Etikettarkiv: Sputnik

Rymden inspirerar oss till kreativa möten

20 oktober, 2015Bild, StorylineFärgfördrivning, Klonk, rymden, Sputnik, stjärnbilder, StjärnkikarePernilla Lindberg

Nu är vårt spännande tema om rymden avslutat och det blev inget annat än succé med ett festligt avslut och ett kärt återseende med vår vän Sputnik och allas vår Klonk som vi hade väntat på att få träffa ända från temats start.

I klassrummen har vi i de olika grupperna inspirerats av det Sputnik och Klonk har delgett oss om rymden och kreativiteten har flödat på alla tänkbara sätt.

Vi börjar att titta in i blidklassrummet hos 4-6 där vår lärarstudent Zandra har undervisat oss i hur man använder sig av tekniken färgfördrivning för att skapa effekt i sina bilder och självklart kopplades bilderna till rymden.

Här nedan kan ni läsa om Zandras egna reflektioner ifrån denna bildlektion:

Under en bildlektion skapade eleverna i årskurs 4-6 en gemensam bild av vad som finns ute i rymden. Tekniken de använda sig av när de skapade sina olika bilder var färgfördrivning. Denna teknik innebär att man använder sig av två färger som man börjar måla med från varsin del utav bilden. När dessa sedan möts kommer de att blandas och det bildas en färgskala. Denna färgskala använde sig eleverna utav i sina bilder för att skapa häftiga effekter i olika detaljer av bilderna, t.ex. för att få fram nyanserna i elden ifrån en rymdraket.

Under denna lektion arbetade eleverna med detta ur det centrala innehållet för bild:

Bildframställning: Måleri.
Redskap för bildframställning: Verktyg för måleri och hur dessa benämns.

Zandra håller en genomgång om målet med uppgiften dvs. skapa en bild med hjälp av tekniken färgfördrivning.

Eleverna inbjuds att komma med förslag, utifrån deras inhämtade kunskaper om rymden, om vad man kan stöta på ute i rymden. En tankekarta skapas.

Eleverna ombads reflektera över sin skapande process under arbetets gång.

Därefter tog arbetet fart, gråskalor hittades för att skapa effekten i en meteorit.

Färgskalor likaså för att få en verklighetstrogen eldflamma.

Innan själva bilden skapas så skissas det och omprövas.

Många färgelement gås igenom under denna lektion.

Zandra visar på olika exempel på färgfördrivning.

Ser ni skiftnyckeln som Christer Fuglesang tappade?

I ett annat klassrum med andra tekniker och material. Vi besöker 1-3 som också inspireras till skapande utifrån temat rymden. Eleverna får här använda olika typer av papper som kartong, toarullar och silkepapp för att skapa en stjärnkikare med utgångspunkt i olika stjärnbilder och stjärntecken som vi tillsammans har studerat. Innan arbetsgången presenteras pratar vi om hur papper framställs och ifrån vad. Tror ni papper och kartong framställs på samma sätt? Det blir många intressanta och kluriga diskussioner.

Därefter presenteras instruktionerna för att skapa denna stjärnkikare och kreativitetens iver brinner i ögonen hos eleverna.

Det kan vara lite klurigt med nålen som skapar stjärnorna som ses i stjärnkikaren.

Hur mycket papper behövs egentligen? Inget lämnas åt slumpen.

Att ta hjälp av en kompis är ofta en hjälpande hand och den bästa!

Vi tänker på och påminner varandra om att hushålla med vårt material. Då kan man behöva kontrollmäta en gång extra.

– Fröken, vi ser stjärnorna! Uppgiften är avklarad.

Visst ser ni stjärnbilden? Gissa vilken det är om ni kan!

Centralt innehåll i bild åk 1-3 som bearbetats:

Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.
Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Vi drar till Mars

18 oktober, 2015NO, Storyline, Storyline förskola, SvenskaKlonk, resa till mars, Sputnik, temaavslutningLottis Isaksson

Idag bjöd 4-6:orna på dramatisering av myterna kring stjärnbilderna. Det är vår student Amanda som har ansvarat för detta moment i undervisningen, så hon kommer inom kort med ett blogginlägg hur detta arbete var upplagt.

Grupperna spelade upp myterna om Herkules, Perseus och Medusa, Orion och Jason.

Om du är nyfiken och vill läsa mer om dessa myter så klicka dig in på:http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/ Klicka dig sedan vidare till stjärnbildernas sagor.

Efter dramatiseringarna ute på rasten, så dök plötsligt Sputnik upp och ville att vi skulle följa med till hans rymdfärja, så att vi kunde åka till Mars.

Jag tror aldrig att en skola har samlats så snabbt. Barnen följde med Sputnik till hans rymdfärja och tog snabbt plats och gjorde sig redo för avfärd.

Väl framme på den röda planeten möttes vi upp av Klonk! Vilken lycka! Sputnik testade om det verkligen var han genom att göra X24:as speciella hälsning. Klonk hälsade tillbaka precis likadant. Sputnik blev jätteglad att äntligen få träffa Klonk som han såg upp till. Klonk tackade oss för att vi utfört våra uppdrag så bra. Nu undrade han om Sputnik och han kunde komma och bo på Tellus tillsammans med oss. Från barnen hördes ett rungande JA!!!!!!

Det tyckte Klonk att vi kunde fira med att dansa ihop. Klonk lärde oss en dans som de dansar på X 24.

Mitt i dansandet så sa Klonk och Sputnik hej då, för de skulle till en annan rymdfärja som skulle ta dem tillbaka till Tellus. Vi hoppas att vi ses snart igen! En av eleverna sa med lättnad i rösten att de kommer säkert tillbaka till skolavslutningen i alla fall! Det får vi verkligen hoppas!

Det här var slutet av vårt äventyr med Sputnik och Klonk. På vägen har vi lärt oss mängder om rymden och vi har haft jätteroligt!

Har ni hört om Supernätet och Tjoho Tube?

7 oktober, 2015NO, Storyline, Storyline förskola, Svenskaårstider, dag och natt, månens faser, myter, Sputnik, stjärnbilder, tidvatten, väder och klimatLottis Isaksson

Idag var det dags för oss att visa upp vad vi hade lärt oss om varför det blir tidvatten, dag och natt, årstider, månens faser samt väder och klimat. Sputnik hade lovat att ta del av vad vi lärt oss genom ”Supernätet”, det var tydligen som vårt Internet ute i rymden. Vi försökte förklara för honom att vi skulle lägga upp de filmer vi skapat på You Tube. Han visste ingenting om You Tube, men han berättade att han kunde se filmerna på något sätt genom sin flikaflonk-kommunikator på ”Tjoho Tube”. Vi tror att det var genom de antenner som han har på huvudet på något sätt.

Här kan du se på de filmer vi spelade in och visade för Sputnik.

Efter att vi tittat på filmerna så utvärderade en av våra små guldkorn på förskolan och sa att filmerna var roliga. Det är just så vi vill att lärandet ska vara på skolan! Ett av skolans ledord är att vi ska ha ROLIGT tillsammans när vi lär oss saker.

Läs mer om vår målsättning här.

När vi visat filmerna för varandra så dundrade Sputnik in i klassrummet och tackade för alla fina förklaringar.

Visst blir man lite förvånad första gången man ser en rymdvarelse.

Han började också prata om att han hade sett så fina bilder som skapades på himlen av stjärnorna i vår galax Vintergatan. Han ritade upp en stjärnbild som han tyckte att vi borde kalla för ”den gyllene skopan”, fast vi kallar ju den för Karlavagnen, men det vet ju inte Sputnik. Vi måste nog berätta det för honom.

Han berättade att de hade en stjärnbild i hans galax som de kallade för Oklonk.

Det var en bild på himlen som visade Oklonk, han som hade ordnat allt på hans planet X24. Vi förstod att Oklonk måste vara som en slags gud på deras planet. Nu fanns bara stjärnbilden kvar, för Oklonk hade försvunnit. Sputnik visade att stjärnorna bildade en figur som hade tre armar, antenner och en stor och rund mage! Men! Det måste ju vara samma Klonk som skickat meddelanden till oss!

Vi berättade för Sputnik att vi trodde att Klonk befann sig på planeten Mars och att vi ville åka dit. Vi undrade om vi kunde åka med honom i hans UFO till Mars för att träffa Klonk. Sputnik lovade att prata med sin kapten och kolla om vi kunde följa med dit. Nu håller vi tummar och tår för att vi ska kunna åka till UFO till Mars.

Vi blev så fascinerade av hans berättelse om stjärnbilden Oklonk, så nu vill vi ta reda på med om våra stjärnbilder och om de har några gömda berättelser, så det ska vi göra under tiden medan vi väntar på Sputniks svar.

De mål vi nu har arbetat mot är:

Centralt innehåll NO åk 1-3

Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

Bilder och andra hjälp medel som kan stödja presentationer.

Centralt innehåll Fysik åk 4-6

Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Mål vi har i sikte:

Centralt innehåll NO åk 1-3

Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Centralt innehåll Svenska åk 1-3

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Centralt innehåll Fysik åk 4-6

Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

Centralt innehåll Svenska åk 4-6

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor.

Jag vill ha en egen måne, som jag kan åka till….

28 september, 2015Matematik, NO, Storyline, SvenskaDragningskraft, Ellips, Jorden/Tellus, månens faser, Sputnik, VÖL-tabellPernilla Lindberg

Vad var det för en figur som besökte oss på morgonsamlingen och avbröt vår tänkta resa till den röda planeten, Mars? Vi förstod direkt att det inte var Klonk men en vän till Klonk verkade denna blåa varelse vara. Han kallade sig för Sputnik och pratade helt korrekt svenska med hjälp av en slags apparat som han han hade på huvudet som sände upp signaler till hans rymdfarkost, ungefär som vår hjärna.

Han pratade jätte snabbt och om olika fenomen som han hade stött på i och med sina många resor runt jorden. Lampan som tändes och släcktes, som han beskrev det, och som syntes mest på natten blev vi i åk 1-3 väldigt intresserade av att försöka hjälpa Sputnik med. Eftersom flera av eleverna hade en del förkunskaper om detta fenomen, som vi kallar för Månens faser, så beslöt vi oss för att ta oss an den uppgiften.

Vi hjälptes åt uppe i klassrummet för att synliggöra tillsammans vad vi redan visste om månen. (V) Därefter utgick vi ifrån det vi visste och funderade vad vi skulle önska lära oss mer om. (Ö) Vi tittade på en film om månen och dess dragningskraft som påverkar jorden. Filmen heter ”Rymden i fokus” och lärde oss bland annat om att det tar månen cirka 29 dagar att rotera sig ett varv runt jorden i en så kallad elliptisk bana.

– Ellips, det är som en avlång cirkel, ungefär som ett ägg. (Elev)

I vårt jordklot ryms 4 hela månar. Månen är 1/4 (en fjärdedel) av Jorden – jämför en basketboll och en tennisboll i storlek.

Efter vi hade sett på filmen och sammanfattat filmens innehåll fick eleverna följa med ner i källaren för att få ta del av hur de olika faserna kunde se ut på nära håll. Med hjälp av en låda, en målad frigolit boll, och en ficklampa kunde eleverna se de olika faserna som månen uppvisar i sitt månvarv runt Jorden. (Nymåne, tilltagande skära, halvmåne, fullmåne, avtagande skära, halvmåne osv.)

Därefter gick vi upp till klassrummet igen och återsamlades för att få syn på vad vi hade lärt oss ytterligare efter detta lektionspass. (L)

Denna arbetsmetod kallas i pedagogiska sammanhang för VÖL- tabell där det framgår väldigt tydligt för eleverna vad de kan, vad de önskar veta och till sist, vad de har lärt sig. Genom denna tabell visar det för eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sin tidigare kunskap och att innan uppgiften får fundera över vad de vill få ut av/lära sig av den. När eleverna dokumenterar vad de redan Vet och vad de Lärt sig reflekterar de över sitt kunnande och lärande. Genom att eleverna innan uppgiften funderar över vad de Önskar veta höjs deras motivationen och nyfikenheten väcks.

bild 1-4 — Arbetsmetoden VÖL-tabell presenteras av lärarstudenten Sara.

bild 4-2 — Lådan med månens olika faser i presenteras för eleverna.

bild 3-3 — Alla väntar spänt på att Sara ska släcka lampan och månen ska börja lysa.

bild 2-3 — – Jag ser halvmånen! Eleverna fick komma fram en och en och titta på de olika faserna som månen kan ha.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet NO åk 1-3:

Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet matematik åk 1-3:

Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk.
Grundläggande geometriska objekt. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

Centralt innehåll som bearbetas i ämnet svenska åk 1-3:

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Besök från yttre rymden

25 september, 2015NO, Storylineårstider, Blodmåne, dag och natt, Grej of The day, klimat och väder, månens faser, Sputnik, Storyline Rymden, Supermåne, tidvattenLottis Isaksson

Fredag morgon betyder Grej of the (fri)day. Dagens grej som Micke höll i handlade om en röd satellit….

Ett ämne som är högaktuellt just nu! För ingen har väl missat vad som händer på natten mellan söndag och måndag?

När Micke var klar med sin grej, så märkte vi att det var någon som smög utanför dörren!

Det var en riktig nervös och förvirrad varelse. Var det Klonk? Nej, det stämmer ju inte! Klonk hade ju tre armar och en stor och rund mage. Varelsen berättade att han hette Sputnik och han hade en supersnabb rymdfärja som han for omkring med i rymden. Han var blå gammal berättade han. Vad då blå gammal? När man föds är man orange, sedan blir man grön och när man levt länge blir man blå.

Video

Sputnik har varit på Tellus ett tag nu och han har upptäckt några saker som han funderar på hur det fungerar. Det var så läskigt för helt plötsligt blev det mörkt, sedan blev det ljus igen och sen blev det mörkt igen …. På vissa ställen av jordklotet var det så kallt, så kallt och på andra ställen var det så varmt. Det kunde också vara varmt och kallt på samma ställe om man väntade länge. När han var och badade på stranden så var det så konstigt. Han somnade, när han vaknade igen och skulle gå ner och bada var vattnet helt plötsligt borta. När man tittar upp på himlen när det var mörkt ute, så var det en lampa som ändrade form, ibland såg lampan ut som en apelsin och ibland som en banan. Mycket märkligt! Varför är det så här?

Det ska vi givet ta reda på hur detta fungerar och visa och förklara för Sputnik varför det blir som det blir.