Etikettarkiv: Lyckan åk 4-6

Arkeologer på besök

Vi på Svenska skolan har inte bara begåvats med fantastiska elever. Dessa elever har också fantastiska föräldrar med stora kunskaper inom olika områden. Dessa kunskaper vill vi givetvis hjälpa till att föra vidare till alla våra elever. Till vår lycka så har vi fått äran att ta emot två föräldrar som är arkeologer! Dessutom så ställer givetvis dessa föräldrar upp och delar med sig av sina kunskaper. Tack Jonas och Isabell!

20161122_132339 20161122_134719

Barnen undrade givetvis hur det är att arbeta som arkeolog. För att arbeta som arkeolog måste man gilla att gräva, vara noggrann och ha ett väldigt bra tålamod, för arbetet går ut på att gräva väldigt försiktigt. I och för sig börjar man faktiskt att gräva bort de översta jordlagret med hjälp av en grävskopa innan man börjar med grävandet för hand.

Isabell och Jonas är experter på forntiden och hade med sig några kopior på artefakter från forntiden.

20161122_132547
Flinta användes till olika typer och redskap och vapen under forntiden.
20161122_134133
För att göra eld använde man ett eldstål som detta, flinta och fnöske från fnösketickan.
20161122_134111
En sax
20161122_134305

Ett vackert smycke.

Barnen var givetvis också mycket nyfikna på vad de hade hittat under sina utgrävningar.

Jonas berättade att han hade hittat ett guldarmband, men även en stor samling av urnor bredvid två hus där man tror att de utförde religiösa riter.

Det lät verkligen jättespännande! Det är så intressant att ta del av hur arkeologer utför sitt arbete som leder fram till mer kunskaper om vår historia. Det är ju inte alla som lyckas resa i tiden så som vi har gjort på skolan, så både arkeologer och historikers arbete är oerhört viktigt för att vi ska lära oss mer om hur det en gång var.

Åter igen stort tack, Jonas och Isabell för att ni delar med er av era kunskaper.

Centralt innehåll historia åk 4-6

  • Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

På vikingatåg

Som ni säkert minns så befinner sig eleverna i Lyckan på Vikingatiden. De har träffat vikingaflickan Estrid som har hjälpt dem runt för att lära sig om hur det är att leva på Vikingatiden. Estrid har berättat för dem att hennes bror Erik har gett sig ut på vikingatåg till Särkland. Många frågor kring hur det är att vara på vikingatåg har ställts av Lyckans elever.

Varför ger man sig ut på vikingatåg?

Hur är det att vara ute på vikingatåg?

Vad hade man med sig hem från vikingatågen?

Hur färdas man? mm

Eleverna har kommit fram till att det är upptäckarlustan som drev vikingarna ut på de farliga resorna. Precis som upptäckarlustan även har drivit deras egna familjer till att flytta hit till Teneriffa. På sina vikingafärder färdades man i båtar, som vi idag kallar för vikingaskepp. Vikingaskeppen var mycket speciell i sin konstruktion med sina platta bottnar som gjorde att man kunde glida in tyst i vikar.

På vikingaskeppen levde vikingarna i flera år och eleverna tror att det var riktigt tufft, både att ro båtarna och att leva så nära varandra utan färsk mat. Det var säkert många som du av undernäring om de inte föll offer under någon strid. De tror att de var få som kom hem från vikingafärderna, men de som väl nådde hembyn igen blev mycket berömda och hade med sig många rikedomar som de rövat eller lyckats byta till sig. Idag kan man finna stora myntskatter nergrävda i marken. Eleverna resonerade kring varför dessa skatter hittas nergrävda och de kom fram till att vikingarna gömde skatterna när de kom hem och att de sedan dog utan att någon visste var skatterna var nergrävda. De skatter som man hade med sig hem kunde exempelvis vara glaspärlor och mynt från fjärran länder som exempelvis Särkland som vi idag kallar Mellanöstern. Att vikingarna kallade stället för Särkland måste bero på hur man klädde sig där. De hade på sig vita klädnader som är mycket lika stjärngossekläder, sk särkar.

Förutom skatter hade de också med sig slavar som de kallade för trälar. Eleverna tror att vi hade varit mycket senare i vår utveckling i Sverige om vi inte hade gett oss ut på våra vikingafärder. Vikingarna lärde sig nog mycket genom de olika mötena med människor från främmande länder. Bland annat ledde detta till att man blev kristnade i Sverige.

I slutet av förra veckan stötte eleverna åter igen på Estrid. Hon var så stolt över den runsten som hon rest när hennes efterlängtade bror klarat sig levande hem.

20161014_112200

Eleverna blev givetvis nyfikna på vad som stod på runstenen och började försöka uttyda vad som kunde stå på stenen.

20161014_112419

20161014_112546

20161014_121435
Tänk vad klurigt! Hmmm… undra vem Tor var?

Eleverna knäckte snabbt att Tor var en av asagudarna som man trodde på under Vikingatiden. Nu är vi allt nyfikna på att ta reda på mer om gudarna.

Centralt innehåll åk 4-6 Historia

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.