Etikettarkiv: Medeltiden

Adligt besök

Idag kom Merlin med sina vänner adelsdamen Ingrid och skräddaren Göran på besök. De ville visa oss och lära oss om de vackra och spännande kläderna som man bar under Medeltiden.

20161110_132051

Att Ingrid var en rik adelsdam kunde man direkt se på hennes fina kläder. Hennes röda klänning skvallrade om att hon hade riktigt gott om pengar. Att få fram färgerna rött, blått och svart var riktigt dyrt. De vanligaste klädfärgerna under Medeltiden var grått, brunt och grönt som var mycket enklare färger att färga in kläderna med.

Ingrid var nästan lite generad, för hon hade glömt att ta på sig sin mellanklänning som skulle bäras mellan särken och överklänningen.

Hon tittade sig runt i klassen och tyckte att de såg lite märkliga ut och påpekade att det var konstigt att de inte hade täckt sina huvuden. Det skulle man nämligen alltid göra på Medeltiden.

20161110_132514

Hennes skräddare Göran bar en grå tunika och en struthätta. Ingrid berättade att struten blev allt längre ju senare under Medltiden man kom. Man fick tom instifta en lag om att strutarna inte fick bli längre än 3 meter! Struten var riktigt praktisk, för där kunde man gömma sina pengar.

20161110_133049

Pengarna hade man annars i en pung som man fäste i bältet.

20161110_133028

Runt sin hals bar Göran ett halsband som var en avbild av Olof Skötkonungs mynt. Ni kommer väl ihåg att Olof var den först kungen i norden som lät prägla mynt.

20161110_132711

Göran frågade om vi visste varför det var ett kors på myntet. Den första gissningen var att han var den förste kungen som blev kristnad och att korset var en symbol för kristendomen. Det kan mycket väl vara rätt, men korset hade en mer praktisk funktion. Det kunde ju vara så att man köpte något som bara kostade ett halvt mynt och då var det ju lätt att dela myntet på rätt ställe.

Sedan så blev det dags för oss att sy vårt eget medeltida klädesplagg, nämligen en struthätta.

20161110_133648
Göran visar upp hur vi ska använda mönstret.

20161110_134606

20161110_135221
Här har vi en elev som har vett att täcka huvudet, precis som man skulle göra på Medeltiden. Huvudbonaden har kanske en något mer modern stil.
20161110_141403
Hade man symaskiner på Medeltiden tro?

Vi får nog allt ge det en lektion till innan vi blir klara med våra struthättor.

Centralt innehåll slöjd som berörts

  • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

Från Vikingatid till Medeltid

Idag så kom Estrid springandes med ett meddelande från Merlin. Hon hälsade att han nu mindes Vikingatiden och att han hade fyllt sidan med Vikingatiden med minnen igen.

20161025_144755

Estrid frågade eleverna vad de hade lärt sig om hur det var att leva på Vikingatiden. Hon frågade också vilka de största skillnaderna som eleverna upplevde att det var att leva på Vikingatiden jämfört med att leva på deras tid. De berättade bland annat att de tyckte att livet på Vikingatiden var tufft, men spännande. Det var många som fick sjukdomar pga näringsbrist. Det var spännande med de resor som de gjorde. På Vikingatiden fanns det t.ex. inga iPads eller iPhones som vi har idag. De skrev på ett annat sätt då än vad vi gör idag. De kunde inte så mycket om världen som vi kan idag. Idag kan vi fler språk och kan prata med människor världen över.

Estrid berättade sedan att hon skulle hjälpa dem vidare på sin resa i tiden. Merlin hade berättat att de skulle resa till år 1010 e.Kr. Hon hade gömt den magiska formeln som de åter igen fick uttala tillsammans.

När de ”landade” så fick de träffa ingen mindre än Olof Skötkonung.

20161025_133833

Han berättade att han var den förste kung som kristnats och hållit fast vid kristendomen. Han pappa Erik Segersäll hade i och för sig också kristnats, men han hade sedan återgått till asatron. Olof berättade också att han var den förste svenske kung som präglat mynt, det var han riktigt stolt över. Olof hade stort hopp om att han skulle modernisera samhället med sitt kristnande och att han såg till att Svea rike fick pengar precis som man hade ute i stora världen.

När Olof hade lämnat oss funderade vi vidare kring hur samhället förändrades iom att Olof Skötkonung kristnats.

Eleverna trodde:

  • Att fler blev kristna när kungen var kristen.
  • Det byggdes kyrkor.
  • Människor började bosätta sig runt kyrkorna och det blev vanligare med byar istället för att man levde mer utspritt på Vikingatiden.
  • Man slutade att ha trälar då bibeln talar för att alla ska vara lika värda.
  • Man slutade att offra och då blev man rikare för att man åt upp maten istället för att offra den.
  • Livet blev rättvisare när man levde sitt liv efter 10 guds bud.
  • Man började med skatter – det fanns något som hette tionde. Man skänkte en tiondel  av det man skördade och slaktade på gården till kyrkan.

Nu ska vi ta reda på om det stämmer som vi tror. Hur förändrades samhället när människorna i norden blev kristna?

Centralt innehåll åk 4-6 Historia:

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Hur historiska personer och händelser, … , har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.