Etikettarkiv: religion

En kärlekshistoria

För några veckor sedan så steg vi åter in i genom portalen. Då möttes vi av Fatima, hennes pappa och en ung man som hette Johannes. Vi förstod att Johannes och Fatima var mycket förälskade i varandra och de ville så gärna gifta sig. Tyvärr, så var det inget Fatimas pappa såg på med så blida ögon. Han tyckte att hon skulle hitta en man med samma tro som hon själv.

20171006_073816

Vi kände mycket för Fatima och ynglingen Johannes. Var det något vi kunde göra för dem? Vi bestämde oss för att ta reda på mer om deras religioner islam och kristendom för att se om vi kunde hitta möjligheter för dem att gifta sig.

Eleverna i Lyckan började diskutera kring vad vi visste om olika religioner och kom fram till att det finns tre religioner som är nära besläktade; judendomen, kristendomen och islam.

Vi delade in oss i tre grupper där vi ansvarade för varsin religion per grupp som vi lärde oss mer om.

20171006_095430
Vår präst Markus frågade gärna på alla frågor som gruppen som ansvarade för kristendomen hade att ställa.

För att alla i klassen skulle ha samma kunskaper, så redovisade vi för varandra vad vi hade lärt oss. Innan vi redovisade så arbetade vi mycket med hur man skulle göra en riktigt bra redovisning, det är massor att tänka på men eleverna lyckades riktigt bra! Det svåraste är nog ändå att hålla nerverna i styr, för man vill ju så gärna göra en riktigt bra och intressant redovisning.

22780221_1664055950336394_3271088762477704401_n

När vi hade redovisat för varandra satte vi oss i tvärgrupper och började jämföra religionerna med varandra för att hitta likheter och skillnader. Vi insåg snart att dessa tre abrahamitiska religioner har mycket som är gemensamt.

Vi bestämde oss sedan för att skriva ett brev till Fatimas pappa för att försöka övertyga honom om att de skulle få gifta sig. Innan vi skrev breven lärde vi oss om hur man kan skriva en argumenterande text och hur man gör för att utveckla ett resonemang.

Här kommer ett exempel på ett brev från en elev i Lyckan.:

Kära Fatimas pappa!

Jag har kommit att förstå att du inte vill att Fatima gifter sig med Johannes eftersom att han är kristen.

Jag kan förstå dig eftersom att det står i Koranen att en muslimsk kvinna inte får gifta sig med icke-muslimer. Jag tycker dock att du ska låta Johannes och Fatima att gifta sig eftersom att det gör dem väldigt lyckliga eftersom att människor vill leva med dem som de älskar. Om du inte ger dem ditt godkännande så tror jag att Fatima kommer att bli ledsen, besviken och arg vilket leder till att ni kommer att få en sämre relation. Om du ger ditt godkännande till dem så kommer antagligen din och Fatimas relation bli bättre eftersom att hon kommer bli jätteglad för att det kommer att visa att du litar och verkligen vill det bästa för henne. Jag vet att du vill din dotter det bästa och jag tror att det är det bästa för henne om hon gifter sig med Johannes precis som hon vill.

Det kanske kommer att bli ett hinder för deras relation att de t.ex. firar olika högtider men i slutändan så kommer det nog att lösa sig eftersom att Islam och Kristendom är båda abrahamitiska religioner. Så stark som deras kärlek verkar vara så kommer de antagligen kunna kompromissa och de kommer att kunna ta del av varandras religioner, vilket kommer att utvidga deras synvinklar och kommer att kunna ta bättre och mer förståndiga beslut och deras förhållande kommer att bli mer förstående och kärleksfullare.

Om du inte vill att Johannes gifter sig med Fatima för att han är kristen så kan du alltid fråga Johannes om han vill konvertera till Islam. Eller så kanske Fatima kan konvertera till Kristendomen. Iså fall behöver de inte kompromissa över ex. högtider, om du hade låtit dem gifta sig och då det är mindre risk att de börjar bråka över religion och har ett bra och hälsosamt förhållande om båda är troende muslimer eller kristna.

Jag tycker att de ska få gifta sig eftersom att de kommer bli glada och de kommer att föra glädje in i så många människors liv, inte minst ditt om du bara låter dem att få gifta sig!

Mvh En som tror på kärleken!    

Fatimas pappa lyssnade noga på oss och han blev övertygad om att han visst skulle låta de två få gifta sig! Det kan vara en hel del som skiljer sig åt i olika religioner, men störst av allt är kärleken!

20171025_073609

 

I läroplanen läser vi:

Förmågor som tränas Religion

  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll Religion åk 4-6

  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam och judendom.
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Förmågor som tränas Svenska

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

            

Judiskt besök

Under en tid så har 4-6:orna läst om de Abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam.

Eleverna har varit mycket engagerade och nyfikna på att lära sig om skillnader och framförallt likheter mellan de olika religionerna. Ni kan ana att vi verkligen blev överlyckliga när vi fick höra att det var judiskt besök på väg till oss på Teneriffa. Barnens frågor var många!

20160108_112412

Barnen undrade hur det känns att vara jude. Annette och Arne beskrev väldig fint att det känns som om man har ett sjätte sinne.

De berättade också om de olika högtiderna som judar över hela världen firar.

Rosh hashana är judarnas nyårsfest och då äter man äpple doppat i honung.

20160108_112631

Vi fick smaka på denna härlig kombination. Man äter äpplen för man ser året som runt och man doppar det i honung, för man önskar ett gott och sött år.

Chanukka liknades med kristendomens jul, även om man inte firar Jesu födelse. Under Chanukkan tänder man den 8-armade ljustaken Menoran och så får man en present varje dag under Chanukkan, alltså totalt 8 presenter. Under Chanukkan firas mirakel, nämligen att oljan räckte i åtta dagar istället för normalt en, samt att judarna har lyckats överleva under alla tider trots stora motgångar. Det är ett mirakel!

Under Chanukkan brukar man spela ett spel som heter ”Dreidel”. Det var roligt att prova på detta spel och läsa hebreiska bokstäver.

20160108_113139

 

20160108_114018

 

20160108_123449

 

20160108_123115

 

Pesach är den judiska påsken, men firas inte av samma anledning som inom kristendomen. Pesach firas till minne av av befrielsen från slaveriet och uttåget ur Egypten.

Festen startar med att det yngsta barnet frågar: Varför är denna aftnar olik alla andra aftnar? Då läser man om de 10 plågorna som drabbades judarna i historisk tid.

Där efter får man sätta sig till bords för att äta tillsammans. Man äter t.ex. ojäst bröd matze, för att påminnas om att under de 40 åren i öknen hade man aldrig tid att stanna upp och jäsa brödet, saltvatten för att påminnas om alla tårar som spilldes, pepparrot för att livet är bittert men också ägg för fertiliteten mm.

Sabbaten är judarnas vilodag och firas från solnedgången på fredag till solnedgången på lördag. Då ber man tillsammans och äter bröd och dricker vin och klär sig fin i sin kippa.

20160108_120343

Bar Mitzva och Bat Mitzva är judarnas motsvarighet till kristendomens konfirmation och det är mycket stort. Det är stort som en bröllopsfest. Den 13 åriga flickan och den 12 åriga pojken läser ur gamla testamentet för hela församlingen. Där efter är det en stor fest med dans. Under festen får flickan eller pojken sätta sig på en stol som höjs upp ovanför allas huvuden.

Tusen tack Annette och Arne för att ni ville dela med er av era kunskaper. Ju mer vi lär oss om våra olika religioner och kulturer desto närmare kan vi alla komma vårt mål att skapa fred, trygghet och acceptans i vår värld.

Jag är helt säker att eleverna som deltagit i religionsundervisningen här på Svenska skolan kommer att bidra till att skapa en sådan värld. Tack elever för er nyfikenhet och öppenhet! Ni är bäst <3

I läroplanen läser vi:

Förmågor

  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll:

  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.