Etikettarkiv: Storyline Rymden

Stjärnbildernas myter

För inte alls så länge sedan fick skolan besök av Sputnik, en varelse från rymden som hade hamnat i vår galax. Sist Sputnik besökte oss på skolan berättade han om en stjärnbild från hans solsystem, stjärnbildens namn var Oklonko. Sputnik berättade också en berättelse eller en så kallad myt bakom stjärnbilden Oklonko vilket gjorde att eleverna blev intresserade av vilka stjärnbilder och myter de hade i sitt egna solsystem. Detta resulterde i att eleverna började undersöka saken närmare på deras bildlektion med Zandra. Eleverna fick chansen att leta reda på sina egna stjärntecken samtidigt som de diskuterade andra stjärnbilder som vi kan se på vår himmel. Efter lektionen med Zandra började även jag att prata om stjärnbilder, stjärntecken och myter. Och det vi började med var att diskutera vad skillnaderna var mellan dessa olika begrepp för att därefter läsa om olika myter. Myterna vi läste var Herkules stordåd, Orion, Jason och Medusa samt Perseus.

För att förstå texterna fullt ut har eleverna arbetat med att ta till sig de olika texterna genom olika lässtrategier, strategierna de använde sig av var detektiven och cowboyen. De har använt sig av dessa när de läst texterna för att på så sätt kunna förstå och tolka innehållet för att därefter utnyttja strategierna igen vid deras sammanfattning av texterna. Vid elevernas sammanfattning av texterna har de haft hjälp av en checklista som talat om i vilken tur och ordning man bör stukturera arbetet efter. Punkterna de följt har varit att först välja en sekreterare för att därefter välja de roller som ska vara med vid dramatiseringen, checklistan hade sammanlagt åtta punkter som eleverna skulle ta hänsyn till. Efter att de skrivit färdigt deras manus skulle de öva in manusen för att slutligen kunna framföra sina pjäser inför skolan.

20151016_103056
Herkules kämpar mot den niohövdade Hydran
20151016_103203
Herkules får hjälp av Vattumannen för att städa ur stallet
20151016_102941
Herkules kämpar mot det fasansfulla lejonet

Det centrala innehållet eleverna har berörts av under lektionerna är:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att skilja texters budskap, både det uttalde och sådant som står mellan raderna.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, nOrden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Eleverna har arbetat på bra och har hållt ett högt tempo där de har visat många färdigheter. Jag är oerhört stolt över deras prestationer och deras framträdande! //Amanda

Raketuppskjutning

Då vi på skolan har fått meddelande ifrån rymden ifrån Klonk, som bett om våran hjälp – håller 4-6:an på att lära sig om hur man lagar en rymdraket.

I tisdags var det dags att börja bygga. Eleverna delades in i grupper och följde tillsammans instruktionen om hur man bygger en raketuppskjutare och fick därefter bygga en varsin testraket.

Därefter var det dags att gå ner på stranden för att se vilken raket som flög högst och längst!

Vilket material och vilken form är egentligen bäst för att flyga längst?

A_IMG_3089
Det behövs flera händer och hjärnor för att lyckas få ihop en perfekt rymduppskjutare.
A_IMG_3085
Efter gemensamma beslut sågas rören i två delar.
A_IMG_3117
Strax ovanför vattenlinjen bygger ni er avfyrningsplats
A_IMG_3120
I vilken vinkel ska vi skjuta upp vår raket så att den kommer så långt som möjligt?
A_IMG_3122
Undra om vi gjorde vår raket tillräckligt smal, eller om det kanske hade varit bättre med en bredare?
A
Vilken flög längst och varför?

/ Linn Du Rietz, lärarstudent Stockholms Universitet

 

Teknikämnets syfte (lgr 11):

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan

Besök från yttre rymden

Fredag morgon betyder Grej of the (fri)day. Dagens grej som Micke höll i handlade om en röd satellit….20150925_093544

Ett ämne som är högaktuellt just nu! För ingen har väl missat vad som händer på natten mellan söndag och måndag?20150925_093747 20150925_093815 20150925_09403720150925_094151 20150925_094252 20150925_094412

När Micke var klar med sin grej, så märkte vi att det var någon som smög utanför dörren!

 

20150925_095212

 

 

Det var en riktig nervös och förvirrad varelse. Var det Klonk? Nej, det stämmer ju inte! Klonk hade ju tre armar och en stor och rund mage. Varelsen berättade att han hette Sputnik och han hade en supersnabb rymdfärja som han for omkring med i rymden. Han var blå gammal berättade han. Vad då blå gammal? När man föds är man  orange, sedan blir man grön och när man levt länge blir man blå.

Video

Sputnik har varit på Tellus ett tag nu och han har upptäckt några saker som han funderar på hur det fungerar. Det var så läskigt för helt plötsligt blev det mörkt, sedan blev det ljus igen och sen blev det mörkt igen …. På vissa ställen av jordklotet var det så kallt, så kallt och på andra ställen var det så varmt. Det kunde också vara varmt och kallt på samma ställe om man väntade länge. När han var och badade på stranden så var det så konstigt. Han somnade, när han vaknade igen och skulle gå ner och bada var vattnet helt plötsligt borta. När man tittar upp på himlen när det var mörkt ute, så var det en lampa som ändrade form, ibland såg lampan ut som en apelsin och ibland som en banan. Mycket märkligt! Varför är det så här?

Det ska vi givet ta reda på hur detta fungerar och visa och förklara för Sputnik varför det blir som det blir.

20150925_095302

20150925_095451

20150925_095920

20150925_100039

Livet i rymden

Även 4-6:orna fick uppdrag av vår mystiske vän Klonk. Vi fick i uppdrag att laga vår rymdraket så att vi kunde flyga vidare och att ta reda på hur det är att leva ute i rymden.

I det här inlägget kommer vi berätta hur vi arbetade med att ta reda på hur det är att leva i rymden.

När vi började diskutera vad vi visste och vad vi var nyfikna att lära oss mer om så insåg vi att det var mycket vi visste redan och massor vi ville lära oss. Eleverna fick bli experter på olika områden.

Vi bestämde oss för att skriva varsin beskrivande text och sedan redovisa med ett tekniskt hjälpmedel.

Vi arbetade med en modell som kallas för cirkelmodellen som man kan arbeta med när man vill lära sig skriva texter inom olika genres, så som exempelvis beskrivande texter, berättande texter, instruktioner osv.

cirkelmodellen

Vi började med att fundera över vad vi vet om rymden och livet i rymden. Barnens frågor och kunskaper skapade en grund för vårt gemensamma vetande samt gav oss en riktning kring vad vi ville veta mer om.

Sedan studerade vi gemensamt en beskrivande text om rymdkapplöpningen där vi letade efter kännetecken i hur en beskrivande text är uppbyggd. Vi kom fram till att en text alltid behöver ha en rubrik. Där efter följer en inledning som berättar vad texten kommer att handla om. Den beskrivande texten är sedan uppdelad i olika stycken, dessa stycken kan ha underrubriker. Vidare uppmärksammade vi att en beskrivande text är skriven i presens och inte innehåller egna åsikter eller värderingar. Texten ska byggas på fakta från olika källor. Generellt ska texterna ha en röd tråd, meningarna ska börja med stor bokstav och avslutas med punkt och andra skiljetecken ska vara placerade på rätt ställen.

När vi visste allt detta så var det dags för oss att skriva en gemensam text och vi valde att skriva om ISS. Vi sökte fakta gemensamt och formulerade och strukturerade texten tillsammans. När vi tränat att skriv en beskrivande text tillsammans, så var det dags för eleverna att välja varsitt område som de skulle fördjupa sig inom och skriva sin egen beskrivande text.

Ämnesområden som valdes var: Hur man lever i rymden, Resa till Mars, Aliens, Hur man såg på rymden förr i tiden, Vädret på olika planeter, Luft, Satelliter, Svarta hål, Raketer och Rymdskrot.

Eleverna satte full fart för att ta reda på så mycket de kunde om sina ämnen genom att söka fakta i läroböcker och på Internet. Vi samtalade om hur man kan värdera en källa, så det man själv skriver om är sant.

Texter skrevs och responderades på, där efter blev det dags att skapa en presentation med hjälp av Keynote.

Det pirriga framförandet började närma sig och givetvis behöver vi tänka på en hel del innan det är dags att gå upp på scen och förmedla vidare vad vi lärt oss.

Det finns ett par viktiga grunder för att kunna lyckas med ett framförande, nämligen:

Kroppen, ska var lugn och man ska stå stadigt.

Ögonkontakt, med publiken är viktigt för att åhörarna ska känna sig delaktiga.

Rösten, ska vara tydlig, varierad och lagom hög.

Dessutom så måste man vara väldigt påläst på sitt ämne så att man vet vad man ska säga. För många är det ett stöd att ha stödord så man inte glömmer av vad man ska säga.

När allt detta sitter på plats, så är det bara att KÖRa!

 

Ni förstår att eleverna har lagt ner många timmar på att förbereda sina presentationer, som bara tog några minuter att framföra.

image1 image2 image3 image4 image5 image6 image7 image9

 

Presentationerna väckte mycket intresse hos åhörarna som ställde många intressanta följdfrågor. Ju mer vi lär oss, ju mer vill vi veta om detta oerhört spännande och engagerande ämne.

Som lärare är jag oerhört stolt över elevernas presentationer och det engagemang i sitt arbete de visat. För visst är kunskap coolt!

Givetvis hittar vi grund i vår läroplan, Lgr 11, för vårt arbete.

Fysik

Centralt innehåll

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.

Svenska

Förmågor

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbygg­nad och typiska språkliga drag.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ett rymdäventyr

På fredagar bjuder vi vuxna på ”Grej Of The (fri)Day”. Det kan vara helt skilda ämnen som vi berättar om och i fredags så berättade Lottis om vår svenske astronaut Christer Fuglesang.

20150904_093702

 

När Lottis hade berättat färdigt om Christer, så knackade vår kock Alex på dörren och lämnade ett brev från C.F. från Rymdstyrelsen.

20150904_095106

 

Tänka sig! Det var ett brev från Christer Fuglesang. Han ville att vi skulle gå ner i skolans källare och att vi skulle följa med på ett äventyr.

Det vi möttes av var detta:

Vi fick vara med och uppleva ”the big bang” och så fick vi ett morsemeddelande.

Det var vi tvungna att lösa! Det var riktigt klurigt och svårt. Då sa en elev: ”När det är svårt, måste det betyda att det är något vi ska lära oss.”

20150904_102959

 

Vi tror att vi lyckades lösa meddelandet och det stod:

”SOS Vi behöver en plats att bo där våra fröer kan gro och djur kan bo. Ni finner mig i rymden. Åk ut så möter jag er. Förbered er för en rymdfärd. Klonk”

Hmmm… Vem kan Klonk vara?

När vi kom ner i källaren igen så möttes vi av ett bord där det fanns vatten, jord, krukor och ”rymdfröer”.

20150904_112944

Vi vet ju vad våra fröer på jorden behöver för att gro. Nu behöver vi komma på vad rymdfröerna behöver för att gro. Det kanske är något helt annat än på jorden, så nu får vi undersöka detta. Eleverna kom med många olika förslag på vad de kanske behövde. Vi får ta på oss forskarkostymen och undersöka närmare vad dessa rymdfröer behöver. Har de samma krav som våra fröer på jorden, så kan det faktiskt vara så att Klonk och hans vänner kan leva på jorden.

20150904_121306

 

20150904_121248

20150904_115827

 

20150904_115907

Det här blir ju riktigt spännande! Ni följer väl med oss på vår spännande rymdresa?

För er vuxna som läser så har eleverna precis varit med om en start på Storyline temat Rymden. För er som aldrig stött på Storyline som arbetssätt tidigare, så kan man i korta drag beskriva det som ett tematiskt arbetssätt där flera olika ämnen integreras och ramas in av en berättelse. Berättelsen följer med som en röd tråd genom temats gång och det är den som är ramen för vad eleverna kommer att lära sig. Inom ramen finns ett stort spelrum för elevernas tankar och frågeställningar som påverkar historiens gång.

Självklart så lutar vi oss mot den svenska läroplanen Lgr 11 och det som berörts hittills är:

Förmågor:

  • Genomföra systematiska undersökningar i biologi
  • Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen.

Centralt innehåll NO åk 1-3:

  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Centralt innehåll Biologi åk 4-6:

  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.