Etikettarkiv: planeter

Anrop från rymden!

Sist vi hördes av så hade vi kraschlandat på en röd planet med stora stenar. Vi visste inte riktigt vart vi var, så det fick vi uppdrag att ta reda på. Vi fick också uppdrag att leta reda på Klonk som är någon slags rymdvarelse. Klonk beskrev sig själv så att vi kunde leta reda på hen.  Klonk berättade också om en febril aktivitet på den planet vi kraschlandat på. Vad är det som händer? Det behövde vi också ta reda på!

Under några veckors tid har vi nu försökt lösa våra uppdrag.

Eleverna i förskola och förskoleklass Tryggheten har tolkat hur Klonk ser ut och de har byggt en modell av Klonk.

Vilken fantastisk tolkning och vilket fantastiskt minne barnen hade när de skulle komma ihåg alla detaljer som Klonk berättade väldigt snabbt!

I 1-2 Nyfikenheten och 3-4 Glädjen så har eleverna tagit reda på vilken planet vi landat på  genom att läsa och skriva faktatexter. De har också gjort fina modeller av planeter och vårt solsystem.

Glädjens elever ville gärna berätta vad de hade lärt sig om planeterna och att vi kraschlandat på ….

MARS

Eleverna i Lyckan berättade mer om hur människan just nu förbereder sig för att kunna flytta till Mars!

Men tyvärr så är det inte helt enkelt att ta sig dit då många expeditioner misslyckats, men som tur är så överlevde vi alla även om vi inte riktigt vet hur vi ska ta oss hem.

Men bara inom några år så är planen att de första bosättarna ska sätta sin fötter på Mars yta. Vilken oerhört svindlande tanke, men som inte alls är orealistisk!

När vi arbetar med ett Storylinetema ser vi alltid till att integrera flera ämnen i temat. Här kan du se vilka mål vi arbetat mot under denna del.

Centralt innehåll Bild åk 1-3

  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll NO åk 1-3

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn, samt via sökmotorer på internet.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Centralt innehåll bild åk 4-6

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Centralt innehåll fysik åk 4-6

  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Centralt innehåll svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Planet-experterna i 1-3:an

Efter nödlandning och anrop ifrån yttre rymden från någon vid namn Klonk har eleverna i 1-3:an tagit sitt uppdrag på största möjliga allvar.

– Nu vet jag, det kanske är någon gammal rymdperson som har fastnat i rymden och det är dennes barn som nu behöver hjälp av oss. 

Uttrycker en elev varav en annan elev verkligen försöker förstå att det är någon som verkligen finns där ute och söker kontakt med oss men hur är det möjligt?

Det är många frågor som uppstår under detta spännande tema. Rymden är oändlig och svår att förstå sig på men samtidigt så spännande. Vi tittar på en film tillsammans där eleverna verkligen får upp ögonen för hur små vi på jorden är i förhållande till våra planetgrannar som vi har runt omkring oss i vårt solsystem och alla åtta elever utropar i kör:

-Wow!

När de får se Tellus i förhållande till de fyra gasjättarna; Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

bild 2-4

Men hur löd uppdraget från Klonk:

En grupp måste lära sig om planeterna i ert solsystem för att finna mig.

Vi sätter genast igång och tar reda på fakta för att bli så duktiga experter som vi bara kan. Vi tar självklart hjälp av vår proffsiga lärarstudent, Linn.

bild 2-3

Därefter skapar vi en prototyp av vårt solsystem för att kunna presentera vår fakta för de andra grupperna och förhoppningsvis kunna lista ut vilken planet Klonk befinner sig på.

bild 2-3 kopia
Det gäller att få färgen rätt och eleverna har sin skiss till hjälp i arbetet.

bild 1-4 kopia

 

bild 3-3 kopia

bild 1-4 kopia 2
Lärarstudenten Sara ser till att planeterna hänger som de ska i vår solsystems prototyp .

bild 2-3 kopia 2

Eleverna fick även lära sig planeternas namn på spanska som en slutkläm på projektet.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet bild åk 1-3:

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet NO åk 1-3:

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra.

Centralt innehål som bearbetas i ämnet svenska åk 1-3:

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet moderna språk, spanska åk 4-9:

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.

Rymdresan

När vi kom in från matrasten, så möttes vi av detta meddelandet från Klonk.

20150908_131538

IMG_0340
Två elever från 1-3 resonerar kring meddelandet: -Antingen är det någon som inte kan stava eller så måste det vara ”rymdiska”.

Vi gick ner i källaren och tog plats i vår rymdraket. Det var riktigt pirrigt att åka ut i rymden för att leta reda på Klonk.

20150908_132623_LLS

20150908_132819_LLS
Det var skönt att man kunde hålla en kompis i handen.

3, 2, 1, 0 … Nu var det dags att lyfta!

20150908_132805_LLS

Följ med oss på vår resa ut i rymden!

Så kusligt att kraschlanda vid ISS! Vi måste göra allt vi kan för att ta oss därifrån!

Vi fick tre uppdrag som vi skulle lösa.

Förskola och förskoleklass kommer att fundera över hur Klonk ser ut och hur det landskap ser ut där han är.

1-3:orna kommer att lära sig så mycket som möjligt om planeterna i vårt solsystem för att ta reda på vilken planet Klonk är på.

Förskolan och förskoleklassen återsamlades tillsammans med 1-3:orna för att fundera kring vad det är som händer där ute i rymden. Eleverna var mycket spända och hade många tankar kring vem det är som kan ha fastnat där ute i rymden och hur är det möjligt att ”de” kan ta kontakt med oss? Vi återkom också till ”Big Bang” vilket eleverna tyckte var uppseendeväckande. Blev jorden verkligen till på det sättet? Och vem är det som vet allt det här och finns det garantier för att det verkligen har hänt?

IMG_0347

En saga lästes om ”Big Bang” och eleverna ombads att blunda för att få en känsla av hur mörkt det kunde ha varit då detta skedde. Instrument användes för att förstärka ljud och känslor. Det blev lite väl spännande för vissa!

Därefter fick alla elever ett svart papper och med hjälp av kladd-kritor, lyssnandes till intro av Richard Strauss Also sprach Zarathustra, skapa sin egna ”Big Bang” som nu hänger som en utställning uppe hos 1-3:orna.

IMG_0354
Sudda-ut-teknik
IMG_0358
”Många stjärnor i rymden”.

IMG_0366

Det spännande arbetet fortsätter genom att eleverna i förskolan och förskoleklassen ska hjälpas åt att skapa Klonks landskap och 1-3:orna ska fortsätta ta reda på mer om vårt solsystem. Genom att arbeta med faktatexer om de olika planeterna kanske de lyckas komma på varifrån Klonk kommer.

4-6:orna kommer att laga rymdfärjan och ta reda på hur det är att leva ute i rymden.

4-6:orna hade många olika tankar kring rymden.

20150908_141557_LLS

Nu kommer de fortsätta att fördjupa sig och försöka ta reda på så mycket som möjligt om livet i rymden, hur man såg på rymden förr i tiden, hur en rymdfärja fungerar och mycket mera. Dessutom så kommer de att laga rymdfärjan (hoppas vi), så att vi kan ta oss hem till jorden igen.

I läroplanen läser vi

Lpfö98 Centralt innehåll förskolan

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

  • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Lgr 11 Centralt innehåll NO

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.