortsätta att fördjupa sig och försöka ta reda på så mycket som möjligt om livet i rymden, hur man såg på rymden förr i tiden, hur en rymdfärja fungerar och mycket mera. Dessutom så kommer de att laga rymdfärjan (hoppas vi), så att vi kan ta oss hem till jorden igen.
I läroplanen läser vi
Lpfö98 Centralt innehåll förskolan
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
Lgr 11 Centralt innehåll NO
Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra.
Människan i rymden och användningen av satelliter.
