Temat har gjort att vi pratat mycket om Teneriffa och sett på olika kartor av ön, men hur fungerar egentligen en karta? Vad har vi kartor till och vad kan vi få reda på av att titta på dem? Det klurade vi på i fredags och det blev även en introduktion till geografi-ämnet som gruppen kommer fortsätta att arbeta med i vår, främst med fokus på Europa och såklart Kanarieöarna.
Innan flygplanet var uppfunnet kunde man inte se världen uppifrån men man lyckades ändå rita ganska korrekta kartor. Vi tittade på en över Norden från 1500-talet och en över Kanarieöarna från 1700-talet och funderade över hur de skilde sig från moderna kartor.
Vi pratade också om longitud och latitud som kan hjälpa en att se var man är på en karta, och var ekvatorn egentligen ligger – mycket längre söderut än många tror! Väderstrecken tog vi också upp men de hade gruppen stenkoll på!
För att förklara kartprojektion och visa varför platta världskartor inte är helt korrekta tog jag hjälp av en apelsin. Apelsinen skalades och då blev det väldigt tydligt att det inte går att göra den platt utan att förändra dess utseende. På samma sätt går inte vår runda planet att avbilda korrekt på en plan yta.
Vi kikade även på några andra sorters topografiska kartor. Dagen innan hade gruppen redan gått igenom orienteringskartan och dess symboler så vi tittade mest på sjökort som de inte hade sett lika mycket.
En helt annan typ av kartor är de tematiska kartorna som inte vill visa hur marken/vattnet fysiskt ser ut utan vill visa på ett tema. Väderlekskartorna på TV är ett exempel på det, en som visar temperaturen på olika delar av Teneriffa är ett annat. Den väckte funderingar kring hur temperaturen kunde skilja så mycket mellan olika delar av den här lilla ön och genom att jämföra med andra kartor kom vi fram till att det hade med höjdskillnaderna att göra. En karta över Europa som visade befolkningstäthet fick oss att klura på varför människor bor på olika platser och hur städer bildas. En karta med statistik över hur stor andel rökare olika europeiska länder hade väckte en intressant och viktig diskussion kring rökning och alkohol.
Jag tror vi alla är eniga nu om att kartor kan vara väldigt bra för många olika saker! Tänk så många spännande tankar bara de här exemplen kunde sätta igång!
Med den här lektionen tränade vi vår förmåga att:
- göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker
Dessutom berörde vi det centrala innehållet för geografiämnet åk 4-6:
- Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
- Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
- Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Tusen tack till Freja Anckers som genomförde denna fina lektion. Freja volontärarbetar nu på skolan för att se om läraryrket är något för henne.
Och visst är det lärare Freja ska bli! En så fantastiskt pedagogisk lektion från en tjej som precis gått ur gymnasiet. Imponerande!
